Mer om integraler: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{lm3c| Integraler | | {{lm3c| Integraler | 221-226 }} | ||
{{#ev:youtube| | {{#ev:youtube| 91sZkwBK7ps | 340 | right |Sid 221-226 - Areaberäkning med hjälp av integraler}} | ||
{{malruta| | {{malruta| | ||
Denna lektion kommer du att lära dig | Denna lektion kommer du att lära dig tre regler för integraler. | ||
}} | }} | ||
{{defruta | | {{defruta | | ||
: | : <math>\int_a^b \! k \cdot f(x)\,dx = k \cdot \int_a^b \! f(x)\,dx</math> | ||
<br /> | |||
: <math> \int_a^b \! f(x)\,dx + \int_a^b \! g(x)\,dx = \int_a^b \! f(x) + g(x)\,dx </math> | |||
<br /> | |||
: <math> \int_a^b \! f(x)\,dx - \int_a^b \! g(x)\,dx = \int_a^b \! f(x) - g(x)\,dx </math> | |||
}} | }} | ||
== | == Fler användbara räknelagar == | ||
Vid integrering gäller samma linearitetsegenskaper som vid derivering. Utifrån denna definition kan följande egenskaper hos integraler härledas: | Vid integrering gäller samma linearitetsegenskaper som vid derivering. Utifrån denna definition kan följande egenskaper hos integraler härledas: | ||
:<math>\int a\cdot f(x)dx = a\cdot\int f(x)dx</math> | :<math>\int a\cdot f(x)dx = a\cdot\int f(x)dx</math> | ||
::förutsatt att | ::förutsatt att konstanten ''a'' inte är lika med noll; | ||
:<math>\int\left(f(x) \pm g(x)\right)dx = \int f(x)dx \pm \int g(x)dx</math> | :<math>\int\left(f(x) \pm g(x)\right)dx = \int f(x)dx \pm \int g(x)dx</math> | ||
::där ''f(x)'' och ''g(x)'' är oberoende funktioner. | ::där ''f(x)'' och ''g(x)'' är oberoende funktioner. | ||
Rad 41: | Rad 47: | ||
[http://www.proofwiki.org/wiki/Fundamental_Theorem_of_Calculus ProofWiki] | [http://www.proofwiki.org/wiki/Fundamental_Theorem_of_Calculus ProofWiki] | ||
{{clear}} | |||
{{flipped | Lös uppgifterna 4317 - 4332. Läs på om [[Tillämpningar av integraler]]. | |||
}} |
Nuvarande version från 28 april 2016 kl. 09.03
Definition |
---|
|
Fler användbara räknelagar
Vid integrering gäller samma linearitetsegenskaper som vid derivering. Utifrån denna definition kan följande egenskaper hos integraler härledas:
- [math]\displaystyle{ \int a\cdot f(x)dx = a\cdot\int f(x)dx }[/math]
- förutsatt att konstanten a inte är lika med noll;
- [math]\displaystyle{ \int\left(f(x) \pm g(x)\right)dx = \int f(x)dx \pm \int g(x)dx }[/math]
- där f(x) och g(x) är oberoende funktioner.
Utifrån en geometrisk tolkning kan ytterligare egenskaper hos integraler påvisas:
- [math]\displaystyle{ \int_a^b f(x)dx = \int_a^c f(x)dx + \int_c^b f(x)dx }[/math]
- [math]\displaystyle{ \int_a^a f(x)dx = 0 }[/math]
- [math]\displaystyle{ \int_a^b f(x)dx = -\int_b^a f(x)dx }[/math]
Dessutom påverkas inte integreringen av integrationsvariabeln:
- [math]\displaystyle{ \int f(x)dx = \int f(t)dt }[/math]
Följande två satser är användbara vid analytisk beräkning av primitiva funktioner:
- [math]\displaystyle{ \int\frac{f'(x)}{f(x)}dx = \ln|f(x)| + C }[/math];
- [math]\displaystyle{ \int f(x)\cdot f'(x)dx = \frac{f(x)^2}{2} + C }[/math].
Den senare kan sägas vara den omvända kedjeregeln och man ser enkelt att båda gäller genom att derivera högerledet.
Dessa regler, tillsammans med partialintegration och lämpliga variabelbyten, utgör grunden för att analytiskt bestämma primitiva funktioner.
Mer om integraler