Is: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
VisuellWikitext
 
(15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
''Ett material''
{| cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:right; margin-bottom: .5em; float: right; padding: .5em 0 .8em 1.4em; background: none;"
|
__TOC__
|}
Is är vatten i fast aggregationstillstånd. Det bildas när vatten fryses d.v.s. 0 °C. Is används bland annat som kylmedel och byggnadsmaterial. Det finns [[Is#Typer_av_is|flera typer av is]]. Några exempel på is är nyis, svallis och blankis.
== Materialegenskaper: ==  
== Materialegenskaper: ==  
[[File:IceBlockNearJoekullsarlon.jpg|400px|miniatyr| IceBlockNearJoekullsarlon|Flytande Isberg]]
[[File:IceBlockNearJoekullsarlon.jpg|400px|miniatyr| IceBlockNearJoekullsarlon|Flytande Isberg]]
Rad 25: Rad 29:


== Framställning ==
== Framställning ==
[[Fil:Winter-205695 1920.jpg|200px|miniatyr|En frusen sjö som man kan skära ut isblock från]]
[[File:Iced freezer, defrosting.JPG|200px|miniatyr|right|Frys med is]]
För att tillverka is så kan man antingen skära ut isblock från sjöar eller så kan man kyla ner vatten till minusgrader så att det fryser.
För att tillverka is så kan man antingen skära ut isblock från sjöar eller så kan man kyla ner vatten till minusgrader så att det fryser.
<gallery>
Winter-205695 1920.jpg|En frusen sjö som man kan skära ut isblock från
Iced freezer, defrosting.JPG|Frys med is
</gallery>
{{clear}}
== Typer av is ==
[[Fil:Iced Stalactite.jpg|miniatyr|Istapp från ett träd.]]
[[Fil:Humlegårdsgatan 2010.jpg|miniatyr|Svallis från en läckande stupränna i Stockholm]]
* '''Nyis:''' I denna fas är isen endast några centimeter tjock och är genomskinlig. Det är så här isen ser ut i skärgårdar och insjöar.
* '''Blankis.''' Ungefär som nyis, men kan vara tjockare. Alldeles plan, och har bildats när det är vindstilla. Den saknar varje spår av snö, och blänker som en spegel i motljus.
* '''Fast is:''' Nästa stadium i havsisens tillväxt är den fasta isen. Detta är den typen av is som oftast ligger i Östersjön och Bottenhavet. Den behöver inte vara landfast utan kan flyta runt i flak med flera kilometers diameter. Det är stor skillnad mellan den fasta isen och nyisen. Fast is beror dels av klar kärnis, men den är inte genomskinlig som nyisen. Detta beror på att blöt snö frusit på över isen och således även bygger isen uppåt. Ovanpå detta ligger oftast sedan ett mer eller mindre tjockt snölager, vilket gör att en promenad på isen är som att gå på en åker eller vilket annat snötäckt underlag som helst.
* '''Issörja:''' Om vädret är kallt men vattnet inte är stilla nog för att det ska kunna bildas en ishinna börjar vattnet istället frysa i små avlånga bitar, så kallade ”isnålar”. När dessa blir tillräckligt många blir vattnet till en degformig sörja. Då dämpas vågorna, och isbildningen tar fart.
* '''Tallriksis:''' När issörja klumpas ihop av vågor i strömt vatten fryser den samman till runda istallrikar.
* '''Pannkaksis:''' Pannkaksis liknar tallriksis men uppkommer på ett helt annat sätt. Denna bildas bara i områden där vatten med olika salthalt möts, oftast på Västkusten och i Öresund men även i södra Östersjön. När vattnet med högre salthalt ligger vid ytan och kyls ned till minusgrader, men inte till sin fryspunkt ökar dess densitet och det sjunker. När det då kommer i kontakt med vatten med lägre salthalt, som fryser vid noll grader, fryser detta och flyter upp till ytan som tallriksformade isflak.
* '''Stampisvall:''' När vinden pressar samman snösörja, tallriksis eller sönderbruten nyis mot land eller landfast is bildas en stampisvall. Denna is byggs inte nämnvärt mycket uppåt men kan bli många meter djup, varför den är mycket svårforcerad för fartyg. Om vinden vrider sig kan vallen lösas upp men om vallen hinner frysa till är det inte längre en sörja, utan ett massivt istäcke, många meter tjockt.
* '''Svallis''' bildas på vintern när vatten rinner fram ur marken och fryser i flera lager på exempelvis bergsidor eller vägbanor. Förleden ”svall” kommer från ”svälla”. Svallis kan vara vågig i ytan och är ofta gulaktig.
* '''Hopskjuten is, skruvis:''' Som det framgått tidigare är havsisen mycket utsatt för vind och ström. När is som inte är särskilt tjock driver samman glider isfält in under andra, ofta i ett sicksackmönster ömsom över ömsom under. Detta medför att istjockleken snabbt flerdubblas, tornar upp sig och blir svår för fartyg att stånga sig igenom.
* '''Drivis''', är lösbrutna isstycken, som i större massor driver fram i vatten; särskilt den is, som från polarhaven, genom havsströmmarna, drives mot lägre breddgrader. Drivis uppkommer på grund av att de sammanhängande isfälten inte kan motstå vågornas och den högre temperaturens inverkan.
* '''Isvallar:''' När ett isområde kolliderar med ett annat bildas vallar där flaken ”staplas” på varandra. Den del som är ovanför vattenytan i en vall kallas för seglet. Denna är endast någon meter hög medan undervattensdelen, kölen, kan sträcka sig tiotals meter ner i djupet. Om en sådan vall är täckt av snö kan den se väldigt oskyldig ut, vilket gör att många fartyg kör rakt i sådana vallar och fastnar. Den största vall som bildats i Östersjön var 28 meter från botten till topp.


