Talet e: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | __NOTOC__ | ||
= Teori = | = Teori = | ||
Rad 5: | Rad 6: | ||
{{#ev:youtube| y-cKks7rWxE | 340 | right |Sid 184-188 - Talet e och derivatan av f(x)=e^x}} | {{#ev:youtube| y-cKks7rWxE | 340 | right |Sid 184-188 - Talet e och derivatan av f(x)=e^x}} | ||
{{malruta| | {{malruta| | ||
Denna lektion kommer du att lära dig att derivatan av <math>e^x</math> är<math>e^x</math> och varför det är så . | Denna lektion kommer du att lära dig att derivatan av <math>e^x</math> är<math>e^x</math> och varför det är så .}} | ||
}} | |||
== Inledning == | == Inledning == | ||
Talet e som förekommer i exponentialfunktionen <math>f(x) = e^x</math> är en matematiska konstant som utgör basen för den naturliga logaritmen, ln. Dess värde är ungefär lika med 2,71828. | |||
{{defruta | '''Exponentialfunktionen''' | |||
Om <math>f(x) = e^x</math> så är <math>f'(x) = e^x</math> | |||
Om <math>f(x) = e^{kx}</math> så är <math>f'(x) = k e^{kx}</math> | |||
}} | |||
== Historik == | |||
[[Fil:Exp derivative at 0.svg|right|frame|Funktionsgrafer till kurvor på formen f(x) = a<sup>x</sup> visas för ett antal värden på ''a''. Talet e är det enda ''a'' som gör att derivatan av f(x) = a<sup>x</sup> vid x=0 är lika med 1. Det illustreras genom att den blå kurvan, e<sup>''x''</sup>, tangeras av den röda linjen (som har lutningen 1) i punkten (0,1). Som jämförelse visas även 2<sup>''x''</sup> (prickad kurva) och 4<sup>''x''</sup> (streckad kurva), som inte har den röda linjen som tangent.]] | [[Fil:Exp derivative at 0.svg|right|frame|Funktionsgrafer till kurvor på formen f(x) = a<sup>x</sup> visas för ett antal värden på ''a''. Talet e är det enda ''a'' som gör att derivatan av f(x) = a<sup>x</sup> vid x=0 är lika med 1. Det illustreras genom att den blå kurvan, e<sup>''x''</sup>, tangeras av den röda linjen (som har lutningen 1) i punkten (0,1). Som jämförelse visas även 2<sup>''x''</sup> (prickad kurva) och 4<sup>''x''</sup> (streckad kurva), som inte har den röda linjen som tangent.]] | ||
"e" fick sin nuvarande beteckning av Leonhard Euler och kallas efter honom ibland Eulers tal. Talet är viktigt i bland annat matematisk analys och förekommer lite varstans i matematiken. Till exempel råder följande samband mellan nio av matematikens mest använda objekt: | |||
:<math>e^{i \pi} + 1 = 0</math> | :<math>e^{i \pi} + 1 = 0</math> | ||
Rad 20: | Rad 31: | ||
{{svwp | talet (e)}} | {{svwp | talet (e)}} | ||
= GGB - Talet e = | |||
Klicka på funktioerna och deras derivator. Vad händer om basen är 2 respektive 3? Händer det något spännande om basen ligger mellan 2 och 3? Testa med glidaren. <br> | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Talet e" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ardvuynh/width/772/height/418/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="772px" height="418px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
= Aktivitet = | = Aktivitet = | ||
Rad 33: | Rad 44: | ||
Använd derivatans definition på funktionen <math>f(x) = a^x</math> i punkten <math>x = 0</math>. | Använd derivatans definition på funktionen <math>f(x) = a^x</math> i punkten <math>x = 0</math>. | ||
Variera a med hjälp av glidaren. Vad upptäcker du och vad betyder detta? | |||
Länk till en [https://www.geogebra.org/classic/a3wwbjwc GeoGebra Classic-konstruktion]. | |||
<html> | <html> | ||
Rad 54: | Rad 69: | ||
Se också resonemanget på [https://www.matteboken.se/lektioner/matte-3/derivata/talet-e Matteboken.se] | Se också resonemanget på [https://www.matteboken.se/lektioner/matte-3/derivata/talet-e Matteboken.se] | ||
Kontrollera också om det gäller att "Talet e är det enda a som gör att derivatan av f(x) = | Kontrollera också om det gäller att "Talet e är det enda a som gör att derivatan av <math>f(x) = a^x</math> vid <math>x=0</math> är lika med 1. | ||
}} | }} | ||
= Härledning 1 = | = Härledning 1 = | ||
Vid derivering av exponentialfunktioner av typen <math>a^x</math> , där <math>a</math> är en konstant uppkommer detta mönster. | Vid derivering av exponentialfunktioner av typen <math>a^x</math> , där <math>a</math> är en konstant uppkommer detta mönster. | ||
Rad 106: | Rad 104: | ||
Alltså ska talet som medför att <math>k=\frac{a^h-1}{h}=1 </math> befinna sig mellan 2 och 3. Detta tal har ett ungefärligt värde på 2.71828 och definieras som '''''e'''''. | Alltså ska talet som medför att <math>k=\frac{a^h-1}{h}=1 </math> befinna sig mellan 2 och 3. Detta tal har ett ungefärligt värde på 2.71828 och definieras som '''''e'''''. | ||
Om följaktligen deriverar exponentialfunktionen <math>e^x </math> blir derivatan följande: | Om vi följaktligen deriverar exponentialfunktionen <math>e^x </math> blir derivatan följande: | ||
<math>f(x)=e^x </math> | <math>f(x)=e^x </math> | ||
Rad 117: | Rad 115: | ||
<math>f'(x)=e^x </math> | <math>f'(x)=e^x </math> | ||
= Härledning 2 = | |||
Den här härledningen är svår och kräver att du utökar dina matematikkunskaper på egen hand. | |||
<math> | |||
\begin{eqnarray*} | |||
f'(x)&=& \lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{e^{k(x+h)}-e^{kx}}{h} = \\ \\ | |||
&=& \lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{e^{kx}(e^{kh}-1)}{h} = \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{e^{kh}-1}{h} = \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{(e)^{kh}-1}{h} = \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{((1+h)^\frac{1}{h})^{kh}-1}{h} = \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{(1+h)^k-1}{h} = \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{\sum_{i=0}^{k}\binom{k}{i}1^{k-i}h^i}{h}= \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \cfrac{\sum_{i=0}^{k}\binom{k}{i}h^i}{h}= \\\\ | |||
&=& e^{kx}\lim_{h\rightarrow 0} \sum_{i=1}^{k}\binom{k}{i}h^{i-1}{h}= \\\\ | |||
&=& e^{kx}\binom{k}{1}= \\\\ | |||
&=& ke^{kx} | |||
\end{eqnarray*} | |||
</math> | |||
= Uppgifter = | = Uppgifter = |
Nuvarande version från 25 november 2020 kl. 22.27