|
|
| (29 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| | == Inför nästa år == |
| | |
| | Till höste kommer jag att omforma denna sida till att handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa då: [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS&courseCode=FYSFYS01a#anchor_FYSFYS01a Kursplan Fysik 1a] |
| | |
| = Planering = | | = Planering = |
|
| |
|
| [[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]] | | [[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]] |
| | |
| | [[Examansmål och kursplan Fysik]] |
| | |
| | [[Att köpa till fysiken]] |
|
| |
|
| = Kollaborativt = | | = Kollaborativt = |
| Rad 9: |
Rad 17: |
| http://learnphysics.ning.com/ | | http://learnphysics.ning.com/ |
|
| |
|
| = Laborationer =
| | = [[Laborationer i Fysik A]] = |
| | |
| == [[Pendeln]] ==
| |
| | |
| | |
| == Laboration - Densitet ==
| |
| | |
| '''Prover att mäta på:'''
| |
| Pb, Al, Fe, Cu, Sn, Zn, Bu, metallcylinder, sten.
| |
| | |
| '''Enhetsomvandlingar:'''
| |
| 1 ml = 1 cm<sup>3</sup> = 10<sup>-6</sup> m<sup>3</sup>
| |
| 1000 kg/m<sup>3</sup> = 1 g/cm<sup>3</sup>
| |
| | |
| Sidor i formelsamlingen: 45, 68, 81.
| |
| | |
| [[Tabell_med_riktiga_värden|Tabell: densitet]]
| |
| | |
| [[Media:Bedomningsmatris_densitet3.doc|Bedömningsmatris]]
| |
| | |
| == Laboration Tyngdaccelerationen ==
| |
| | |
| [http://sv.wikipedia.org/wiki/Tempograf Tempograf]
| |
| | |
| * [http://webstaff.itn.liu.se/~amiba/Undervisning/basfysik/Labuppgifter_lage_hast_acc.pdf Linköpings Universitet]
| |
| * [http://www.physto.se/~sten/expkurs/2008/lab1_bestavg.pdf Fysikum Stockholms Universitet]. Detta kompendium innehåller en mängd varianter för att mäta tyngdaccelerationen.
| |
| * [http://www.ts.mah.se/utbild/fy7060/laborationer/fyslab4.pdf Labinstruktion på Malmö Högskola]
| |
| * [http://ftp.aso.edu.stockholm.se/files/pdf/fysik/LABBKURS_FYSIK_A.pdf Åsö Gymnasium]
| |
| | |
| '''Bedömning:''' [[Media:Bedomningsmatris_tyngdaccelerationen.doc|Bedömningsmatris för tyngdaccelerationslabben]].
| |
| | |
| '''Problem med felaktigt resultat på tyngdaccelerationen'''
| |
| | |
| [[Fil:Feloratt_vt_diagram.PNG|thumb|Dessa två olika vt-diagram illustrerar hur man med samma mätdata kan få två olika resultat beroende på hur man gör.]]
| |
| | |
| Här är två vt-diagram. Det till vänster ger fel värden på tyngdaccelerationen. I korthet beror det på att man använder hastigheter baserat på intervallet från början till mätpunkten. Det blir som att använda medelhastigheten. Jämför med uttrycket s = at<sup>2</sup>/2 vilket ger att a = 2 s/t<sup>2</sup>.
| |
| | |
| Man måste jobba med delta s och delta-t för att det ska funka. Se diagrammet till höger
| |
| | |
| GeoGebra
| |
| | |
| GeoGebra är ett gratisprogram som jag använt för att rita grafer och derivera mm. [http://www.geogebratube.org/user/profile/id/1101 Filen finns här].
| |
| | |
| == Laboration - Friktion ==
| |
| | |
| '''Bedömning:'''
| |
| | |
| [[Media:Friktionslaboration.xls|Exempel på mätvärden då normalkraften varierar]].
