Tunnelbanan - Behov: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med 'Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd....') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (19 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som | [[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät.]] | ||
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar. | |||
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och | Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan. | ||
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version.]] | |||
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen. | |||
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. | |||
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst.]] | |||
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, "Stadion", som ligger nära [http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Stockholms stadion], är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] | |||
== Referenser == | |||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms tunnelbana] | |||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Wikipedia om Stockholms stadion] | |||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadion_%28tunnelbanestation%29 Wikipedia om Stadions tunnelbanestation] | |||
Nuvarande version från 25 mars 2015 kl. 19.16
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan.
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, "Stadion", som ligger nära Stockholms stadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från, samt en skulptur formgiven av Lars Erik Falk
Referenser
Wikipedia om Stockholms tunnelbana