Tryck: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
VisuellWikitext
 
(14 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 23: Rad 23:
* Åkes infoblad om sinus och cosinus, mm.
* Åkes infoblad om sinus och cosinus, mm.
* Stencilerna fr TEDT
* Stencilerna fr TEDT
=== Konvertera till SI-enheter ===
Som i all fysik är det nödvändigt att göra om de värden du får till SI-enheter innan du sätter in dem i formler och gör beräkningar. När du arbetar med tryck är det extra viktigt.
Antag att du behöver konvertera 24 dm<sup>3</sup> till m<sup>3</sup>. Hur gör du då?
En enkel väg är att använda denna widget. Du behöver bara skriva in värdet som ska konverteras och den enhet du vill få det konverterat till,
'''Exempel''': skriv 24 dm3 och m3 i respektive ruta.
{{#widget:WolframAlpha|id=6246bee639c7a7b11a08e34dd3cc6|theme=green|output=lightbox}}
Eller pröva att göra om 740 mmHg till bar.


== Tryck mellan fasta kroppar, sid 105-106 ==
== Tryck mellan fasta kroppar, sid 105-106 ==
Rad 110: Rad 124:
'''Lösningar:''' [[Media:A-07122011122501.pdf|Lösningar till uppgifterna 608-613]]
'''Lösningar:''' [[Media:A-07122011122501.pdf|Lösningar till uppgifterna 608-613]]


'''Ideala gaslagen'''
=== Diskussionsuppgift ===
[[File:Hydraylic disc brake diagram.jpg|thumb|Hydraylic disc brake diagram]]


http://sv.wikipedia.org/wiki/Ideala_gaslagen
Figuren visar ett bromssystem men en pistong (1) vid bromspedalen och en pistong (2) vid bromsskivan. Pistong 1 är grövre än tvåan. Vilka av följande påstående stämmer?


http://sv.wikipedia.org/wiki/Boyles_lag
# p<sub>1</sub> = P<sub>2</sub>
# A<sub>1</sub> = A<sub>2</sub>
# F p<sub>1</sub> = F<sub>2</sub>
# Det här systemet fungerar som en hävarm och visar mekanikens gyllene regel. Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
# Detta är Pascals princip.
{{clear}}


== Archimeds princip, s 112-114 ==
== Archimeds princip, s 112-114 ==
[[Fil:Domenico-Fetti Archimedes 1620.jpg|miniatyr|Arkimedes på en målning av Domenico Fetti, 1620. ]]
Arkimedes princip beskriver den kraft som påverkar ett föremål vilket sänks ned i en vätska. Den säger att "ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan". Lyftkraftens storlek F är alltså proportionell mot volymen V av den del av föremålet som är nedsänkt i vätskan genom sambandet F = ρ V g, där ρ är vätskans densitet och ρV därmed den undanträngda massan medan g är jordens tyngdacceleration. Principen upptäcktes av Arkimedes.


To v10
Om föremålet har lägre densitet än vätskan, blir lyftkraften så stor att föremålet flyter. Har det större densitet än vätskan, till exempel järn i vatten, kan det fås att flyta om formen anpassas så att föremålet exempelvis förvarar luft under omgärdande vätskeyta. I detta fall blir densiteten av "föremålet", som tränger undan vätskan, ett medelvärde av järnets och luftens; medeldensiteten för föremålet blir lägre än vätskans densitet.


Fingret i vattenglaset:
Observera dock att Arkimedes princip gäller även i andra media än vätskor. Sålunda påverkas varje föremål som befinner sig i luft av en lyftkraft, om än liten. Också här gäller regeln att ju större föremålets volym är, desto större är lyftkraften. Därför har i en normal situation en klump bly en (marginellt) större tyngd än en mängd bomull med samma massa.
''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Arkimedes_princip Texten ovan från Wikipedia]''
 
=== Demo: Fingret i vattenglaset ===
 
Man skulle kunna ha vågar med vattenglas på som eleverna får komma fram till och pröva. Sedan får de skriva sin förklaring (i datorn och publicera?).


