Krafter Fysik1: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(45 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 18: | Rad 18: | ||
En dynamometer är ett mätinstrument som mäter kraft i enheten Newton. De kan vara graderade i 0-2 N eller 0- 5 N. Dynamometern består av en fjäder och en skala. | En dynamometer är ett mätinstrument som mäter kraft i enheten Newton. De kan vara graderade i 0-2 N eller 0- 5 N. Dynamometern består av en fjäder och en skala. | ||
Vid ett experiment hängdes olika tyngder på dynamometern och kraften lästes av. | Vid ett experiment hängdes olika tyngder på dynamometern och kraften lästes av. Kraften är proportionell mot massan. Grafens lutning motsvarar tyngdaccelerationen, g. | ||
'''Tyngdaccelerationen''' på jordytan (också kallad '''jordaccelerationen''') varierar mellan 9,78 och 9,83 m/s² beroende på position (främst latitud, men även topografin spelar in); värden med upp till fem decimalers upplösning finns angivna i tabeller. I Heurekaboken kallas '''g''' '''tyngdfaktorn'''. | |||
Läs mer: {{enwp | Gravity_of_Earth}} | |||
{{clear}} | |||
[[Fil:Dinamometro.gif | left|300px |Dynamometern består av en fjäder och en skala.]] | |||
[[Fil:Dinamometro.jpg | right |300px |Fjäderns förlängning är proportionell mot massan.]] | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
Rad 25: | Rad 34: | ||
* Öva formelhantering om du behöver. | * Öva formelhantering om du behöver. | ||
}} | }} | ||
=== Tyngdpunkt === | |||
[[Fil:Center gravity 2.png|miniatyr|Experimentell bestämning av tyngdpunkt]] | |||
Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner. Positionen (relativt kroppen) för en kropps masscentrum är således en egenskap hos kroppen. | |||
Vanligen (om gravitationsfältet är uniformt) är '''masscentrum''' samma som '''tyngdpunkten'''. | |||
I vissa fall kan man behandla en kropps massa som om den vore koncentrerad till dess masscentrum. Exempel är beräkning av lägesenergi för analys av stabilitet och beräkning av rörelsemängd vid kollisioner. | |||
För att ett föremål ska stå så stabilt som möjligt ska den ha låg tyngdpunkt och stor stödyta. | |||
{{svwp|tyngdpunkt}} | |||
{{clear}} | |||
[[File:CofM.jpg|thumb|left|Estimated center of mass/gravity (blue sphere) of a gymnast at the end of performing a cartwheel. Notice center is outside the body in this position.]] | |||
[[File:Triangel, tyngdpunkt.svg|thumb| right |Triangel, tyngdpunkt]] | |||
[[File:orbit3.gif|thumb|center | Two bodies orbiting a barycenter inside one body]] | |||
{{clear}} | |||
=== Friktion === | === Friktion === | ||
[[Fil:Static friction flat.jpg |400px|right| Krafter vid friktion.]] | |||
Friktion uppstår på makronivå och på mikronivå. Dels är det små ojämnheter som griper in i varandra och dels är det elektriska krafter mellan atomer och molekyler. När kontaktytorna rör sig relativt varandra, omvandlar friktionen rörelseenergi till värme. | Friktion uppstår på makronivå och på mikronivå. Dels är det små ojämnheter som griper in i varandra och dels är det elektriska krafter mellan atomer och molekyler. När kontaktytorna rör sig relativt varandra, omvandlar friktionen rörelseenergi till värme. | ||
{{ | {{lnkruta|Läs mer om friktion på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Friktion Wikipedia]. Där finns bland annat en tabell med ungefärliga friktionstal för olika materialkombinationer.}} | ||
'''Friktionskraft''' | '''Friktionskraft''' | ||
Rad 37: | Rad 64: | ||
där '''''F''''' är friktionskraften, '''''μ är friktionskoefficienten och '''''<sub>N</sub>''''' är Normalkraften. | där '''''F''''' är friktionskraften, '''''μ är friktionskoefficienten och '''''<sub>N</sub>''''' är Normalkraften. | ||
[[Fil:Friktion.jpg|right]] | |||
<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/friction/friction_en.html" width="800" height="600"></iframe></html> | <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/friction/friction_en.html" width="800" height="600"></iframe></html> | ||
==== Statisk friktion och glidfriktion ==== | |||
En bra simulering som visar på statisk friktion och glidfriktion: | En bra simulering som visar på statisk friktion och glidfriktion: | ||
Rad 45: | Rad 75: | ||
<html><div style="position: relative; width: 300px; height: 226px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/motion-series/forces-and-motion_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/motion-series/forces-and-motion-screenshot.png" alt="Forces and Motion" style="border: none;" width="300" height="226"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html> | <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 226px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/motion-series/forces-and-motion_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/motion-series/forces-and-motion-screenshot.png" alt="Forces and Motion" style="border: none;" width="300" height="226"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html> | ||
<br> | <br> | ||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" src="https://tube.geogebra.org/material/iframe/id/23402/width/1100/height/510/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1100px" height="510px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
==== Friktion vid lutande plan ==== | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" src="https://tube.geogebra.org/material/iframe/id/25611/width/1366/height/558/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1366px" height="558px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