| |
| | |
| == Laboration - Kraftmoment ==
| |
| | |
| == Laboration - Energi ==
| |
| | |
| == Laboration - Arkimedes ==
| |
| | |
| == Idéer till kommande labbar ==
| |
| | |
| * [http://www.danielbarker.se/fysik-a/experiment/medelvaerde-och-felanalys Medelvärde och felfortplantning] av Daniel Barker
| |
| | |
| = Introduktion till fysiken =
| |
| | |
| == lektion 1 - Introduktion ==
| |
| | |
| [http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolform=21&id=3053&extraId= Fy A Kursplan från Kursinfo]
| |
| | |
| Min kursplanering delas ut.
| |
| | |
| [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A Fysik A på Wikibooks]
| |
| | |
| Åtta labbar. Fem godkända för att få godkänt. Dela ut labben om densitet med läxa att plugga på inför nästa vecka.
| |
| | |
| Bestäm när vi ska labba i halvklass enligt schemat. Dela klassen i två halvor enligt klasslistan.
| |
| | |
| '''Att dela ut:''' böcker, formelsamlingar, labbar, kurplaneringar
| |
| | |
| == Lektion 2 - Vad är fysik, sid 6-8, sid 9-11 ==
| |
| | |
| Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
| |
| | |
| '''Läxa''': Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.
| |
| | |
| '''Fysikaliska modeller'''
| |
| | |
| Vardaglig förståelse:
| |
| Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
| |
| | |
| Newtons andra lag
| |
| En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
| |
| | |
| '''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''
| |
| | |
| Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
| |
| Vatten fryser vid noll.
| |
| Men om det är salt sjunker fryspunkten.
| |
| | |
| '''Dokumentation'''
| |
| | |
| '''Experiment'''
| |
| | |
| '''Fysik och andra vetenskaper'''
| |
| | |
| '''Reflektera''': Skriv svar på frågorna på sid 11. Fundera, diskutera och skriv utförligt.
| |
| | |
| '''Formelhantering'''
| |
| | |
| Visa formelhantering.
| |
| | |
| U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
| |
| | |
| Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.
| |
| | |
| == [[Pendeln]] ==
| |
|
| |
|
| == Lektion 3 - Enheter och prefix == | | = [[Introduktion till fysiken]] = |
|
| |
|
| ’’’SI-enheterna’’’’
| | = [[Fysikens grunder]] (matte som tillämpas) = |
| Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter
| |
| | |
| ’’Prefix’’’
| |
| Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
| |
| Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro.
| |
| Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
| |
| Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23.
| |
| Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)
| |
| | |
| * Densitet
| |
| * Mätnoggrannhet och värdesiffror
| |
| * Problemlösning
| |
| | |
| '''Jobba'''
| |
| * Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
| |
| * Reflektera sida 21
| |
| * Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
| |
| * Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
| |
| | |
| '''Läxa''' tom sid 20
| |
|
| |
|
| = [[Rörelse]] = | | = [[Rörelse]] = |
| Rad 150: |
Rad 27: |
| = [[Newtons kraftlagar]] = | | = [[Newtons kraftlagar]] = |
|
| |
|
| = Energi = | | = [[Energi]] = |
| | |
| Provresultat, omprov och kommande prov. Prov på detta kapitel! Vi beslöt att ha provet den 23 november.
| |
| | |
| Laborationer i friktion och ...
