Orientering om ljudstyrka och dopplereffekt: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
| (24 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
{{#ev:youtube|Mb-wxr1i9Rw|320|right}} | {{#ev:youtube|Mb-wxr1i9Rw|320|right}} | ||
{{Heureka2|K13 s 254-259}} | {{Heureka2|K13 s 254-259}} | ||
[[File:FA-18 Hornet breaking sound barrier (7 July 1999) - filtered.jpg|right|thumb|U.S. Navy | [[File:FA-18 Hornet breaking sound barrier (7 July 1999) - filtered.jpg | right | thumb | 340px | U.S. Navy F/A-18 Hornet approaching the sound barrier. The white halo is formed by condensed water droplets thought to result from a drop in air pressure around the aircraft ]] | ||
Intensiteten I, W/ | {{clear}} | ||
=== Intensitet === | |||
Intensiteten <math>I</math>, mäts i <math>W \over m^2 </math>.. | |||
=== Ljudstyrka === | |||
Ett ljuds styrka kan uttryckas i olika fysikaliska storheter, såsom ljudtryck och ljudintensitet, ofta i form av effektivvärde (rms-värde) för hela eller delar av frekvensområdet, eller i form av amplitud eller absolutvärde av de ingående frekvenskomponenterna. | |||
Ofta uttrycks styrkan i dess ljudnivå med det logaritmiska måttet decibel (dB). | |||
Upplevd ljudstyrka är inte alltid det samma som fysikalisk ljudstyrka. Mätbara mått som ska ta hänsyn till den upplevda ljudstyrkan är dB-A och (mer avancerat) 'Zwicker-loudness' där hänsyn är tagen till maskering och lika-hörnivå-kurvorna. | |||
{{svwp | Ljudstyrka}} | |||
{{clear}} | |||
=== Ljudnivå === | === Ljudnivå === | ||
Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryckt i decibel (dB). | |||
Ljudnivån är relativ på så vis att det för mätning behövs ett referensvärde. Detta är valt så att det är i närheten av hörseltröskel (vid frekvensen 1000 Hz), vilket är det lägsta ljud en normalhörande människa kan uppfatta. För ljudintensiteten ligger detta värde för människor runt <math>10^{-12} {W \over m^2}</math>. | |||
Ljudnivån för ljudintensiteten uttrycks matematiskt som | Ljudnivån för ljudintensiteten uttrycks matematiskt som | ||
:<math>L_I = 10 \log_{10} {I \over I_0}\mbox{ dB} | :<math> L_I = 10 \log_{10} {I \over I_0}\mbox{ dB} </math>, | ||
</math>, där <math>I</math> är | |||
där <math>I</math> är ljudintensiteten för det ljud vars ljudnivå mäts och <math>I_0</math> är referensvärdet. | |||
{{svwp | Ljudnivå }} | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
| Rad 27: | Rad 48: | ||
Som unga kan vi människor uppfatta ljud mellan 20 och 20 000 Hz, men redan i 20-årsåldern börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Försämringen har traditionellt varit tydligare för män än för kvinnor. Frekvensomfånget kallas också för ''hörbarhetsområde''. | Som unga kan vi människor uppfatta ljud mellan 20 och 20 000 Hz, men redan i 20-årsåldern börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Försämringen har traditionellt varit tydligare för män än för kvinnor. Frekvensomfånget kallas också för ''hörbarhetsområde''. | ||
I 60-årsåldern brukar man kunna uppfatta toner mellan 20 och 10 000 Hz. För den oinsatte kan det tyckas som om halva registret är borta men så illa är det inte. | I 60-årsåldern brukar man kunna uppfatta toner mellan 20 och 10 000 Hz. För den oinsatte kan det tyckas som om halva registret är borta men så illa är det inte. Tonskalan är logaritmisk så att en fördubbling av frekvensen representerar en oktav – det är alltså lika många toner mellan 20 och 40 Hz som mellan 10000 och 20000Hz. Följaktligen är bara en oktav av tio borta. Dessutom har akustiska musikinstrument inga grundtoner över 4400 Hz, däröver finns bara övertoner. | ||
{{svwp | Hörsel}} | {{svwp | Hörsel}} | ||
| Rad 35: | Rad 56: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
=== Hörselskador === | |||
==== Tinnitus ==== | |||
Tinnitus är en hörselåkomma som innebär att höra ringande ljud som saknar ljudkälla. Ljuden är av personen själv upplevda ljud som t.ex. kan beskrivas som pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Tinnitus kan variera i olika kombinationer, styrka och intensitet. | |||
