|
|
| (53 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) |
| Rad 5: |
Rad 5: |
| [http://ed.ted.com/lessons/what-are-those-floaty-things-in-your-eye-michael-mauser?utm_source=TED-Ed+Subscribers&utm_campaign=781cf14b9d-2013_09_219_19_2013&utm_medium=email&utm_term=0_1aaccced48-781cf14b9d-46535169 TedEd om floaters] | | [http://ed.ted.com/lessons/what-are-those-floaty-things-in-your-eye-michael-mauser?utm_source=TED-Ed+Subscribers&utm_campaign=781cf14b9d-2013_09_219_19_2013&utm_medium=email&utm_term=0_1aaccced48-781cf14b9d-46535169 TedEd om floaters] |
|
| |
|
| == Start == | | == Begrepp == |
| | {{#ev:youtube|4cKXu_xOiTw|400|right| Fysik 2 - Mekaniska vågor del 2 av 4}} |
|
| |
|
| === Diverse ===
| | Ett sätt att lära sig är att läsa noga kapitel för kapitel i boken. Ett alternativt sätt kan vara att börja med att lära sig de viktigaste begreppen så att man får ett språk att diskutera området med och en översiktlig förståelse. Därefter kan man lära sig på djupet. |
| [[File:Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched.jpg|thumb|Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched]]
| |
|
| |
|
| Många av texterna nedan har hämtats från [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A/Optik Wikibooks om Fysik: Optik]
| | {{uppgruta | '''Begrepp inom optik''' |
|
| |
|
| ==== Kursnavet ====
| | Förklara och lär dig följande begrepp inom optiken. När du letar förklaringar på dessa begrepp stöter du säkert på nya begrepp som du inte kan. Skriv i så fall upp dessa på din lista. |
|
| |
|
| [http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_1_020_ljuset.htm Optik på Kursnavet]
| | För att hitta förklaringar kan du göra på olika sätt: |
| | # Läs Gleerups och skriv sedan ner förklaringar till orden i listan. |
| | # Läs orden och slå upp ett i taget i Gleerups |
| | # Kolla på Wikipedia eller annan källa att din förklaring är bra. |
| | # Markera de viktigaste begreppen och plugga på dem först. |
| | # Plugga lite varje dag inför provet. |
|
| |
|
| ==== GeoGebra-länkar ====
| | Nästa lektion kommer det att bli ett '''begreppstest''' så du måste lära dig de viktigaste begreppen utantill. |
|
| |
|
| Du behöver [http://www.geogebra.se ladda ner GeoGebra] för att använda dessa:
| | Lista med viktiga [[begrepp inom optik]]. |
|
| |
|
| * [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
| | Exempel på hur en lista med förklaringar kan se ut: '''[[Media:Optikbegrepp_-_Anton.pdf | Antons optikbegrepp]]''' |
| * [http://www.geogebratube.org/student/m7175 Lins brytning Aberration, Fr]
| |
| * [http://www.geogebratube.org/student/m4576 Concave convex mirrors]
| |
|
| |
|
| === Hur gör man? - Wikimarkup ===
| | }} |
|
| |
|
| Vi var två personer som arbetade fram detta material från grunden och det kan vara lämpligt med en introduktion om hur man skriver på wikin: [[Kort om Wikimarkup]]
| | === Drive === |
|
| |
|
| '''Länkar'''
| | Början på en [https://docs.google.com/document/d/1lLKjDh7XzdR2S6CokRNBHoZWlOPdVyKahoMj4W9uLV4/edit?usp=sharing En begreppslista i Drive] med förklaringar. Den är borta för tillfället men jag kommer att plocka fram den. |
|
| |
|
| http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus
| | == En uppgift fysiken individen och samhället == |
| {{clear}}
| |
|
| |
|
| == Kap 9: Vågrörelser - s 154-164 ==
| | {{uppgruta | '''Skriv om fysiken individen och samhället''' |
|
| |
|
| {{#ev:youtube| 7uUeA9OFf4c |320|right}}
| | Uppgiften [[Speglar i staden]] finns beskriven på en egen sida. |
| {{#ev:youtube| v2c5w7o9_6M |320|right}}
| | }} |
|
| |
|
| {{clear}}
| | == Start == |
|
| |
|
| == Kap 9: Vattenvågor, reflexion, brytning, diffraktion - s 164-172 == | | === Diverse === |
| | [[File:Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched.jpg|thumb|Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched]] |
|
| |
|
| {{#ev:youtube| _cWt5Hd3cJ0 |320|right}}
| | Många av texterna nedan har hämtats från [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A/Optik Wikibooks om Fysik: Optik] |
| {{#ev:youtube| XOIkz999hws |320|right}}
| |
|
| |
|
| {{clear}}
| | ==== Kursnavet ==== |
|
| |
|
| == 173-178 ==
| | [http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_1_020_ljuset.htm Optik på Kursnavet] |
|
| |
|
| finns film ?