''Denna text är i sin helhet tagen från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Is#Typer Wikipedia]''
{{clear}}
{{clear}}


Rad 39: Rad 62:


== Pris ==
== Pris ==
[[Fil:Pris för isblock.jpeg|400px|miniatyr|Uträkning för ispris vid självproducering]]
[[Fil:Pris för isblock.jpeg|200px|miniatyr|Uträkning för ispris vid självproducering]]


* Självproducering ~100 kr/m<sup>3</sup>  
* Självproducering ~100 kr/m<sup>3</sup>  
* Isblock från Torne Älv (100*80*155 cm) kostar 8500 kr(~6850 kr/m<sup>3</sup>)
* Isblock från Torne Älv (100*80*155 cm) kostar 8500 kr(~6850 kr/m<sup>3</sup>)
* Krossad is från <span style="font-family:Times New Roman;">'''Wi<font color="red" >LL</font >Y:S'''</span> 12500 kr/m<sup>3</sup>)
* Krossad is från <span style="font-family:Times New Roman;">'''Wi<font color="red" >LL</font >Y:S'''</span> 12500 kr/m<sup>3</sup>
  Priserna hämtades november 2017
  Priserna hämtades november 2017
{{clear}}
{{clear}}

Nuvarande version från 27 mars 2018 kl. 10.27

Is är vatten i fast aggregationstillstånd. Det bildas när vatten fryses d.v.s. 0 °C. Is används bland annat som kylmedel och byggnadsmaterial. Det finns flera typer av is. Några exempel på is är nyis, svallis och blankis.

Materialegenskaper:

Flytande Isberg
- Densitet: 917 kg/m3
- Hårdhet: 1,5 Mohs skala
- Längdutvidgningskoefficient: 51 K-1
- Värmeledningsförmåga: 2,25 W/(m K)
- Resistivitet: 0 Ohmmeter (vid ren is)
- Smältpunkt: 273°K, 0°C, 32°F
- Molekyl: H2O(s)

Användning

Is används till väldigt många saker. Det används till exempel som kylmedel i exempelvis drinkar. Is används även till dekorationer, med hjälp av en hyvel kan vackra isfigurer karvas ut. Flera byggnader är även gjorda av isblock, ett exempel är ishotellet i Jukkasjärvi. Is används även till skridskobanor. Is kan även användas som ett typ av sprängämnen i klippor och berg, detta kallas frostsprängning. Eftersom att när vattnet fryses så expanderar massan detta leder till att omgivande klippor kan spricka och gå sönder.

  • Glas med is

    Glas med is

  • Isfigur

    Isfigur

  • Ishotellet i Jukkasjärvi

    Ishotellet i Jukkasjärvi

  • En skridskobana

    En skridskobana

  • Frostsprängning i Abisko

    Frostsprängning i Abisko

Framställning

För att tillverka is så kan man antingen skära ut isblock från sjöar eller så kan man kyla ner vatten till minusgrader så att det fryser.

