|
|
| Rad 2: |
Rad 2: |
| [[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg|thumb|Station för mjuklödning av elektronik.]] | | [[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg|thumb|Station för mjuklödning av elektronik.]] |
|
| |
|
| Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.
| |
| När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)
| |
|
| |
| == Olika typer av lödning ==
| |
|
| |
| * Mjuklödning
| |
| * hårdlödning
| |
| * Svettning
| |
| * Svetslödning
| |
| * Pinnlödning
| |
| * Våglödning
| |
|
| |
| Kallödning[redigera | redigera wikitext]
| |
|
| |
| Så kallad kallödning uppstår när de delar som ska hopfogas inte har uppnått smältintervallets övre temperaturgräns. Lodet väter då inte grundmaterialet ordentligt. Ytan på lodet blir matt, kristallin och skrovlig. Det elektriska övergångsmotståndet blir högt. I lågnivåkretsar ger kallödning upphov till brus och knaster.
| |
|
| |
|
| {{svwp | Lödning }} - alla text och bild ovan. | | {{svwp | Lödning }} - alla text och bild ovan. |
Versionen från 10 mars 2016 kl. 08.44