* [http://www.thenakedscientists.com/HTML/content/kitchenscience/exp/weighing-buoyancy/ Kitchen Science Experiments]
* [http://www.thenakedscientists.com/HTML/content/kitchenscience/exp/weighing-buoyancy/ Kitchen Science Experiments]
Rad 156: Rad 184:
to v11
to v11


Allmänna gaslagen
=== Allmänna gaslagen ===
   
   
  pV = nRT
  pV = nRT
Rad 163: Rad 191:
  n är antalet partiklar i gasen och R är allmänna gaslagen.
  n är antalet partiklar i gasen och R är allmänna gaslagen.
  R = 8.314 J/(mol*Kelvin)
  R = 8.314 J/(mol*Kelvin)
=== Simuleringar ===


Här är två olika simuleringar av gaser i behållare:
Här är två olika simuleringar av gaser i behållare:
Rad 172: Rad 202:
<br>
<br>
<br>
<br>
'''En klurig film'''
 
=== En klurig film ===


Nu är vi klara med detta kapitel och har alla verktygen för att förklara vardagliga fenomen exempelvis det i filmen nedan:
Nu är vi klara med detta kapitel och har alla verktygen för att förklara vardagliga fenomen exempelvis det i filmen nedan:


<youtube>j2k40Hw3GI0</youtube>
<youtube>j2k40Hw3GI0</youtube>
=== Laboration på gång ===


Dela ut labbinstruktion till Arkimedeslabb.
Dela ut labbinstruktion till Arkimedeslabb.
=== Länkar: Ideala gaslagen ===
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ideala_gaslagen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Boyles_lag


== Diagnostiskt test ==
== Diagnostiskt test ==
Rad 195: Rad 234:


Vi labbar i helklass. läs på instruktionen i förväg.
Vi labbar i helklass. läs på instruktionen i förväg.
=== Didaktisk kommentar till laborationen ===
Skulle man inte kunna plocka ut sista delen med träklossen och vannan och göra den som en demo i helklass med klassrumsdiskussion. Den följer nämligen inte tankespåret i de övriga momenten i labben.


== Repetition ==
== Repetition ==


Låt oss först konstatera att det här är ett relativt lätt prov. Det är ett kapitel. Och ett ganska kort ett dessutom. Femton sidor och tre formeler.
Låt oss först konstatera att det här är ett relativt lätt prov. Det rör sig om ett kapitel. Och ett ganska kort ett dessutom. Femton sidor och tre formeler....


=== Pluggtips ===
=== Pluggtips ===
Rad 217: Rad 260:
* Läs texterna på sid 116-117 som allmänbildning i fysik.
* Läs texterna på sid 116-117 som allmänbildning i fysik.
* Allmänna gaslagen på sid 118 är betydelsefull, speciellt som den tillämpas i Exempel 6.7.
* Allmänna gaslagen på sid 118 är betydelsefull, speciellt som den tillämpas i Exempel 6.7.
* Läs sidan 127 för att det är kul att veta mer om dinosaurierna.


=== Övningsprov ===
=== Övningsprov ===
Rad 223: Rad 267:


Vi delar ut ett [[övningsprov med G-uppgifter om Tryck]].
Vi delar ut ett [[övningsprov med G-uppgifter om Tryck]].
Facit till [[Prov: Tryck version 1 med lösningar]]


=== Förnöjande film ===
=== Förnöjande film ===

Nuvarande version från 23 april 2012 kl. 12.04

En simulering om gas i en behållare

.

.

.

Knappen har tyväär hamnat fel på något mysko sätt.

Vet ej varför.

..

..

Intro

Genomgång av provet

Intro: Filmen med tunnan. Plus mina elevers Colaburksfilm.

  • Åkes infoblad om sinus och cosinus, mm.
  • Stencilerna fr TEDT

Konvertera till SI-enheter

Som i all fysik är det nödvändigt att göra om de värden du får till SI-enheter innan du sätter in dem i formler och gör beräkningar. När du arbetar med tryck är det extra viktigt.

Antag att du behöver konvertera 24 dm3 till m3. Hur gör du då?

En enkel väg är att använda denna widget. Du behöver bara skriva in värdet som ska konverteras och den enhet du vill få det konverterat till,

Exempel: skriv 24 dm3 och m3 i respektive ruta.