| | === Hur gör man? - Wikimarkup === |
|
| |
|
| == Kap 9: [[Ljusstrålar, reflexion, avbildning i speglar]] - s 180-187 ==
| | Vi var två personer som arbetade fram detta material från grunden och det kan vara lämpligt med en introduktion om hur man skriver på wikin: [[Kort om Wikimarkup]] |
|
| |
|
| == Kap 10: Ljusstrålar, brytning och brytningslagen- s 188-194 == | | === Länkar === |
|
| |
|
| {{#ev:youtube| dFQI5kJir6E |320|right}} | | : {{svwp|ljus}} |
| | : {{enwp | Optics }} |
|
| |
|
| {{clear}} | | {{clear}} |
|
| |
|
| == Kap 10: Linser - s 195-204 == | | == Kap 10: [[Ljusstrålar, reflexion, avbildning i speglar]] - s 180-187 == |
|
| |
|
| {{#ev:youtube| hTaWb2xObkdo |320|right}}
| | === GeoGebra === |
| {{#ev:youtube| qbqI5awkg00 |320|right}}
| |
|
| |
|
| {{clear}}
| | En [http://ggbtu.be/b74154 bok] på GeoGebraTube |
|
| |
|
| == Kap 10 s 205-208 == | | == Kap 10: [[Ljusstrålar, brytning och brytningslagen]] s 188-194 == |
|
| |
|
| == Diffraktion - Kap 11 s 210-217 ==
| | {{#ev:youtube| dFQI5kJir6E |320|right}} |
| | |
| {{#ev:youtube| 8THEtPtlA18 |320|right}} | |
|
| |
|
| {{clear}} | | {{clear}} |
|
| |
|
| == Färger, gitter och polarisation - Kap 11 s 218-220 == | | == Kap 10: [[Linser]] - s 195-204 == |
|
| |
|
| {{#ev:youtube| pNL5mWRwevQ |320|right}}
| | == Kap 10 s 205-208 == |
| {{#ev:youtube| vGwJVqiY0Cg |320|right}}
| |
|
| |
|
| {{clear}}
| | == [[Diffraktion]] - Kap 11 s 210-217 == |
|
| |
|
| == Interferens - Kap 11 s 221-224 ==
| | {{#ev:youtube| 8THEtPtlA18 |320|right}} |
|
| |
|
| {{#ev:youtube| rf4uTS99LU0 |320|right}}
| | '''En Powerpoint:''' Mycket bra - AP_Physics_B_-_Diffraction.ppt finn på HD. |
| {{#ev:youtube| 480npvYRrtE |320|right}}
| |
|
| |
|
| {{clear}} | | {{clear}} |
|
| |
|
| | == [[Färger, glitter och polarisation]] - Kap 11 s 218-220 == |
|
| |
|
| == Vad är ljus?, s 189-197 == | | == [[Interferens]] i tunna skikt - Kap 11 s 221-224 == |
|
| |
|
| [[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px]]
| | {{#ev:youtube| rf4uTS99LU0 |320|right}} |
| | | {{#ev:youtube| 480npvYRrtE |320|right}} |
| === Ljuskällor ===
| |
| | |
| Föremål som sänder ut ljus kallas för ljuskällor. Exempel på ljuskällor är solen, stjärnorna, glödlampor och datorskärmar.
| |
| | |
| Vi ska här använda strålar som en modell för ljus. I verkligheten består inte ljuset av strålar, men det är mycket praktiskt att använda denna modell för att förstå hur t.ex. kikare och speglar fungerar. Vi nöjer alltså med denna förenklade modell av ljuset för tillfället.
| |
| | |
| En ljuskälla är också materia och varje punkt på ljuskällan sänder ut ljus åt olika håll. Detta att ljuset sprider sig kallas '''divergens''', man säger att ljuskällans alla ljusstrålar är divergenta ljusknippen.
