Visa källa för Råolja

== Materialegenskaper: ==
[[Fil:Oil well.jpg|miniatyr|Oljepump i delstaten Texas.]]

: densitet:  Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³. 

Detta är ett annat typ av material där det inte finns hårdhet och andra materialegenskaper. 

== Användning ==

Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin. 

Som konstruktionsmaterial används en mängd material som förädlats från råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer, paraffin och vaselin.

== Framställning ==

Olja är ett fossilt bränsle som bildades av växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur, inbäddade i sand och lera, har energin som lagrats i växterna och djuren genom åren omvandlats till kolväten, olja. Oljan samlas i så kallade oljefällor varifrån den kan pumpas upp och raffineras till olika oljeprodukter.

Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i gasol, bensin, flygbränsle, diesel- och villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering och sker i ett raffinaderi. Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap att varje kolväte innehar en viss kokpunkt. Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts. De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna.

== Historia ==

Råolja är en av många energikällor vars lagrade energi har sitt ursprung i solen. Genom miljoner års utveckling har organiskt material som härstammar från djur- och växtdelar lagrats genom att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck och värme har sedan omvandlat materialet till kolväten. Det är tack vare detta förlopp som olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen (fossil betyder uppgrävd). Råolja består till största delen av kolväten. Hela denna process förekommer huvudsakligen på havsbottnar i en syrefattig miljö där kolvätena inte kan oxidera. Processen sker ständigt men på grund av vår långt större förbrukning av olja kommer den inte att kunna ersättas av nya råoljelager i samma takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst från förhistoriska plankton och alger, medan växtdelar förvandlas till kol. Kolväten är dock lättare än sten och vatten och förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja som bildar oljefält är den lilla del olja som på grund av hinder i jordskorpan inte kunnat nå ytan där den skulle konsumeras av bakterier.

Eftersom marknadens efterfrågan inte alltid är densamma som utbudet har man möjlighet att vid ännu fler processer skapa nya produkter av exempelvis tyngre oljor som i dagens läge inte är efterfrågade i lika stor utsträckning som lättare komponenter. Tack vare en process som kallas termisk krackning kan man på bekostnad av de tyngre råoljeprodukterna skapa mer av till exempel den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut på att bryta ner de långa kolväte-molekylerna till kortare och därmed skapa en mer lättflytande olja som möjliggör större bensinutvinning. Krackning är ett samlingsnamn för en rad olika processer som möjliggör mer varierad eller önskad oljeproduktion

== Pris ==

Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum.

=== Produktion och konsumtion ===

Konsumtionen per capita är hos Industriland|industriländerna uppenbarligen mycket högre än hos Utvecklingsland|utvecklingsländerna. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och Bangladesh endast 0,2 fat.

{|
|-
! width=40% | Länder som ''producerar'' mest petroleum (2004)
! width=40% | Länder som ''exporterar'' mest petroleum (2004)
|- valign=top
|
# Saudiarabien - (OPEC)
# Ryssland
# USA
# Iran - (OPEC)
# Mexiko
# Kina
# Norge
# Kanada
# Venezuela - (OPEC)
# Förenade Arabemiraten - (OPEC)
# Kuwait - (OPEC)
# Nigeria - (OPEC)
# Storbritannien
# Irak - (OPEC)
|
# Saudiarabien - (OPEC)
# Ryssland
# Norge
# Iran - (OPEC)
# Venezuela - (OPEC)
# Förenade Arabemiraten - (OPEC)
# Kuwait - (OPEC)
# Nigeria - (OPEC)
# Mexiko
# Algeriet - (OPEC)
# Irak - (OPEC)
# Libyen - (OPEC)
# Kazakstan
# Qatar
|}
USA konsumerar nästan hela sin produktion.<ref>https://archive.is/20120524123752/www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik från den amerikanska staten</ref>

==== Oljeproduktion i Sverige ====
Redan på 1930-talet genomförde Skånska Cement AB en borrning efter gas vid File Hajdar på norra Gotland. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av Sveriges geologiska undersökning|SGU under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69&nbsp;022 Kubikmeter|m³ på norra Gotland, och 9&nbsp;259&nbsp;m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv miljon Fat (mått)|fat. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30&nbsp;000&nbsp;m³ olja.

==== Oljeleveranser i Sverige ====
Leveranser i miljoner m³, exklusive leveranser till utrikessjöfart.
Uppgifterna kommer från Svenska Petroleuminstitutet, ''Sammanfattning Oljeåret 2006'':

{| class="wikitable"
!Produktgrupp||2006||2005||2004||2003||1990||1980||1970||1960
|-
| Motorbensin||5,36||5,51||5,56||5,55||5,63||4,75||3,78||2,13
|-
| Dieselbränsle||4,42||4,27||4,07||3,85||2,78||2,46||2,19||1,19
|-
| Flyg-/övriga bränslen||1,15||1,18||1,18||1,04||1,05||0,91||0,88||0,38
|-
| Eldningsolja 1<br />(låg svavel)||1,31||1,51||1,84||2,45||3,30||7,33||8,88||3,82
|-
| Övriga eldningsoljor||1,41||1,39||1,43||2,14||1,80||9,65||14,64||6,02
|-
| '''Summa'''||'''13,65'''||'''13,86'''||'''14,08'''||'''15,03'''||'''14,56'''||'''25,10'''||'''30,37'''||'''13,54'''
|}

Marknadsandelar 2006 (2005) i Sverige. Uppgifterna kommer från Svenska Petroleuminstitutet, ''Sammanfattning Oljeåret 2006'':

{| class="wikitable"
!Företag||Motorbensin||Dieselbränsle||Eldningsolja 1|| Övriga eldningsoljor
|-
| Statoil     || 22,3 % (22,2 %) || 20,5 % (20,4 %) || 17,3 % (17,7 %)  || 3,8 % (4,0 %)
|-
| Shell       || 13,6 % (12,4 %) || 19,4 % (19,3 %) || 23,3 % (22,1 %) || 16,1 % (16,4 %)
|-
| Preem      || 10,2 % (11,1 %) || 30,1 % (30,7 %) || 37,&nbsp;3% (39,2 %) || 56,7 % (53,9 %)
|-
| OKQ8|OK-Q8  || 27,4 % (27,1 %) || 13,2 % (13,6 %) || 6,2 % (6,6 %)   || –
|-
| JET         || 13,6 % (12,9 %) ||  0,4 % (0 %)    || –                         || –
|-
| Norsk Hydro, Uno-X ||  9,3 % (9,7 %)  || 14,7 % (14,5 %) || 15,9 % (15,3 %) || –
|-
| Övriga leveranser<br />och korrigeringar|| 3,6 % (4,6 %) || 1,7 % (1,4 %) || – || 25,3 % (25,7 %)
|}

== Länkar ==

# http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/
# https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum
# https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf
# https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>