Ungefär 17 % av befolkningen påverkas av tinnitus med konsekvenser av sämre livskvalitet. I Stockholms län räknar man med mellan 50 000 och 70 000 människor som besväras av dessa ibland outhärdliga ljudförnimmelser som uppkommer efter felaktiga impulser mellan innerörat och hjärnan. | |||
Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet. Alla upplever tinnitus ibland, men för en del fortsätter ljuden att låta. Ljuden kan liknas vid fantomsmärta och i många fall är den en stressjukdom. Vissa människor kan tolerera ljuden med tiden, medan andra behöver mycket hjälp och stöd. Tinnitus förekommer i alla åldrar. | |||
Förr var det buller i industrin som orsakade tinnitus, medan det på senare tid är fritidsbullret. Utsatta grupper är jägare, militärer, hobbyskyttar och musiker. Ny forskning visar att skolungdom i ökande grad drabbas av tinnitus. Orsaken troddes ofta vara skadligt starkt ljud vid lyssning på musik. Scenframträdanden av musikgrupper eller artister och musiken på gym har ofta skadligt höga ljudnivåer, som bäddar för tinnitus och även allmän hörselnedsättning. | |||
I Sverige har idag ca 15 procent eller 1½ miljon människor tinnitus. Av dem har 100 000 en tinnitus som allvarligt påverkar vardagen. | |||
Mellan 1999 och 2005 ökade antalet 7-åringar som fått tillfällig eller permanent tinnitus från 12 procent till 61 procent enligt studier av Kajsa-Mia Holgers på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. | |||
: ''Texten från {{svwp|Tinnitus}}'' | |||
: [https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tinnitus/ Vårdguiden om tinnitus] | |||
== Dopplereffekt == | == Dopplereffekt == | ||
| Rad 40: | Rad 80: | ||
{{Heureka2 | s 260-264}} | {{Heureka2 | s 260-264}} | ||
[[Fil:Doppler_effect.jpg| | [[Fil:Doppler_effect.jpg| miniatyr | 340px | Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut [[vågrörelse]]r. [[Våglängd]]en blir kortare till vänster och längre till höger.]] | ||
[[Fil:Doppler_effect_diagrammatic.svg|miniatyr|höger| | [[Fil:Doppler_effect_diagrammatic.svg|miniatyr|höger|340px|Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig.]] | ||
'''Dopplereffekt''' är ett | '''Dopplereffekt''' är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören. Först med att beskriva dopplereffekten var Christian Doppler 1842. Det allra lättast iakttagbara exemplet på dopplereffekten är ljudsirenerna på ambulanser eller polisbilar, som tycks minska i frekvens då de passerar observatören. Bland annat en dopplerradar använder sig av dopplereffekten. | ||
Referens: {{svwp | Dopplereffekt }} | |||
=== Tillämpning av Dopplereffekten === | |||
{{svwp | Dopplerradar }} | |||
=== Sheldon är Dopplereffekten === | |||
{{#ev:youtube | J43lAESftPs | 340 | left}} | |||
{{clear}} | |||
=== Formler === | |||
Boken tar inte upp hur man räknar med Doppler effekt men formler och härledning finns på {{enwp|Doppler_effect}} | Boken tar inte upp hur man räknar med Doppler effekt men formler och härledning finns på {{enwp|Doppler_effect}} | ||
| Rad 66: | Rad 119: | ||
== Repetition Akustik == | == Repetition Akustik == | ||
Den här filmen är lång men sammanfattar stora delar av optiken. | |||
{{#ev:youtube | r6ytt1mApv0 | 340 | right}} | {{#ev:youtube | r6ytt1mApv0 | 340 | right}} | ||
{{clear}} | |||
== Kunskapstest == | |||
<html> | |||
<iframe src="https://docs.google.com/forms/d/1RtBs_9abh5XVsJHVTmHXW8fehO4k2mJ9I4yhBxlXkP4/viewform?embedded=true" width="760" height="500" frameborder="0" marginheight="0" marginwidth="0">Loading...</iframe> | |||
</html> | |||
Nuvarande version från 18 september 2018 kl. 21.12
Ljudets utbredningshastighet
- 340 m/s i luft.
- molekylens mass, lättare ger högre hastighet
- högre temperatur ger högre hastighet
- högre i vätskor
- ännu högre i metaller
Ljudintensitet och ljudstyrka
_-_filtered.jpg)
Intensitet
Intensiteten [math]\displaystyle{ I }[/math], mäts i [math]\displaystyle{ W \over m^2 }[/math]..
Ljudstyrka
Ett ljuds styrka kan uttryckas i olika fysikaliska storheter, såsom ljudtryck och ljudintensitet, ofta i form av effektivvärde (rms-värde) för hela eller delar av frekvensområdet, eller i form av amplitud eller absolutvärde av de ingående frekvenskomponenterna.
Ofta uttrycks styrkan i dess ljudnivå med det logaritmiska måttet decibel (dB).