| |
| | |
| Solen är vår viktigaste ljuskälla och vi befinner oss mycket långt från den. De ljusknippen solen sänder ut divergerar precis som vilken lampa som helst. Men p.g.a. av jordens litenhet och det stora avståndet blir divergensen mellan solens strålar som träffar oss mycket liten. Man brukar därför betrakta dessa strålknippen som '''parallella'''. Man kan också åstadkomma parallella strålknippen med hjälp av speglar och linser.
| |
| | |
| Med speglar och linser kan man också få strålknippen att falla in mot en gemensam punkt. De kallas då '''konvergenta'''.
| |
| | |
| Med speglar och linser kan man omvandla de olika typerna av strålknippen till varandra. Det är detta som görs i t.ex. en kamera och ett mikroskop.
| |
| <br clear=left>
| |
| | |
| === ljusets hastighet ===
| |
| | |
| Ljusets hastighet i vakuum, c, är en fysikalisk konstant och är 299 792 458 m/s. Denna hastighet är oberoende av observatörens rörelse – två olika observatörer kommer alltid att uppmäta samma hastighet, oavsett hur de rör sig i förhållande till varandra. Som en mera åskådlig föreställning om ljushastighetens värde kan nämnas att hastigheten motsvarar sträckan jorden runt sju och en halv gång på en sekund.
| |
| {{wp|http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljusets_hastighet}} | |
| | |
| === ljusstrålars utbredning ===
| |
| | |
| [[File:Blender3D LightPointMediumSSS.jpg|thumb|center|Blender3D LightPointMediumSSS]]
| |
| | |
| === Kärnskugga och halvskugga ===
| |
| [[Fil:Skugga.jpg|miniatyr|Uppkomsten av kärnskugga och halvskugga bakom en skymmande kropp]]
| |
| | |
| En skugga kan ses som bestående av två delar, '''kärnskuggan''' och '''halvskuggan'''. Detta gäller under förutsättning att ljuskällan som skapar skuggan inte är punktformig, utan har en synlig utsträckning, sedd från den plats där skuggan faller. Perfekt punktformiga ljuskällor finns egentligen inte i sinnevärlden, men stjärnor brukar betraktas som sådana, eftersom det ända tills helt nyligen har varit omöjligt att från jorden urskilja att en stjärna har en utsträckning. ''Fr Wikipedia''
| |
| | |
| === reflektion ===
| |
| | |
| <youtube>3DUZBvv7fao</youtube>
| |
| | |
| När ljuset träffar på materia studsar ljuset mot föremålet och byter riktning - det reflekteras. Det är genom ljusets reflexioner som vi kan se de föremål omkring oss som inte sänder ut något eget ljus.
| |
| | |
| Det kan tyckas så självklart att det inte behöver någon närmare undersökning. Låt oss ändå titta närmare på detta. Om man riktar en strimma ljus mot en vit vägg ser man en ljus prick på väggen. Om man istället riktar ljuset mot en ren spegelyta ser man däremot ingen ljusprick. Orsaken till detta beror på hur ljuset reflekteras mot ytan. Mot den vita väggen sker en diffus reflexion men mot spegeln sker en regelbunden reflexion.
| |
| | |
| <br clear=left>
| |
| === Regelbunden reflektion ===
| |
| [[Fil:reflexao.svg|Right|thumb|Regelbunden reflektion (plan spegel)]]
| |
| | |
| Ljuset träffar en plan yta i en punkt. Den linje som går rätt ut från ytan i den punkten kallas för punktens '''normal'''. Ljuset bryts mot ytan så att dess '''infallsvinkel''' gentemot normalen blir lika stor som dess '''reflexionsvinkel'''. Detta kan vi formulera som en fysikalisk lag. Om vi döper infallsvinkeln till ''i'' och reflexionsvinkeln till ''r'' får vi sambandet:
| |
| | |
| : ''i = r''
| |
|
| |
|
| Vi kan kontrollera att verkligheten verkligen följer detta samband i ett experiment. Genom att undersöka vilka infallsvinklar som ger vilka reflexionsvinklar kan vi konstatera att sambandet verkligen stämmer. Åtminstone för ljusreflexioner i speglar.