| |
| | |
| == Arbete och energi sid 82-87 ==
| |
| | |
| '''Arbete'''
| |
| | |
| Arbete = kraft * sträcka
| |
| | |
| Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbet. Förkortas W (Work)
| |
| | |
| '''Lägesenergi'''
| |
| | |
| Kallas också kinetisk energi
| |
| | |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/collision-lab/collision-lab_en.html" width="1000" height="800"></iframe></html>
| |
| | |
| '''Rörelseenergi'''
| |
| | |
| '''Skateparken'''
| |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 232px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/energy-skate-park/energy-skate-park_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/energy-skate-park/energy-skate-park-screenshot.png" alt="Energy Skate Park" style="border: none;" width="300" height="232"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| == Mekanikens gyllende regel, sid 88-89 ==
| |
| | |
| on v 45
| |
| | |
| '''Kommande labbar:''' Dela ut instruktioner till [[Fysik_A#Laborationer|labbarna]]
| |
| | |
| '''Genomgång'''
| |
| | |
| Det man vinner i kraft förlorar man i väg
| |
| | |
| [[Fil:Mekanikens_gyllene_regel.png|miniatyr|Person A behöver inte använda lika stor kraft som person B för att få upp vagnen på höjden, dock behöver han transportera den en längre sträcka. Bild från commons.wikimedia.org]]
| |
| '''Mekanikens gyllene regel''' kallas den lag inom mekaniken som lyder "''Det du tjänar i kraft förlorar du i väg''". Hävstångsprincipen är ett exempel på den gyllene regeln, där man till exempel kan utnyttja ett långt spett för att lyfta på en tung sten som annars inte skulle gå att rubba.
| |
| | |
| '''''Exempel'''''
| |
| En tung cylinder ska rullas upp på ett flak med hjälp av en bräda. Det finns två olika brädor att välja mellan; en lång och en kort. Den korta brädan skapar en brantare lutning än den långa. För att rulla upp cylindern längst den långa brädan så krävs inte lika stor kraft, men sträckan blir således längre.
| |
| | |
| Arbetet som utförs är det samma i båda fallen. / Texten ovan från svenska Wikipedia
| |
| | |
| '''Räkna''' uppgifterna: 507-514. [[Media:510-514.pdf|Lösningar till uppgifterna 510-514]].
| |
| | |
| == Effekt och verkningsgrad, sid 90-92 ==
| |
| | |
| tis v 46
| |
| | |
| '''Effekt'''
| |
| | |
| '''Verkningsgrad'''
| |
| | |
| '''Lösningar till uppgifterna:''' [[Media:514-522.pdf|514-522]]
| |
| | |
| '''Laboration:''' Friktion
| |
| | |
| '''Uppgift:''' Dessa två sidor på wikipedia är en smula oklara när de skriver om Joule, Watt och Wattsekunder. Gå in och redigera detta så det blir bättre: http://sv.wikipedia.org/wiki/Watt och http://sv.wikipedia.org/wiki/Effekt.
| |
| | |
| == Energiproduktion och energianvändning, sid 93-95 ==
| |
| | |
| ons v 46
| |
| | |
| '''Laboration:''' Krafter och kraftmoment
| |
| | |
| Här finns inga egna uppgifter utan vi går direkt på A- och B-uppgifterna sid 98-100 och repeterar inför provet.
| |
| | |
| == Laboration: Energiomvandling ==
| |
| | |
| Tisdag vecka 47
| |
| | |
| <youtube>Rn470XtSYK0</youtube>
| |
| | |
| Efter laborationen repeterar vi inför provet:
| |
| | |
| --[[Användare:Hakan|hakan]] 22 november 2011 kl. 15.35 (UTC)
| |
| | |
| === Repetition inför provet ===
| |
| | |
| '''Rekommenderade Blandade A-uppgifter att lösa:'''
| |
| | |
| Om ni har ont om tid tycker jag ni ska fokusera på att lösa dessa uppgifter:
| |
| | |
| 523, 524, 525, 526, 527, 528, 529, 531, 533,
| |
| | |
| [[Media:523-533-FysikA.pdf|Lösningar till uppgifterna 523-533]].
| |
| | |
| Om ni har mer tid är alla övriga uppgifter nyttig träning.
| |
| | |
| [[Media:Frukt-29112011163401.pdf|Facit med lösningar]] till provet.
| |
| | |
| == Prov onsdag v 47 ==
| |
| | |
| = 6 Tryck =
| |
| | |
| '''Genomgång av provet'''
| |
| | |
| '''Idé:''' Vi skulle kunna göra en egen formelsamling med de beteckningar som stämmer med bokens. Den kunde vara på wikiskola.