Upplevd ljudstyrka är inte alltid det samma som fysikalisk ljudstyrka. Mätbara mått som ska ta hänsyn till den upplevda ljudstyrkan är dB-A och (mer avancerat) 'Zwicker-loudness' där hänsyn är tagen till maskering och lika-hörnivå-kurvorna.
Wikipedia skriver om Ljudstyrka
Ljudnivå
Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryckt i decibel (dB).
Ljudnivån är relativ på så vis att det för mätning behövs ett referensvärde. Detta är valt så att det är i närheten av hörseltröskel (vid frekvensen 1000 Hz), vilket är det lägsta ljud en normalhörande människa kan uppfatta. För ljudintensiteten ligger detta värde för människor runt [math]\displaystyle{ 10^{-12} {W \over m^2} }[/math].
Ljudnivån för ljudintensiteten uttrycks matematiskt som
- [math]\displaystyle{ L_I = 10 \log_{10} {I \over I_0}\mbox{ dB} }[/math],
där [math]\displaystyle{ I }[/math] är ljudintensiteten för det ljud vars ljudnivå mäts och [math]\displaystyle{ I_0 }[/math] är referensvärdet.
Frekvensomfång
Som unga kan vi människor uppfatta ljud mellan 20 och 20 000 Hz, men redan i 20-årsåldern börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Försämringen har traditionellt varit tydligare för män än för kvinnor. Frekvensomfånget kallas också för hörbarhetsområde.
I 60-årsåldern brukar man kunna uppfatta toner mellan 20 och 10 000 Hz. För den oinsatte kan det tyckas som om halva registret är borta men så illa är det inte. Tonskalan är logaritmisk så att en fördubbling av frekvensen representerar en oktav – det är alltså lika många toner mellan 20 och 40 Hz som mellan 10000 och 20000Hz. Följaktligen är bara en oktav av tio borta. Dessutom har akustiska musikinstrument inga grundtoner över 4400 Hz, däröver finns bara övertoner.
Så fungerar hörseln
Hörselskador
Tinnitus
Tinnitus är en hörselåkomma som innebär att höra ringande ljud som saknar ljudkälla. Ljuden är av personen själv upplevda ljud som t.ex. kan beskrivas som pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Tinnitus kan variera i olika kombinationer, styrka och intensitet.
Ungefär 17 % av befolkningen påverkas av tinnitus med konsekvenser av sämre livskvalitet. I Stockholms län räknar man med mellan 50 000 och 70 000 människor som besväras av dessa ibland outhärdliga ljudförnimmelser som uppkommer efter felaktiga impulser mellan innerörat och hjärnan.
Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet. Alla upplever tinnitus ibland, men för en del fortsätter ljuden att låta. Ljuden kan liknas vid fantomsmärta och i många fall är den en stressjukdom. Vissa människor kan tolerera ljuden med tiden, medan andra behöver mycket hjälp och stöd. Tinnitus förekommer i alla åldrar.
Förr var det buller i industrin som orsakade tinnitus, medan det på senare tid är fritidsbullret. Utsatta grupper är jägare, militärer, hobbyskyttar och musiker. Ny forskning visar att skolungdom i ökande grad drabbas av tinnitus. Orsaken troddes ofta vara skadligt starkt ljud vid lyssning på musik. Scenframträdanden av musikgrupper eller artister och musiken på gym har ofta skadligt höga ljudnivåer, som bäddar för tinnitus och även allmän hörselnedsättning.
I Sverige har idag ca 15 procent eller 1½ miljon människor tinnitus. Av dem har 100 000 en tinnitus som allvarligt påverkar vardagen.
Mellan 1999 och 2005 ökade antalet 7-åringar som fått tillfällig eller permanent tinnitus från 12 procent till 61 procent enligt studier av Kajsa-Mia Holgers på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
- Texten från Wikipedia skriver om Tinnitus
- Vårdguiden om tinnitus
Dopplereffekt
Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören. Först med att beskriva dopplereffekten var Christian Doppler 1842. Det allra lättast iakttagbara exemplet på dopplereffekten är ljudsirenerna på ambulanser eller polisbilar, som tycks minska i frekvens då de passerar observatören. Bland annat en dopplerradar använder sig av dopplereffekten.
Referens: Wikipedia skriver om Dopplereffekt
Tillämpning av Dopplereffekten
Wikipedia skriver om Dopplerradar
Sheldon är Dopplereffekten
Formler
Boken tar inte upp hur man räknar med Doppler effekt men formler och härledning finns på Wikipedia:Doppler_effect
Stående vågor i instrument
Vad lär man sig på högskolan?
Här är ett kursmaterial för M-linjen (Maskin) vid Linköpings tekniska högskola. Akustik och hela Introduktionskursen i fysik.
Instrument, ljud och Audacity
Repetition Akustik
Den här filmen är lång men sammanfattar stora delar av optiken.
Kunskapstest