Religion och vetenskap

Man kan också närma sig religion från flera olika vetenskapliga håll. I stort sett varenda religion som har existerat och som existerar har studerats av forskare sedan 1800-talet och fram till vår tid. Till i stort sett varenda stam, även i Amazonas djungler, har ”vetenskapligt studerats”. Men man kan forska om religioner på väldigt många olika sätt. De skriftlösa naturreligionerna har särskilt intresserat antropologer (folklivsforskare). De stora världsreligionernas historia har intresserat exempelvis språkforskare eftersom texterna ofta är författade på mer eller mindre utdöda språk. Dessutom har vi arkeologer, sociologer, teologer som studerar religioner från olika perspektiv.

a. När motsättningen mellan religion och vetenskap uppstår från vetenskapens sida

I och med att man inom naturvetenskapen arbetar med att försöka förklara fenomen som studeras med fysiska fakta kan det vara frestande att säga att allt kan förklaras med hjälp av vetenskapen. För många som säger att ”de tror på vetenskapen” så förutsätts att vetenskapen kan kunna förklara hela verkligheten och att allt som existerar i slutänden kan reduceras till fysiska fakta. Om människor som sysslar med vetenskap eller menar sig ”tro på vetenskapen” hävdar att hela verkligheten kan reduceras till fysiska fakta utesluter de en andlig dimension av tillvaron. I vetenskapens namn skapar de då en motsättning mellan religion och vetenskap. Den vetenskapsman som är mest känd som religionskritikern i samhällsdebatten om relationen mellan religion och vetenskap är Richard Dawkins. I Sverige driver det humanistiska förbundet en religionskritik inspirerad av Dawkins.

b. När motsättningen mellan religion och vetenskap uppstår från religionens sida

När exempelvis gamla religiösa urkunder (heliga skrifter) innehåller uttalande om den fysiska världen som inte stämmer med resultat från vetenskaplig forskning väljer vissa ”religiösa” att förneka giltigheten av resultat från vetenskaplig forskning. De vill istället hålla fast vid de religiösa urkundernas påståenden om den fysiska världen. Då har de skapat en motsättning mellan religion och vetenskap. Arkeologisk, geologisk och biologisk forskning har exempelvis visat på nödvändigheten att ”tolka om” många påståenden i Bibeln för att undvika motsättningen.

c. Hur motsättningen mellan religion och vetenskap kan tas bort.

Motsättningen mellan vetenskap och religion kan lösas från naturvetenskapens sida om vetenskapsmän kan avstå från att göra ”ontologiska reduktioner”. Ontologi är en inriktning inom filosofi i vilken man diskuterar vad verkligheten ytterst är. I själva verket är det omöjligt att bevisa vad hela verkligheten består av. Om man uttalar sig om vad verkligheten består av och vad dess mening är så ägnar man sig inte åt vetenskap utan man uttalar sig då i livsåskådningsfrågor. Denna gränsdragning mellan vetenskap och livsåskådning behöver någonstans dras, men det kan vara svårt att avgöra var just denna gräns ska dras. En annan lösning på motsättningen mellan religion och vetenskap är att vetenskapsmän utgår från agnosticismen (tron på att man inte kan veta svaret på ontologiska frågor). En filosof som hette Kant sa på 1700-talet att vi inget kan veta om ”tinget-i-sig” (verkligheten) utan det enda vi kan veta är hur vi uppfattar tingen. En tredje lösning är att vetenskapsmän tydligt redovisar sin livsåskådning och redovisar om och i så fall hur den färgar av sig på forskningen. En förutsättning är i så fall att de inte hävdar att deras livsåskådning är ”den enda sanningen”.

Motsättningen mellan vetenskap och religion kan från religionsutövarnas sida lösas på flera sätt beroende på vad motsättningen beror på. Kanske måste man vara beredd att tolka om ”de heliga skrifterna”. Detta kan vara lättare i religioner där det tydligt framgår att skrifterna är författade av olika människor långt före de moderna vetenskapernas uppkomst. Inom Islam kan omtolkningen bli svårare eftersom man säger att Gud är författare till Koranen (Islams heliga bok). Ett vanligt sätt att omtolka texter är att läsa dem poetiskt och symboliskt. Även inom Islam är detta möjligt. Vetenskaplig forskning bör inte låsas fast vid en specifik livsåskådning. Under medeltiden tvingades många universitet i Europa låsa fast vetenskapen till Aristoteles metafysik och kristen teologi. Först på 1600-talet frigjordes vetenskapen från Aristoteles lära och Bibelns uttalanden om den fysiska världen genom bl.a. Galileo Galilei affären.