Elektronikkomponenter: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(9 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 30: | Rad 30: | ||
Halvledareteori: [https://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_2.html PN Junction Theory] och [https://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_3.html PN Junction Diode] på Electronics Turials. | Halvledareteori: [https://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_2.html PN Junction Theory] och [https://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_3.html PN Junction Diode] på Electronics Turials. | ||
[https://learn.sparkfun.com/tutorials/diodes/all SparkFun: Diodes] | |||
== Laboration: Dioder == | == Laboration: Dioder == | ||
Rad 95: | Rad 97: | ||
Bipolära transistorer görs i komplementära utföranden, så kallade polariteter, som är varandras spegelbild, det vill säga att strömmar och spänningar har motsatta tecken. De bipolära utförandena kallas NPN och PNP. I fråga om funktionssätt finns ingen skillnad mellan en PNP- och en NPN-transistor. Men den motsatta polariteten gör att strömmarna flyter i motsatt riktning. | Bipolära transistorer görs i komplementära utföranden, så kallade polariteter, som är varandras spegelbild, det vill säga att strömmar och spänningar har motsatta tecken. De bipolära utförandena kallas NPN och PNP. I fråga om funktionssätt finns ingen skillnad mellan en PNP- och en NPN-transistor. Men den motsatta polariteten gör att strömmarna flyter i motsatt riktning. | ||
Video om transistorer: https://www.youtube.com/watch?v=IcrBqCFLHIY | |||
{{svwp|Transistor}} | {{svwp|Transistor}} | ||
Rad 101: | Rad 105: | ||
<iframe width="300" height="220" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/bFP5QluUUuA" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe> | <iframe width="300" height="220" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/bFP5QluUUuA" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe> | ||
</html> | </html> | ||
== Laboration == | == Laboration == | ||
Rad 106: | Rad 111: | ||
'''BC547''' | '''BC547''' | ||
# Börja med en liten transistor. Den heter BC547. Googla fram ett datablad så du vet vilket ben som är vilket. | # Börja med en liten transistor. Den heter BC547. Googla fram ett datablad så du vet vilket ben som är vilket. | ||
# Det är mycket vanligt att man har en spänningsbrygga som reglerar spänning och ström till transistorns bas. Placera motstånden 1 kOhm och | # Det är mycket vanligt att man har en spänningsbrygga som reglerar spänning och ström till transistorns bas. Placera motstånden 1 kOhm och 4.7 kOhm i serie mellan Arduino 5v och jord. Det mindre motståndet ska alltså vara närmast 5V. (Om du inte hittar ett 4.7 kOhm motstånd funkar 5.6 kOhm.) | ||
# Anslut transistorns collector till 5V. | # Anslut transistorns collector till 5V. | ||
# Emittern leder du till en lysdiod och vidare till jord. Diodens långa ben skall vara på den positiva sidan. | # Emittern leder du till en lysdiod och vidare till jord. Diodens långa ben skall vara på den positiva sidan. | ||
Rad 112: | Rad 117: | ||
# Mät strömmen som går in i basen och strömmen som går in i collectorn. Kvoten anger transistorns förstärkning. Anteckna värdet. | # Mät strömmen som går in i basen och strömmen som går in i collectorn. Kvoten anger transistorns förstärkning. Anteckna värdet. | ||
# Byt 1 k Ohm motståndet mot en vridpotentiometer. Nu kan du tända och släcka dioden. | # Byt 1 k Ohm motståndet mot en vridpotentiometer. Nu kan du tända och släcka dioden. | ||
# Byt dioden mot en elmotor. Vad händer | # Byt dioden mot en elmotor. Vad händer när du vrider på vridpotentiometern. Varför? | ||
## Mät spänningen över motorn. | ## Mät spänningen över motorn. | ||
## Mät strömmen genom motorn. | ## Mät strömmen genom motorn. | ||
# Prova nu att driva motorn med två BC547 i '''Darlingtonkoppling'''. Du kan själv ta reda på vad det är. | # Prova nu att driva motorn med två BC547 i '''Darlingtonkoppling'''. Du kan själv ta reda på vad det är. | ||
# | # Mät spänning över och ström genom motorn och jämför med kopplingen innan. | ||
'''Byt till en "starkare" transistor av bipolärtyp''' | '''Byt till en "starkare" transistor av bipolärtyp''' | ||