{{#widget:WolframAlpha|id=6246bee639c7a7b11a08e34dd3cc6|theme=green|output=lightbox}}

Eller pröva att göra om 740 mmHg till bar.

Tryck mellan fasta kroppar, sid 105-106

p = F / A
 
där p är trycket i N/m2 = pascal, Pa
F är kraften, ofta mg. Kraften anges i Newton, N.
A är arean i m2

Omvandling av tryckenheter

Tabellen kommer från Wikipedia.

Omvandlingstabell för tryckenheter
Enhet Motsvarighet i kPa Motsvarighet i bar Motsvarighet i PSI Motsvarighet i mmHg Motsvarighet i mmVp Motsvarighet i mVp Motsvarighet i atm
bar 100 1 14,5 750,06 10190 10,19 0,99
PSI 6,89 0,069 1 51,71 703 0,70 0,068
mmHg 0,13 0,0013 0,019 1 13,59 0,01359 0,0013
mmVp 0,0098 98·10−6 0,0014 0,074 1 0,001 97·10−6
mVp 9,81 0,098 1,42 73,56 1000 1 0,097
atm 101,325 1,01325 14,70 760 10 330 10,33 1



Räkna 601-607

Tryck i vätskor och gaser, s 107-111

ALVIN submersible

to v 8

En tillbakablick

GGB med mätvärden och derivator

Tryck i vätskor 

p = ρ g h  (Pascals lag)

Sir Richard Branson

Kolla filmerna och besvara frågorna:

Hur djupt kan undervattensfarkosten gå? Vilket är trycket där? Gör ett antagande för glasets yta och räkna ut vilken kraft det måste tåla

Load video
YouTube
Load video
YouTube

Häverten (Wikipedia)

Hydrostatiska paradoxen 

Trycket på botten av ett kärl beror bara på djupet inte på formen.
Med djupet menas avståndet upp till vattenytan.

Pascals princip 

Trycket i någon del av vätskan överförs till alla delar av vätskan.

(P1) = (P2)

(F1)/(A1) = (F2)/(A2)
CC By
CC By
Load video
YouTube
Load video
YouTube

Den övre/vänstra filmen innehåller ett fel, vilket? Den högtra är bra men använcder ovanliga enheter. Var används dessa?

Evighetsmaskiner finns inte eller hur...

Troll Physics

Lösningar: Lösningar till uppgifterna 608-613

Diskussionsuppgift

Hydraylic disc brake diagram

Figuren visar ett bromssystem men en pistong (1) vid bromspedalen och en pistong (2) vid bromsskivan. Pistong 1 är grövre än tvåan. Vilka av följande påstående stämmer?

  1. p1 = P2
  2. A1 = A2
  3. F p1 = F2
  4. Det här systemet fungerar som en hävarm och visar mekanikens gyllene regel. Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
  5. Detta är Pascals princip.

Archimeds princip, s 112-114

Arkimedes på en målning av Domenico Fetti, 1620.

Arkimedes princip beskriver den kraft som påverkar ett föremål vilket sänks ned i en vätska. Den säger att "ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan". Lyftkraftens storlek F är alltså proportionell mot volymen V av den del av föremålet som är nedsänkt i vätskan genom sambandet F = ρ V g, där ρ är vätskans densitet och ρV därmed den undanträngda massan medan g är jordens tyngdacceleration. Principen upptäcktes av Arkimedes.

Om föremålet har lägre densitet än vätskan, blir lyftkraften så stor att föremålet flyter. Har det större densitet än vätskan, till exempel järn i vatten, kan det fås att flyta om formen anpassas så att föremålet exempelvis förvarar luft under omgärdande vätskeyta. I detta fall blir densiteten av "föremålet", som tränger undan vätskan, ett medelvärde av järnets och luftens; medeldensiteten för föremålet blir lägre än vätskans densitet.

Observera dock att Arkimedes princip gäller även i andra media än vätskor. Sålunda påverkas varje föremål som befinner sig i luft av en lyftkraft, om än liten. Också här gäller regeln att ju större föremålets volym är, desto större är lyftkraften. Därför har i en normal situation en klump bly en (marginellt) större tyngd än en mängd bomull med samma massa. Texten ovan från Wikipedia

Demo: Fingret i vattenglaset

Man skulle kunna ha vågar med vattenglas på som eleverna får komma fram till och pröva. Sedan får de skriva sin förklaring (i datorn och publicera?).

