Heureka 7.26: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Metallplattor.jpg]] | [[Fil:Metallplattor.jpg|500px|right]] | ||
Mellan de två metallplattorna A och B i figuren kan det elektriska fältet anses homogent. Genom att belysa platta A med starkt ljus kan man frigöra elektroner ur den. När spänningen mellan A och B är 1,20 V, når de snabbaste elektronerna nätt och jämnt fram till B för att sedan "falla" tillbaka mot A. Avståndet AB är 1,5 cm. | Mellan de två metallplattorna A och B i figuren kan det elektriska fältet anses homogent. Genom att belysa platta A med starkt ljus kan man frigöra elektroner ur den. När spänningen mellan A och B är 1,20 V, når de snabbaste elektronerna nätt och jämnt fram till B för att sedan "falla" tillbaka mot A. Avståndet AB är 1,5 cm. | ||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
U = 1,20 V | U = 1,20 V | ||
d = 1,5 cm | d = 1,5 cm | ||
Q<sub>elementar</sub> = 1,60218 • 10<sup>-19</sup> | |||
a) Hur stor är de snabbaste elektronernas rörelseenergi omedelbart efter frigörelsen ur A? | a) Hur stor är de snabbaste elektronernas rörelseenergi omedelbart efter frigörelsen ur A? | ||
Lösning: U = E / | U = E / Q → E = U • Q → 1,2 • 1,60218 • 10<sup>-19</sup> = 1,92 • 10<sup>-19</sup> J = 0,192 aJ | ||
Lösning: <math> U {{=}} \frac{E}{Q} </math> → E = U • Q → 1,2 • 1,60218 • 10<sup>-19</sup> = 1,92 • 10<sup>-19</sup> J = 0,192 aJ | |||
Svar : De snabbaste elektronernas rörelseenergi är 0,192 aJ efter frigörelsen ur A. | Svar : De snabbaste elektronernas rörelseenergi är 0,192 aJ efter frigörelsen ur A. | ||
b) Spänningen mellan plattorna höjs till 2,00 V. Hur långt från A ligger nu de snabbaste elektronernas vändpunkt? | b) Spänningen mellan plattorna höjs till 2,00 V. Hur långt från A ligger nu de snabbaste elektronernas vändpunkt? | ||
Lösning = W = F | Lösning = W = F • S → E = U • d → 1,5 • 1,2 = 2,0 • d → d = (1,5 • 1,2) / 2,0 = 0,90 cm | ||
Svar: De snabbaste elektronernas vändpunkt ligger 0,90 cm från A då spänningen höjs till 2,0 V. | Svar: De snabbaste elektronernas vändpunkt ligger 0,90 cm från A då spänningen höjs till 2,0 V. | ||
Nuvarande version från 9 januari 2014 kl. 09.13
Mellan de två metallplattorna A och B i figuren kan det elektriska fältet anses homogent. Genom att belysa platta A med starkt ljus kan man frigöra elektroner ur den. När spänningen mellan A och B är 1,20 V, når de snabbaste elektronerna nätt och jämnt fram till B för att sedan "falla" tillbaka mot A. Avståndet AB är 1,5 cm.
U = 1,20 V d = 1,5 cm Qelementar = 1,60218 • 10-19
a) Hur stor är de snabbaste elektronernas rörelseenergi omedelbart efter frigörelsen ur A?
U = E / Q → E = U • Q → 1,2 • 1,60218 • 10-19 = 1,92 • 10-19 J = 0,192 aJ
Lösning: [math]\displaystyle{ U {{=}} \frac{E}{Q} }[/math] → E = U • Q → 1,2 • 1,60218 • 10-19 = 1,92 • 10-19 J = 0,192 aJ
Svar : De snabbaste elektronernas rörelseenergi är 0,192 aJ efter frigörelsen ur A.
b) Spänningen mellan plattorna höjs till 2,00 V. Hur långt från A ligger nu de snabbaste elektronernas vändpunkt?
Lösning = W = F • S → E = U • d → 1,5 • 1,2 = 2,0 • d → d = (1,5 • 1,2) / 2,0 = 0,90 cm
Svar: De snabbaste elektronernas vändpunkt ligger 0,90 cm från A då spänningen höjs till 2,0 V.