Rad 122: | Rad 127: | ||
De transistorer du kan välja på är BD139 och BD140. De har samma egenskaper men BD139 är NPN och BD140 är PNP-typ | De transistorer du kan välja på är BD139 och BD140. De har samma egenskaper men BD139 är NPN och BD140 är PNP-typ | ||
# Koppla in transistorn med en spänningsbrygga till basen och en lysdiod på emitter- eller collectorströmmen. När dioden lyser har du kopplat rätt. | # Koppla in transistorn med en spänningsbrygga till basen och en lysdiod på emitter- eller collectorströmmen. När dioden lyser har du kopplat rätt. | ||
# Ersätt dioden med en elmotor för att se om du kan driva motorn. | # Ersätt dioden med en elmotor för att se om du kan driva motorn. Mät spänning över och ström genom motorn. | ||
# Anteckna dina observationer. Läs i databladen för att få en förklaring till varför dessa komponenter fungerar bättre för motordrivning. | # Anteckna dina observationer. Läs i databladen för att få en förklaring till varför dessa komponenter fungerar bättre för motordrivning. | ||
De här komponenterna kommer vi att använda igen då vi bygger H-bryggor. | De här komponenterna kommer vi att använda igen då vi bygger H-bryggor. | ||
Rad 143: | Rad 148: | ||
I n-kanals MOSFET går strömkanalen från drain till source. Om spänningen mellan styre och source är under en viss gränsspänning, är transistorn strypt. I en anrikningstyp är denna spänning nära noll volt. Om styrets spänning ökar, sker "anrikning" av rörliga elektroner i kanalen och transistorn leder allt bättre i ett tämligen linjärt område, tills den når ett bottnat läge, vid ett fåtal volt högre gate-source-spänning. I en p-kanals-MOSFET sker allt i motsatt riktning, dvs. source ansluts till positiv istället för negativ spänning. | I n-kanals MOSFET går strömkanalen från drain till source. Om spänningen mellan styre och source är under en viss gränsspänning, är transistorn strypt. I en anrikningstyp är denna spänning nära noll volt. Om styrets spänning ökar, sker "anrikning" av rörliga elektroner i kanalen och transistorn leder allt bättre i ett tämligen linjärt område, tills den når ett bottnat läge, vid ett fåtal volt högre gate-source-spänning. I en p-kanals-MOSFET sker allt i motsatt riktning, dvs. source ansluts till positiv istället för negativ spänning. | ||
{{svwp|MOSFET}} | : {{svwp|MOSFET}} | ||
: {{enwp|MOSFET}} | |||
Electronics Tutorials: [https://www.electronics-tutorials.ws/transistor/tran_6.html The MOSFET] | : Electronics Tutorials: [https://www.electronics-tutorials.ws/transistor/tran_6.html The MOSFET] | ||
== Laboration == | == Laboration == | ||
Rad 153: | Rad 158: | ||
'''IRF520''' | '''IRF520''' | ||
# Googla fram ett datablad för IRF520. Är den n- eller p-kanal? | # Googla fram ett datablad för IRF520. Är den n- eller p-kanal? | ||
# Koppla in den | # Koppla in den så att gaten får en spänning så att transistorn leder. Placera motorn i serie med MOSFET:en (mellan source och jord). Du behöver inte någon spänningsbrygga i denna koppling. | ||
# Kan du driva motorn nu? | # Kan du driva motorn nu? | ||
# Mät spänningen över motorn. | # Mät spänningen över motorn. |
Nuvarande version från 27 november 2019 kl. 22.55