==== Två klot på en backe ==== | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" src="https://tube.geogebra.org/material/iframe/id/81127/width/1382/height/574/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1382px" height="574px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
== Vektorer == | == Vektorer == | ||
[[Fil:1000px-Vecteurs_somme.svg.png|thumb|Addition av vektorerna '''u''' och '''v'''. CC [http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vecteurs_somme.svg?uselang=sv By]]] | [[Fil:1000px-Vecteurs_somme.svg.png|thumb|Addition av vektorerna '''u''' och '''v'''. CC [http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vecteurs_somme.svg?uselang=sv By]]] | ||
[[Fil:Rutor_f_vektorsritning.PNG|thumb|Projicera rutnätet för att rita vektorer]] | [[Fil:Rutor_f_vektorsritning.PNG|thumb|Projicera rutnätet för att rita vektorer]] | ||
Rad 60: | Rad 106: | ||
<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/vector-addition/vector-addition_en.html" width="800" height="600"></iframe></html> | <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/vector-addition/vector-addition_en.html" width="800" height="600"></iframe></html> | ||
== Krafter mellan två massor == | |||
=== TED-Ed === | |||
* [http://ed.ted.com/lessons/jon-bergmann-how-to-think-about-gravity How to Think About Gravity] | |||
=== PhET === | |||
<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/html/gravity-force-lab/latest/gravity-force-lab_en.html" width="800" height="600"></iframe></html> | |||
=== Hur vet vi jordens massa? === | |||
Det är en bra fråga. man kan naturligtvis använda massformeln och lösa ut jordens massa men det bygger på att vi vet G. | |||
Ett vanligt sätt att ta reda på G är Cavensdish experiemnt där man mäter kraften mellan två massor. | |||
* [http://curious.astro.cornell.edu/question.php?number=207 Curious About Astronomy] | |||
* [http://www.enchantedlearning.com/subjects/astronomy/planets/earth/Mass.shtml Enchanted Learning] | |||
* [http://sciencedemonstrations.fas.harvard.edu/icb/icb.do?keyword=k16940&pageid=icb.page80669&pageContentId=icb.pagecontent277503&state=maximize&view=view.do&viewParam_name=indepth.html Harvard Natural Sciences Lecture Demonstrations] | |||
* {{enwp|Cavendish_experiment}} | |||
== Lös uppgifter == | == Lös uppgifter == | ||
Rad 67: | Rad 134: | ||
=== Rättelse till boken === | === Rättelse till boken === | ||
Facit uppg 2.4 ska vara 1.3 N | Facit uppg 2.4 ska vara 1.3 N Se [[Errata_till_Heureka!_Fysik_1_första_upplagan]] | ||
== Laboration 1 == | == Laboration 1 == |
Nuvarande version från 5 oktober 2017 kl. 22.36
Kraft
Kraftformeln
Newtons andra lag
F = ma F är kraften, m är massan och a är accelerationen Om ett föremål påverkas med kraften F kommer det att accelereras med a.
Tyngdkraft
F = mg
Dynamometern
En dynamometer är ett mätinstrument som mäter kraft i enheten Newton. De kan vara graderade i 0-2 N eller 0- 5 N. Dynamometern består av en fjäder och en skala.
Vid ett experiment hängdes olika tyngder på dynamometern och kraften lästes av. Kraften är proportionell mot massan. Grafens lutning motsvarar tyngdaccelerationen, g.
Tyngdaccelerationen på jordytan (också kallad jordaccelerationen) varierar mellan 9,78 och 9,83 m/s² beroende på position (främst latitud, men även topografin spelar in); värden med upp till fem decimalers upplösning finns angivna i tabeller. I Heurekaboken kallas g tyngdfaktorn.
Läs mer: Wikipedia: Gravity_of_Earth
Tyngdpunkt
Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner. Positionen (relativt kroppen) för en kropps masscentrum är således en egenskap hos kroppen.
Vanligen (om gravitationsfältet är uniformt) är masscentrum samma som tyngdpunkten.
I vissa fall kan man behandla en kropps massa som om den vore koncentrerad till dess masscentrum. Exempel är beräkning av lägesenergi för analys av stabilitet och beräkning av rörelsemängd vid kollisioner. För att ett föremål ska stå så stabilt som möjligt ska den ha låg tyngdpunkt och stor stödyta. Wikipedia skriver om tyngdpunkt
Friktion
Friktion uppstår på makronivå och på mikronivå. Dels är det små ojämnheter som griper in i varandra och dels är det elektriska krafter mellan atomer och molekyler. När kontaktytorna rör sig relativt varandra, omvandlar friktionen rörelseenergi till värme.
Friktionskraft
F = μ * FN där F är friktionskraften, μ är friktionskoefficienten och N är Normalkraften.
Statisk friktion och glidfriktion
En bra simulering som visar på statisk friktion och glidfriktion:
Friktion vid lutande plan
Två klot på en backe
Vektorer
- Vektorer kan adderas och subtraheras.
- PPT om vektorer som presenterar bokens exempel med fågeln.
- Gör arbetsblad vektorer. Formelsamlingen sid 13 definierar trigonometrin f rätvinklig triangel.
Gör den här övningen med vektorer!
Krafter mellan två massor
TED-Ed
PhET
Hur vet vi jordens massa?
Det är en bra fråga. man kan naturligtvis använda massformeln och lösa ut jordens massa men det bygger på att vi vet G.
Ett vanligt sätt att ta reda på G är Cavensdish experiemnt där man mäter kraften mellan två massor.
- Curious About Astronomy
- Enchanted Learning
- Harvard Natural Sciences Lecture Demonstrations
- Wikipedia:Cavendish_experiment
Lös uppgifter
sid 39-42
Rättelse till boken
Facit uppg 2.4 ska vara 1.3 N Se Errata_till_Heureka!_Fysik_1_första_upplagan
Laboration 1
- Laboration Krafter och Friktion som sida.
- Labb_Friktion_och_kraft som pdf-länk