| |
|
| |
| === Diffus reflektion ===
| |
| Till skillnad från en spegel utgör en vit vägg inte en helt plan yta. Den består av små ojämnheter. När vi riktar vårt ljus mot väggen bryts dess strålar mot den skrovliga ytan och reflekteras åt olika håll. Man kan betrakta den vita väggen som en mängd pyttesmå plan, som var och en reflekterar ljuset åt olika håll. Det är detta som gör att vi kan se den ljusa punkten från olika håll. När ljuset träffade spegeln bröts ljusets strålar åt endast ett håll och blev därför bara synligt från ett håll.
| |
|
| |
| <br clear=left>
| |
| [[Fil:difracao.svg|left|thumb|Diffus reflektion]]
| |
| {{clear}} | | {{clear}} |
|
| |
|
| == Avbildning i plan spegel == | | == Kameran och ögat == |
|
| |
|
| I en spegel reflekteras ljuset så regelbundet att vi ser en bild av de föremål som ljuset kommer ifrån. Reflexionen i en spegel följer samma fysikaliska lag som reflexioner på andra ytor. Man kan använda detta faktum till att göra en konstruktion som visar hur en spegelbild uppkommer.
| | == Optiska instrument == |
| <br clear=left>
| |
|
| |
|
| == Buktiga speglar == | | === Optiska fibrer === |
|
| |
|
| === Konkava speglar ===
| | [[Image:Total internal reflection.PNG|total internal reflection]] |
| [[Image:concavo_1.png|thumb|200px|Concave mirror (When the object is beyond the curvature's center (C) of the sphere, the image will be inverted and smaller than the object.)]] | |
| [[Image:concavo_2.png|thumb|210px|Concave mirror (When the object is located on the curvature's center, the image will be inverted, same size.)]]
| |
| [[Image:concavo_3.png|thumb|200px|Concave mirror (When the object is located between the curvature's center and the focus (F), the image will be inverted and greater than the object.)]]
| |
| [[Image:concavo_4.png|thumb|200px|Concave mirror (When the object is located between the focus and the vertex, the image will be virtual, upright and greater than the object.)]]
| |
|
| |
|
| ==== Länkar ==== | | == Synfel == |
|
| |
|
| [http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_2_070_konkava.htm Konkava sfäriska speglar på Kursnavet]
| | http://celebrate.ls.no/Norsk/Animasjoner/NMfag/linser_fokuseringsfeil.swf |
| | |
| ==== Uppgift ====
| |
| | |
| http://commons.wikimedia.org/wiki/Concave_mirror innehållermedia om fyra fall av avbildning med konkava speglar. Det finns texter att klippa in i respektive bild. Bilderna ska in här men bör även läggas in på sv och eng wikipedia. Bildtexterna på wikimedia bör översättas till svenska
| |
| | |
| ==== Praktisk övning ====
| |
| | |
| Praktisk övning i att rita strålar vid reflektion i en konkav spegel. Vi använder förstorade papperskopior på övningen i boken. linjal behövs.
| |
| | |
| === Konvexa speglar ===
| |
| | |
| | |
| === Förstoring ===
| |
| | |
| == Ljusets brytning, s198-203 ==
| |
| | |
| === Ljusets brytning ===
| |
| | |
| [[Fil:refracao.png|thumb|ljusbrytning]]
| |
| [[File:Fénytörés.jpg|thumb|Ljuset reflekteras i samma vinkel och bryts in mot normalen.]]
| |
| | |
| <br />
| |
| <youtube>OD8DIBWNQzw</youtube>
| |
| <br />
| |
| | |
| === Snells lag ===
| |
| | |
| [[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|thumb|Ljusbrytning i den horisontella gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]]
| |
| | |
| Snells lag är den enkla formeln som används för att beräkna vinklarna vid refraktion (ljusbrytning) då ljus färdas mellan två medier med olika brytningsindex. Den är uppkallad efter dess holländske upptäckare Willebrord Snell (1580-1626). ''fr Wikipedia''
| |
| | |
| ==== Minnesregel ====
| |
| En bra minnesregel för att bestämma ljusbrytningens riktning är det faktum att ljusstrålen i det tätare mediet alltid befinner sig närmare normalen. Ett praktiskt sätt att komma ihåg detta är att tänka sig ljusstrålen som en bil som kör från en asfalterad yta (det tunnare mediet) och in på lerigt underlag (det tätare mediet). Beroende på vinkeln kommer då antingen det högra eller det vänstra hjulet att passera gränsen först vilket gör att bilen svänger. ''fr Wikipedia''
| |
| | |
| ==== Snells lag ====
| |
| | |
| :'''n<sub>1</sub><small>*</small>sin θ<sub>1</sub> = n<sub>2</sub><small>*</small>sin θ<sub>2</sub>'''
| |
|
| |
|
| ==== Läs mer ==== | | == Lösningsförslag till typuppgifter == |
| Läs om [http://en.wikipedia.org/wiki/Snell%27s_law Snells lag] på eng WP.
