Tenn: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(11 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Av Ludvig Jealmo'''. '''Redigerad och förbättrad av Linnéa'''
=== Materialegenskaper ===
=== Materialegenskaper ===


Rad 11: Rad 13:
* Resistivitet  1,01*10^-7
* Resistivitet  1,01*10^-7


* Mohs - Hårdhet 1,5
* Ohms - Hårdhet 1,5
=== Tenn kan används till ===  
=== Användningsområden ===  
Korrisionsskydd genom använda ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten. Tenn används också i många legeringar.
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.
 
==== Tennlegeringar ====
 
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)
*Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)
*Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)
*Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)
*Malm (80 % koppar, 20 % tenn)
*Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)
*Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)
*Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)
*Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)
*Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)
*Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)
*Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)
*Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)


[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]
[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]


Tenn används ofta som komponent till olika legeringar.
 
Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
_
_
=== Vart finns tenn? ===
=== Förekomst ===
Tenn finns i mineralet kassiterit och kommer från fyndigheter i Kina, Peru, Brasilien Ryssland, Australien, etc. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.
Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.


De 20 största tennproducenter i världen (2003)
De 20 största tennproducenter i världen (2003)
Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)
 
rankning land mängd
Rankning Land  mängd (i t)
Rankning Land  mängd (i t)


# 1 Kina 55 600     11 Thailand 980
# 1 Kina 55 600 ---  11 Thailand 980
# 2 Peru 40 202     12 Kongo-Kinshasa 900
# 2 Peru 40 202 ---    12 Kongo-Kinshasa 900
# 3 Bolivia 16 754   13 Ruanda 427
# 3 Bolivia 16 754   -----  13 Rwanda 427
# 4 Brasilien 13 800  14 Laos 360
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360
# 5 Indonesien 10656  15 Portugal 218
# 5 Indonesien 10656  --  15 Portugal 218
# 6 Ryssland 7200     16 Burma 190
# 6 Ryssland 7200   ----- 16 Burma 190
# 7 Vietnam 4 600     17 Indien 54
# 7 Vietnam 4 600   -----  17 Indien 54
# 8 Malaysia 3359     18 Mexiko 21
# 8 Malaysia 3359 -----  18 Mexiko 21
# 9 Australien 1465  19 Niger 17
# 9 Australien 1465-----   19 Niger 17
# 10 Nigeria 1 300   20 Spanien 4
# 10 Nigeria 1 300 -----  20 Spanien 4


Historia
=== Historia ===
Tenn har varit i användning sedan förhistorisk tid. Under bronsålder kom det europeiska tennet från England. Tennet var i allmänt bruk redan 4000-3000 år f.kr. Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt som legering tillsammans med  koppar, känt som brons.
Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc.
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.
==== Namnhistoria ====
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.


Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.
=== Egenskaper ===
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten


Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum och stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.
==== Pris ====


=== Kvalitéer ===
Europas och USA priser:
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall. Tenn klarar av att vara i syre, salt, sött och destillerat vatten. Tenn skyddas av en oxidfilm.
Tenn kostar 19560 USD per ton.22-Nov-2017
19405 USD per ton. 23-Nov-2017
Asien priser:
1 ton tenn plåtar kostar 800-1200 USD om man köper från Kina.
För att producera låg pris tenn burkar så blir priset 500-1000 USD per ton.


==== Priser ====
Tenn kostar ca 166kr kg


=== Källor: ===
=== Källor: ===
Rad 58: Rad 80:
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar
*http://www.lme.com
*https://www.alibaba.com/showroom/tinplate-price.html

Nuvarande version från 24 november 2017 kl. 09.45

Av Ludvig Jealmo. Redigerad och förbättrad av Linnéa

Materialegenskaper

Tin-2
  • Densitet 7310 kg/m^3
  • Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin
  • Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)
  • Resistivitet 1,01*10^-7
  • Ohms - Hårdhet 1,5

Användningsområden

Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.

Tennlegeringar

  • Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)
  • Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)
  • Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)
  • Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)
  • Malm (80 % koppar, 20 % tenn)
  • Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)
  • Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)
  • Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)
  • Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)
  • Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)
  • Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)
  • Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)
  • Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)
Cassiterite-rh3-44a


_

Förekomst

Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.

De 20 största tennproducenter i världen (2003)

Rankning Land mängd (i t)

  1. 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980
  2. 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900
  3. 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427
  4. 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360
  5. 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218
  6. 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190
  7. 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54
  8. 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21
  9. 9 Australien 1465----- 19 Niger 17
  10. 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4

Historia

Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.

Namnhistoria

Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.

Egenskaper

Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten

Pris

Europas och USA priser: Tenn kostar 19560 USD per ton.22-Nov-2017 19405 USD per ton. 23-Nov-2017 Asien priser: 1 ton tenn plåtar kostar 800-1200 USD om man köper från Kina. För att producera låg pris tenn burkar så blir priset 500-1000 USD per ton.


Källor:

Hämtad från ”https://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&oldid=43232”