| |
| | |
| '''Intro:''' Filmen med tunnan. Plus mina elevers Colaburksfilm.
| |
| | |
| * Åkes infoblad om sinus och cosinus, mm.
| |
| * Stencilerna fr TEDT
| |
| | |
| == Tryck mellan fasta kroppar, sid 105-106 ==
| |
| | |
| p = F / A
| |
| .
| |
| där p är trycket i N/m<top>2</top> = pascal, Pa
| |
| F är kraften, ofta mg. Kraften anges i Newton, N.
| |
| A är arean i m<top>2</top>
| |
| | |
| [[Media:600_607.pdf|Lösningar till uppgifterna 600-607]]
| |
| | |
| == Tryck i vätskor och gaser, s 107-111 ==
| |
| | |
| | |
| '''En tillbakablick'''
| |
| | |
| [http://www.geogebratube.org/student/m2340 GGB med mätvärden och derivator]
| |
| | |
| '''Tryck i vätskor'''
| |
| | |
| p = rå g h (Pascals lag)
| |
| | |
| [http://en.wikipedia.org/wiki/Siphon Häverten (Wikipedia)]
| |
| | |
| '''Hydrostatiska paradoxen'''
| |
| | |
| Trycket på botten av ett kärl beror bara på djupet inte på formen.
| |
| Med djupet menas avståndet upp till vattenytan.
| |
| | |
| '''Pascals princip'''
| |
| | |
| Trycket i någon del av vätskan överförs till alla delar av vätskan.
| |
| | |
| (P<sub>1</sub>) = (P<sub>2</sub>)
| |
|
| |
| (F<sub>1</sub>)/(A<sub>1</sub>) = (F<sub>2</sub>)(A<sub>2</sub>)
| |
| | |
| [[Fil:Principe_de_Pascal.jpg|right|CC [http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f1/Principe_de_Pascal.jpg?uselang=sv By]]]
| |
| <youtube>A3ormYVZMXE</youtube><youtube>TL3DcMZQEog</youtube>
| |
| | |
| Den övre/vänstra filmen innehåller ett fel, vilket? Den högtra är bra men använcder ovanliga enheter. Var används dessa?
| |
| | |
| '''Evighetsmaskiner finns inte eller hur...'''
| |
| | |
| [http://physics.stackexchange.com/questions/8784/troll-physics-buoyancy-for-infinite-power Troll Physics]
| |
| | |
| '''Lösningar:''' [[Media:A-07122011122501.pdf|Lösningar till uppgifterna 608-613]]
| |
| | |
| == Archimeds princip, s 112-114 ==
| |
| | |
| Fingret i vattenglaset:
| |
| | |
| * [http://www.thenakedscientists.com/HTML/content/kitchenscience/exp/weighing-buoyancy/ Kitchen Science Experiments]
| |
| * [http://www.danielbarker.se/fysik-a/akrimedes-princip Daniel Barker]
| |
| | |
| '''Lösingar:''' [[Media:B-07122011122533.pdf|Lösningar till uppgift 614-620]]
| |
| | |
| == Lufttryck, s114-117 ==
| |
| [[Fil:442px-NSRW_Torricelli's_experiment.jpg|thumb|CC http://commons.wikimedia.org/wiki/File:NSRW_Torricelli%27s_experiment.jpg|By]]
| |
| | |
| [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvicksilverbarometer Läs om barometern].
| |
| | |
| Lösningar: [[Media:C-07122011122610.pdf|Lösningar till uppgift 621-625]]
| |
| | |
| == Allmänna gaslagen, s 118-120 ==
| |
| | |
| Allmänna gaslagen
| |
| pV = nRT
| |
| där p = trycket, V är volymen, T = temperaturen, n är antalet partiklar i gasen och R är allmänna gaslagen.