| |
| {{clear}}
| |
|
| |
|
| === Totalreflektion ===
| | [[Lösningsförslag till typuppgifter optik]] |
|
| |
|
| När en ljusstråle färdas från ett tätare medium till ett tunnare (dvs ''n''<sub>1</sub> > ''n''<sub>2</sub>) kan man lätt konstatera att ekvationen saknar lösning då θ<sub>1</sub> överstiger ett visst kritiskt värde kallat gränsvinkeln θ<sub>g</sub>. Detta beroende på att sin(θ<sub>1</sub>) alltid är mindre än (eller lika med) 1.
| | == Repetition == |
| | |
| :<math>\theta_{g} = \arcsin\left( \frac{n_2}{n_1} \right)</math>
| |
| | |
| Då θ<sub>1</sub> > θ<sub>g</sub> lyckas inget ljus passera gränsytan och totalreflexion inträffar, dvs. allt infallande ljus återspeglas. Detta kan till exempel inträffa när ljus färdas från vatten till luft, eftersom vatten är ett optiskt tätare medium än luft (''n''<sub>vatten</sub> > ''n''<sub>luft</sub>), om infallsvinkeln samtidigt överstiger θ<sub>g</sub>.
| |
| {{wp}}
| |
| | |
| === Brytningsindex === | |
| | |
| Brytningsindex är ljusets hastighet i materialet dividerat med ljushastigheten i vakuum.
| |
| | |
| <math> n = \frac{c}{b}</math>
| |
|
| |
| där n är brytningsindex, c är ljushastigheten i vakuum och v är ljushastigheten i materialet.
| |
| | |
| === Reflektion, brytning och totalreflektion ===
| |
| | |
| [http://www.geogebratube.org/student/m7234 GeoGebra]. Ljusets brytning när det går från ett material till ett annat. Snells lag. Du kan använda glidarna för att variera brytningsindex i första och andra materialet.
| |
|
| |
|
| <html> | | <html> |
| <iframe scrolling="no" src="https://tube.geogebra.org/material/iframe/id/7234/width/1000/height/600/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/preferhtml5" width="1000px" height="600px" style="border:0px;"> </iframe> | | <iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/7499184" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/malahr/ljus-7499184" title="Ljus" target="_blank">Ljus</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/malahr" target="_blank">Malin Åhrby</a></strong> </div> |
| </html> | | </html> |
|
| |
|
| ==== Brytningsindex för några material ====
| | Malin Åhrby har gjort en presentation som du kan titta igenom. Förstår du allt? |
| | |
| {| border="1" style="border-collapse:collapse"
| |
| |-----
| |
| | Vakuum || 1 (exakt)
| |
| |-----
| |
| | Syrgas || 1,00027
| |
| |-----
| |
| | Luft || 1,00029
| |
| |-----
| |
| | Kvävgas || 1,00030
| |
| |-----
| |
| | Vatten || 1,33
| |
| |-----
| |
| | Etanol || 1,36
| |
| |-----
| |
| | Bergkristall || 1,46
| |
| |-----
| |
| | Terpentin || 1,47
| |
| |-----
| |
| | Kronglas || 1,51
| |
| |-----
| |
| | Flintglas || 1,75
| |
| |-----
| |
| | Guanin || 1,83
| |
| |-----
| |
| | Diamant || 2,47
| |
| |-----
| |
| | Titandioxidkristall || 3
| |
| |}
| |
| {{wp}}
| |
| | |
| == Färger, s 204-207 ==
| |
| | |
| [[File:Prism rainbow schema.png|left|thumb|Classic diagram of a dispersion prism]]
| |
| [[Image:prisma.png|thumb|left]]
| |
| [[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]
| |
| [[File:RGB illumination.jpg|thumb|center|RGB illumination]]
| |
| {{clear}} | | {{clear}} |
| [[Bild:BYR color wheel.svg|thumb|Färghjul. En färgs komplementfärg återfinns på motsatt sida av cirkeln.]]
