Akryl: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med 'POLYMETYLMETAKRYLAT PMMA är en amorf, termoplastisk polymer med utmärkta optiska egenskaper för konstruktioner där god genomsikt krävs. == Materialegenskaper: == Den...') |
17towa (diskussion | bidrag) |
||
| (En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
== Materialegenskaper: == | == Materialegenskaper: == | ||
Densitet: 1 | : Densitet: 1180 kg/m<sup>3</sup> | ||
: Hårdhet: 3 - 4 Mohs skala | |||
: Längdutvidgningskoefficient: x10<sup>-6</sup> K<sup>-1</sup> | |||
: Värmeledningsförmåga: 0.17 - 0.19 W/(m K) (23°C) | |||
: Resistivitet: 2 - 14 * 10<sup>13</sup> Ohmmeter | |||
: Smältpunkt: 160 °C | |||
== Användning: == | |||
PMMA (plexiglas) används väldigt mycket i saker som går från bilar till medicinsk utrustning till jetflygplan. På grund av att PMMA är extremt tåligt mot stötar och väder används det oftast i saker som måste vara vädertåliga, eller som ett billigt alternativ till glas. Detta innefattar bland annat instrumentbrädor i bilar, gatlyktor, som skydd för publiken i hockeyrinkar, billyktor och så vidare. Det är mycket bra för utomhusbruk på grund av att det är tåligt mot både sol, väder och vind. | |||
Medan akrylplast används praktiskt taget överallt är tillverkningsprocessen dålig för miljön på grund av att den släpper ut giftiga gaser och är potentiellt explosiv. Dessutom är polymetylakrylat inte biologiskt nedbrytbart och är svåra att återvinna, vilket gör att en stor del av världens PMMA hamnar i haven och därmed förstör ekosystemet. | |||
== Framställning: == | |||
PMMA | PMMA framställs genom ett antal processer som heter emulsion polymerization, solution polymerization samt bulk polymerization. För att producera ett kilogram PMMA behövs runt två kilogram petroleum. | ||
== Historia: == | |||
Den första akrylsyran producerades 1843. Metakrylisk syra producerades sedan 1865. Polymetylmetakrylat upptäcktes dock först på 1930-talet av de två brittiska kemisterna Rowland Hill och John Crawford. Den tyska kemisten Otto Röhm försökte sedan producera säkerhetsglas genom att polymerisera PMMA mellan två skivor glas, vilket sedan separerades som en genomskinlig skiva plast, vilken Röhm gav det upphovsrättsskyddade namnet Plexiglas. 1936 började Imperial Chemical Industries (numera Lucite International) producera PMMA kommerciellt, vilket användes flitigt under andra världskriget som vindrutor i flygplan, i ubåtar och så vidare. Splitter från PMMA visade sig också vara lindrigare mot ögonen än glassplitter, vilket var ännu en fördel. | |||
== Pris: == | |||
PMMA kan köpas i alla standardformat, det vill säga i skivor, rör, balkar och så vidare. En 2 cm djup och 25 cm bred och hög skiva plexiglas kostar endast 200 kr från Ebay. Högre grader av PMMA kan kosta mer, men det beror på användningsområdet. Det man brukar hitta online brukar dock endast kosta runt 50 kr/kg. | |||
== Länkar: == | |||
[https://en.wikipedia.org/wiki/Poly(methyl_methacrylate)#History Wikipedia.org/Poly(methyl_metacrylate)] | |||
[http://www.goodfellow.com/E/Polymethylmethacrylate.html Goodfellow.com/Polymethylmetacrylate] | |||
http://www. | |||
Nuvarande version från 24 november 2017 kl. 09.44
POLYMETYLMETAKRYLAT
PMMA är en amorf, termoplastisk polymer med utmärkta optiska egenskaper för konstruktioner där god genomsikt krävs.
Materialegenskaper:
- Densitet: 1180 kg/m3
- Hårdhet: 3 - 4 Mohs skala
- Längdutvidgningskoefficient: x10-6 K-1
- Värmeledningsförmåga: 0.17 - 0.19 W/(m K) (23°C)
- Resistivitet: 2 - 14 * 1013 Ohmmeter
- Smältpunkt: 160 °C
Användning:
PMMA (plexiglas) används väldigt mycket i saker som går från bilar till medicinsk utrustning till jetflygplan. På grund av att PMMA är extremt tåligt mot stötar och väder används det oftast i saker som måste vara vädertåliga, eller som ett billigt alternativ till glas. Detta innefattar bland annat instrumentbrädor i bilar, gatlyktor, som skydd för publiken i hockeyrinkar, billyktor och så vidare. Det är mycket bra för utomhusbruk på grund av att det är tåligt mot både sol, väder och vind.
Medan akrylplast används praktiskt taget överallt är tillverkningsprocessen dålig för miljön på grund av att den släpper ut giftiga gaser och är potentiellt explosiv. Dessutom är polymetylakrylat inte biologiskt nedbrytbart och är svåra att återvinna, vilket gör att en stor del av världens PMMA hamnar i haven och därmed förstör ekosystemet.
Framställning:
PMMA framställs genom ett antal processer som heter emulsion polymerization, solution polymerization samt bulk polymerization. För att producera ett kilogram PMMA behövs runt två kilogram petroleum.
Historia:
Den första akrylsyran producerades 1843. Metakrylisk syra producerades sedan 1865. Polymetylmetakrylat upptäcktes dock först på 1930-talet av de två brittiska kemisterna Rowland Hill och John Crawford. Den tyska kemisten Otto Röhm försökte sedan producera säkerhetsglas genom att polymerisera PMMA mellan två skivor glas, vilket sedan separerades som en genomskinlig skiva plast, vilken Röhm gav det upphovsrättsskyddade namnet Plexiglas. 1936 började Imperial Chemical Industries (numera Lucite International) producera PMMA kommerciellt, vilket användes flitigt under andra världskriget som vindrutor i flygplan, i ubåtar och så vidare. Splitter från PMMA visade sig också vara lindrigare mot ögonen än glassplitter, vilket var ännu en fördel.
Pris:
PMMA kan köpas i alla standardformat, det vill säga i skivor, rör, balkar och så vidare. En 2 cm djup och 25 cm bred och hög skiva plexiglas kostar endast 200 kr från Ebay. Högre grader av PMMA kan kosta mer, men det beror på användningsområdet. Det man brukar hitta online brukar dock endast kosta runt 50 kr/kg.