  • En frusen sjö som man kan skära ut isblock från

    En frusen sjö som man kan skära ut isblock från

  • Frys med is

    Frys med is

Typer av is

Istapp från ett träd.
Svallis från en läckande stupränna i Stockholm
  • Nyis: I denna fas är isen endast några centimeter tjock och är genomskinlig. Det är så här isen ser ut i skärgårdar och insjöar.
  • Blankis. Ungefär som nyis, men kan vara tjockare. Alldeles plan, och har bildats när det är vindstilla. Den saknar varje spår av snö, och blänker som en spegel i motljus.
  • Fast is: Nästa stadium i havsisens tillväxt är den fasta isen. Detta är den typen av is som oftast ligger i Östersjön och Bottenhavet. Den behöver inte vara landfast utan kan flyta runt i flak med flera kilometers diameter. Det är stor skillnad mellan den fasta isen och nyisen. Fast is beror dels av klar kärnis, men den är inte genomskinlig som nyisen. Detta beror på att blöt snö frusit på över isen och således även bygger isen uppåt. Ovanpå detta ligger oftast sedan ett mer eller mindre tjockt snölager, vilket gör att en promenad på isen är som att gå på en åker eller vilket annat snötäckt underlag som helst.
  • Issörja: Om vädret är kallt men vattnet inte är stilla nog för att det ska kunna bildas en ishinna börjar vattnet istället frysa i små avlånga bitar, så kallade ”isnålar”. När dessa blir tillräckligt många blir vattnet till en degformig sörja. Då dämpas vågorna, och isbildningen tar fart.
  • Tallriksis: När issörja klumpas ihop av vågor i strömt vatten fryser den samman till runda istallrikar.
  • Pannkaksis: Pannkaksis liknar tallriksis men uppkommer på ett helt annat sätt. Denna bildas bara i områden där vatten med olika salthalt möts, oftast på Västkusten och i Öresund men även i södra Östersjön. När vattnet med högre salthalt ligger vid ytan och kyls ned till minusgrader, men inte till sin fryspunkt ökar dess densitet och det sjunker. När det då kommer i kontakt med vatten med lägre salthalt, som fryser vid noll grader, fryser detta och flyter upp till ytan som tallriksformade isflak.
  • Stampisvall: När vinden pressar samman snösörja, tallriksis eller sönderbruten nyis mot land eller landfast is bildas en stampisvall. Denna is byggs inte nämnvärt mycket uppåt men kan bli många meter djup, varför den är mycket svårforcerad för fartyg. Om vinden vrider sig kan vallen lösas upp men om vallen hinner frysa till är det inte längre en sörja, utan ett massivt istäcke, många meter tjockt.
  • Svallis bildas på vintern när vatten rinner fram ur marken och fryser i flera lager på exempelvis bergsidor eller vägbanor. Förleden ”svall” kommer från ”svälla”. Svallis kan vara vågig i ytan och är ofta gulaktig.
  • Hopskjuten is, skruvis: Som det framgått tidigare är havsisen mycket utsatt för vind och ström. När is som inte är särskilt tjock driver samman glider isfält in under andra, ofta i ett sicksackmönster ömsom över ömsom under. Detta medför att istjockleken snabbt flerdubblas, tornar upp sig och blir svår för fartyg att stånga sig igenom.
  • Drivis, är lösbrutna isstycken, som i större massor driver fram i vatten; särskilt den is, som från polarhaven, genom havsströmmarna, drives mot lägre breddgrader. Drivis uppkommer på grund av att de sammanhängande isfälten inte kan motstå vågornas och den högre temperaturens inverkan.
  • Isvallar: När ett isområde kolliderar med ett annat bildas vallar där flaken ”staplas” på varandra. Den del som är ovanför vattenytan i en vall kallas för seglet. Denna är endast någon meter hög medan undervattensdelen, kölen, kan sträcka sig tiotals meter ner i djupet. Om en sådan vall är täckt av snö kan den se väldigt oskyldig ut, vilket gör att många fartyg kör rakt i sådana vallar och fastnar. Den största vall som bildats i Östersjön var 28 meter från botten till topp.

Denna text är i sin helhet tagen från Wikipedia

Historia

U-dalen Lapporten

Vatten, som is är gjort av, har nästan alltid funnits. Det tros att det skapades strax efter att Big Bang hade skett. Vattnet som då skapades har sedan kommit upp till ytan med hjälp av exempelvis vulkanutbrott.

Is har inte bara funnits som ett tunt skikt på våra sjöar utan det har även format vår natur under de många istiderna. Till exempel så har U-dalar bildats vilket är en dalgång som formar sig som ett U. Den senaste stora istiden var Weichsel. Den istiden började ungefär 100 000 f.Kr. och slutade ungefär 10 000 f.Kr. Isen var som tjockast i Nordeuropa, där var den ungefär 3 km hög.

Pris

Uträkning för ispris vid självproducering
  • Självproducering ~100 kr/m3
  • Isblock från Torne Älv (100*80*155 cm) kostar 8500 kr(~6850 kr/m3)
  • Krossad is från WiLLY:S 12500 kr/m3
Priserna hämtades november 2017

Länkar

Hämtad från ”https://wikiskola.se/index.php?title=Is&oldid=46079”