| |
| Komplementfärg kan man säga är en färgs motsatsfärg. I vissa färgcirklar ligger dessa färger mitt emot varandra. När man blandar dessa två motsatsfärger uppstår en neutraliserad ton (grå).
| |
|
| |
|
| Ett objekt som diffusivt (spridande) reflekterar alla våglängder uppfattas som vit, medan ett objekt som absorberar alla våglängder uppfattas som svart.
| | == Prov == |
| {{wp}
| |
| Om föremålet absorberar en färg, exempelvis blå kommer det att uppfattas som att det har komplementfärgen, exempelvi orange.
| |
| {{clear}}
| |
| <youtube>7g0q1-Kkhvs</youtube>
| |
|
| |
|
| == Linser, s 208-211 ==
| | * [[Lösningar till optikprovet | Lösningar till ett gammalt optikprov]] |
| | * [[Bedömningsmatris till optikprovet | Bedömningsmatris till det gamla optikprovet]] |
|
| |
|
| === Konvexa linser ===
| | {{uppgruta | '''Hemprov Vågor och Optik''' |
|
| |
|
| [[File:FocalLength.png|thumb|vv]]
| | Du får len lektion samt 24 timmar på dig att göra det här provet. |
| [[File:Convex lens diagram.svg|thumb|Convex lens diagram]]
| |
| [[File:Lens (optics).png|thumb|Lens (optics)]]
| |
| {{clear}}
| |
|
| |
|
| === Konkava linser ===
| | Du lämnar in dina lösningar på Progress, Fysik 2, F5 - Kommunicera. jag kommer att bedöma hur du kommunicerar men jag bedömer även din problemlösningsförmåga. Det finns dock några som redan visat problemlösning i tillräcklig grad och ni kan fokusera helt på kommunikationen. Lämna inte Pages-filer. Pdf går bra liksom KeyNote och Word. |
|
| |
|
| [[File:Concave lens.jpg|thumb|Concave lens]]
| | Om du vill få problemlösningen bedömd gör du hela provet. Alla ska göra minst fyra snygga, tydliga lösningar för nedömning av kommunikationsförmågan. Du väljer själv vilka av uppgifterna du vill visa. |
| {{clear}}
| |
|
| |
|
| === [[Simulering av linser]] ===
| | Här är provet: |
| | |
| === Länkar ===
| |
| * [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
| |
| * [http://www.geogebratube.org/student/m4575 Concave convex lenses]
| |
| | |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/geometric-optics/geometric-optics_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>
| |
| {{clear}}
| |
| | |
| == Linsens förstoring, s 212-215 ==
| |
| <br />
| |
| <youtube>KePdYKNAvz4</youtube>
| |
| <br />
| |
| | |
| == Kameran och ögat, s 215-219 ==
| |
| | |
| == Optiska instrument, s 220-225 ==
| |
| | |
| === Optiska fibrer ===
| |
| | |
| [[Image:Total internal reflection.PNG|total internal reflection]]
| |
| | |
| == Laboration optik ==
| |
| | |
| TEDT10 ni får göra laborationen på måndag morgon. Tyvärr har det dykt upp en konferens som jag måste närvara vid.
| |
| | |
| Materialet finns i lådorna.
| |
| | |
| Läs igenom hela instruktionen först.
| |
| | |
| Dela in er i lagom stora grupper och labba.
| |
| | |
| Var försiktiga, utrustningen är dyr.
| |
| | |
| Jag finns i salen bredvid om ni har några viktiga frågor.
| |
| | |
| == Synfel ==
| |
| | |
| http://celebrate.ls.no/Norsk/Animasjoner/NMfag/linser_fokuseringsfeil.swf
| |
| | |
| == repetition ==
| |
| | |
| <html>
| |
| <iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/7499184" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/malahr/ljus-7499184" title="Ljus" target="_blank">Ljus</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/malahr" target="_blank">Malin Åhrby</a></strong> </div>
| |
| </html>
| |
| | |
| Malin Åhrby har gjort en presentation som du kan titta igenom. Förstår du allt?
| |
| {{clear}}
| |
|
| |
|
| == prov ==
| | : [[Media:Hemprov_vågor_och_optik_ver_1.pdf | Prov version 1 Vågor och Optik]] |
| | : [[Media:Hemprov_vågor_och_optik_ver_2.pdf | Prov version 2 Vågor och Optik]] |
|
| |
|
| * [[Lösningar till optikprovet]]
| | }} |
| * [[Bedömningsmatris till optikprovet]]
| |