| |
| R = 8.314 J/(mol*Kelvin)
| |
| | |
| Här är två olika simuleringar av gaser i behållare:
| |
| | |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 228px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/ideal-gas/gas-properties_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/ideal-gas/gas-properties-screenshot.png" alt="Gas Properties" style="border: none;" width="300" height="228"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 74px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 74px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div><div style="position: relative; width: 300px; height: 225px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/states-of-matter/states-of-matter_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/states-of-matter/states-of-matter-screenshot.png" alt="States of Matter" style="border: none;" width="300" height="225"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 72px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 72px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| '''En klurig film'''
| |
| | |
| Nu är vi klara med detta kapitel och har alla verktygen för att förklara vardagliga fenomen exempelvis det i filmen nedan:
| |
| | |
| <youtube>j2k40Hw3GI0</youtube>
| |
| | |
| Dela ut labbinstruktion till Arkimedeslabb.
| |
| | |
| == Laboration - Arkimedes ==
| |
| | |
| Vi labbar i helklass. läd på instruktionen i förväg.
| |
| | |
| == Prov ==
| |
| | |
| Vi flyttar inte provet pga NP Ma1C. Jag får fixa en vikarie.
| |
| | |
| Öva på ett [http://lararwebb.orebro.se/lasam23/NV1/FY/prov_VT10_tryck_version2_facit.pdf gammalt prov från Örebro].
| |
| | |
| = 7 Värme och temperatur =
| |
| | |
| == Mysteriet med värme och temperatur, s 129-131 ==
| |
| | |
| | |
| == Materiens tillstånd, s132-137 ==
| |
| | |
| | |
| == Värmeöverföring, s 138-146 ==
| |
| | |
| = 8 Elektricitet =
| |
| | |
| '''Lästips'''
| |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektricitetens_historia_i_Sverige Elektricitetens historia i Sverige]
| |
| | |
| == Laddning, s155-160 ==
| |
| | |
| Här kommer ne film från Khan Academy. Det finn många fler i serien. Det fina med filmerna är at tde har undertexter (subtitles). Det finns redan textat på flera språk men vi ska bidra med översättningar till svenska. Det är lätt. Man ska ffar en inloggning på Universal subtitles och sätter igång.
| |
| | |
| <html>
| |
| <script type="text/javascript" src="http://s3.www.universalsubtitles.org/embed.js">
| |
| (
| |
| {"base_state": {}, "video_url": "http://www.youtube.com/watch?v=NXMgvrS8Gr8"}
| |
| )
| |
| </script>
| |
| </html>
| |
| | |
| == Ledare, halvledare och isolatorer, s 161-167 ==
| |
| | |
| | |
| == Grundläggande kopplingar, s 167-173 ==
| |
| | |
| | |
| == Elektromotorisk spänning och polspänning, s 174-176 ==
| |
| | |
| | |
| == Elektriska fält, s177-180 ==
| |
| | |
| = 9 Optik =
| |
| | |
| '''GeoFGebra-länkar:'''
| |
| | |
| * [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
| |
| * [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
| |
| | |
| == Vad är ljus?, s 189-197 ==
| |
| | |
| | |
| == Ljusets brytning, s198-203 ==
| |
| | |
| | |
| == Färger, s 204-207 ==
| |
| | |
| | |
| == Linser, s 208-211 ==
| |
| | |
| | |
| == Linsens förstoring, s 212-215 ==
| |
| | |
|
| |
|
| == Kameran och ögat, s 215-219 == | | = [[Tryck]] = |
|
| |
|
| == Optiska instrument, s 220-225 == | | = [[Värme och temperatur]] (kap 7)= |
|
| |
|
| = 10 Mikrokosmos och makrokosmos = | | = [[Elektricitet]] (kap 8) = |
|
| |
|
| == Kan man alltid dela något i mindre bitar?, s235-240 == | | = [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) = |
|
| |
|
| | = [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) = |
|
| |
|
| == Vad finns bortom nästa kulle?, s 240-245 == | | = [[Avslutingsprov Fysik A]] = |