Lösingar: Lösningar till uppgift 614-620

Lufttryck, s114-117

Torricelli tog ett två meter långt glasrör som han fyllde med kvicksilver och vände upp och ner i en skål. Det bildades en 76 cm hög pelare av kvicksilver i röreet. Det är lufttrycket som trycker upp kvicksilvret. CC Wikipedia.

På 1600-talet försökte man pumpa vatten ur gruvor. Man märkte att man bara kunde pumpa 10 m högt.

Normalt tryck vid havsytan 

p0 = 101.3 kPa

Totala trycket i en vätska 

p = p0 + ρ g h

där p0 är lufttrycket mot vätskeytan
ρ är vätskans densitet
g är tyngdaccelerationen
h är djupet i vätskan


Load video
YouTube
Load video
YouTube


Läs om barometern.

Lösningar: Lösningar till uppgift 621-625

Ideala gaslagen, s 118-120

to v11

Allmänna gaslagen

pV = nRT

där p = trycket, V är volymen, T = temperaturen, 
n är antalet partiklar i gasen och R är allmänna gaslagen.
R = 8.314 J/(mol*Kelvin)

Simuleringar

Här är två olika simuleringar av gaser i behållare:

Gas Properties
Click to Run

States of Matter
Click to Run



En klurig film

Nu är vi klara med detta kapitel och har alla verktygen för att förklara vardagliga fenomen exempelvis det i filmen nedan:

Load video
YouTube

Laboration på gång

Dela ut labbinstruktion till Arkimedeslabb.

Länkar: Ideala gaslagen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ideala_gaslagen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Boyles_lag

Diagnostiskt test

måndag v11

Diagnostestet tar cirka 40 min. Här finns facit till tryckdiagnosen.

Därefter finns tid för att räkna uppgifter ur boken.

Laboration - Arkimedes

Torsdag v11

Före vi labbar går vi igenom diagnosen helt kort, cirka 10 min.

Vi labbar i helklass. läs på instruktionen i förväg.

Didaktisk kommentar till laborationen

Skulle man inte kunna plocka ut sista delen med träklossen och vannan och göra den som en demo i helklass med klassrumsdiskussion. Den följer nämligen inte tankespåret i de övriga momenten i labben.

Repetition

Låt oss först konstatera att det här är ett relativt lätt prov. Det rör sig om ett kapitel. Och ett ganska kort ett dessutom. Femton sidor och tre formeler....

Pluggtips

  • Börja med att läsa sammanfattningen på sidan 121 så att du får en känsla för vad du behöver lära dig mer om.
  • Du bör läsa sidorna 105-120.
  • Titta gärna igenom denna sida på wikiskola.se
  • Exemplen: 6.1-6.8 är alla lämpliga att studera noggrant. Här ser du exakt hur du kan ställa upp dina lösningar.
  • Räkna många av de blandade uppgifterna på sidorna 122-123.

Läsanvisningar

  • Sid 105 är ger dig formeln för tryck mellan fasta kroppar och dessutom omvandling mellan enheter.
  • Vätsktryck på sid 107 är viktigt.
  • Läs om den hydrostatiska paradoxen och Pascals princip så att du har det med dig för kommande resonemang.
  • På sidan 112 bör du läsa noga om Archimedes princip även om du inte behöver kunna göra härledningen själv.
  • Du läser om lufttryck på sid 114-115 för att förstå hur formeln ska användas.
  • Läs texterna på sid 116-117 som allmänbildning i fysik.
  • Allmänna gaslagen på sid 118 är betydelsefull, speciellt som den tillämpas i Exempel 6.7.
  • Läs sidan 127 för att det är kul att veta mer om dinosaurierna.

Övningsprov

Öva på ett gammalt prov från Örebro, Med lösningar.

Vi delar ut ett övningsprov med G-uppgifter om Tryck.

Facit till Prov: Tryck version 1 med lösningar

Förnöjande film


Load video
YouTube
Load video
YouTube


Prov - Torsdag v 12

Hämtad från ”https://wikiskola.se/index.php?title=Tryck&oldid=13127”