|
|
| (170 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| | == Inför nästa år == |
| | |
| | Till höste kommer jag att omforma denna sida till att handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa då: [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS&courseCode=FYSFYS01a#anchor_FYSFYS01a Kursplan Fysik 1a] |
| | |
| = Planering = | | = Planering = |
|
| |
|
| [[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]] | | [[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]] |
| | |
| | [[Examansmål och kursplan Fysik]] |
| | |
| | [[Att köpa till fysiken]] |
|
| |
|
| = Kollaborativt = | | = Kollaborativt = |
| Rad 9: |
Rad 17: |
| http://learnphysics.ning.com/ | | http://learnphysics.ning.com/ |
|
| |
|
| = Laborationer = | | = [[Laborationer i Fysik A]] = |
| | |
| == Laboration - Densitet ==
| |
| | |
| '''Prover att mäta på:'''
| |
| Pb, Al, Fe, Cu, Sn, Zn, Bu, metallcylinder, sten.
| |
| | |
| '''Enhetsomvandlingar:'''
| |
| 1 ml = 1 cm<sup>3</sup> = 10<sup>-6</sup> m<sup>3</sup>
| |
| 1000 kg/m<sup>3</sup> = 1 g/cm<sup>3</sup>
| |
| | |
| Sidor i formelsamlingen: 45, 68, 81.
| |
| | |
| [[Tabell_med_riktiga_värden|Tabell: densitet]] | |
| | |
| [[Media:Bedomningsmatris_densitet3.doc|Bedömningsmatris]]
| |
| | |
| == Laboration Tyngdaccelerationen ==
| |
| | |
| [http://sv.wikipedia.org/wiki/Tempograf Tempograf]
| |
| | |
| * [http://webstaff.itn.liu.se/~amiba/Undervisning/basfysik/Labuppgifter_lage_hast_acc.pdf Linköpings Universitet]
| |
| * [http://www.physto.se/~sten/expkurs/2008/lab1_bestavg.pdf Fysikum Stockholms Universitet]. Detta kompendium innehåller en mängd varianter för att mäta tyngdaccelerationen.
| |
| * [http://www.ts.mah.se/utbild/fy7060/laborationer/fyslab4.pdf Labinstruktion på Malmö Högskola]
| |
| * [http://ftp.aso.edu.stockholm.se/files/pdf/fysik/LABBKURS_FYSIK_A.pdf Åsö Gymnasium]
| |
| | |
| '''Bedömning:''' [[Media:Bedomningsmatris_tyngdaccelerationen.doc|Bedömningsmatris för tyngdaccelerationslabben]].
| |
| | |
| '''Problem med felaktigt resultat på tyngdaccelerationen'''
| |
| | |
| [[Fil:Feloratt_vt_diagram.PNG|thumb|Dessa två olika vt-diagram illustrerar hur man med samma mätdata kan få två olika resultat beroende på hur man gör.]]
| |
| | |
| Här är två vt-diagram. Det till vänster ger fel värden på tyngdaccelerationen. I korthet beror det på att man använder hastigheter baserat på intervallet från början till mätpunkten. Det blir som att använda medelhastigheten. Jämför med uttrycket s = at<sup>2</sup>/2 vilket ger att a = 2 s/t<sup>2</sup>.
| |
| | |
| Man måste jobba med delta s och delta-t för att det ska funka. Se diagrammet till höger
| |
| | |
| == Laboration - Friktion ==
| |
| | |
| == Laboration - Kraftmoment ==
| |
| | |
| == Laboration - Energi ==
| |
| | |
| == Laboration 3 Friktion ==
| |
| | |
| '''Bedömning:'''
| |
| | |
| = Vecka 34-35 - Intro =
| |
| | |
| == lektion 1 - Introduktion ==
| |
| | |
| [http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolform=21&id=3053&extraId= Fy A Kursplan från Kursinfo]
| |
| | |
| Min kursplanering delas ut.
| |
| | |
| [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A Fysik A på Wikibooks]
| |
| | |
| Åtta labbar. Fem godkända för att få godkänt. Dela ut labben om densitet med läxa att plugga på inför nästa vecka.
| |
| | |
| Bestäm när vi ska labba i halvklass enligt schemat. Dela klassen i två halvor enligt klasslistan.
| |
| | |
| '''Att dela ut:''' böcker, formelsamlingar, labbar, kurplaneringar
| |
| | |
| == Lektion 2 - Vad är fysik, sid 6-8, sid 9-11 ==
| |
| | |
| Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
| |
| | |
| '''Läxa''': Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.
| |
| | |
| '''Fysikaliska modeller'''
| |
| | |
| Vardaglig förståelse:
| |
| Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
| |
| | |
| Newtons andra lag
| |
| En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
| |
| | |
| '''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''
| |
| | |
| Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
| |
| Vatten fryser vid noll.
| |
| Men om det är salt sjunker fryspunkten.
| |
| | |
| '''Pendellaboration i datorn:''' [http://phet.colorado.edu/sims/pendulum-lab/pendulum-lab_en.html från PhET Colorado]. Den är inbäddad nedan:
| |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/pendulum-lab/pendulum-lab_en.html" width="800" height="600"></iframe>
| |
| </html>
| |
| | |
| Det här är en simulering av en pendel. Man kan variera längd och massa på pendel samt variera utslagsvinkeln. Detta är en fysikalisk modell. Undersök modellen och ta reda på hur pendelns längd, massa och vinkel påverkar svängningstiden (peerioden).
| |
| | |
| Den enkla modellen T = 2 pi rot(l/g) är en förenkling och approximation av sin(täta) = täta. Den fungerar för små vinklar, jmf wikipedia.
| |
| | |
| Utveckla modellen: Man kan koppla på friktion och variera gravitationen.
| |
| | |
| '''Pendelsimulering i GeoGebra'''
| |
| | |
| Den här filen är CC. Man kan ladda ner den och jobba vidare.
| |
| | |
| [http://www.geogebratube.org/material/show/id/419 Pendel GeoGebra]
| |
| | |
| '''Dokumentation'''
| |
| | |
| '''Experiment'''
| |
| | |
| '''Fysik och andra vetenskaper'''
| |
| | |
| '''Reflektera''': Skriv svar på frågorna på sid 11. Fundera, diskutera och skriv utförligt.
| |
| | |
| '''Formelhantering'''
| |
| | |
| Visa formelhantering.
| |
| | |
| U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
| |
| | |
| Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.
| |
| | |
| == Lektion 3 - Snabblabb med pendel och jobb med enheter och prefix ==
| |
| | |
| <font color=red>'''Testa modellen:''' </font> Jämför med verkliga tyngder/pendel. Exempel på [https://docs.google.com/spreadsheet/pub?hl=en_US&hl=en_US&key=0At4YDUUFeVoVdERNcFdHVVRFQmE3LWtINmZQN3hjaEE&output=html google docs].
| |
| | |
| Den '''intresserade''' läser gärna [http://en.wikipedia.org/wiki/Pendulum_%28mathematics%29 Pendulum Mathematics]
| |
| | |
| Läs mer: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pendel Wikipedia om Pendeln] och [http://en.wikipedia.org/wiki/Pendulum engelska versionen]
| |
| Dokumentation: Beskriv detta i ord. Rita grafer i Excel om du hinner.
| |
| | |
| '''Först''' en kort labb där alla får testa modellen från Colorado mot verkliga pendlar.
| |
| | |
| Redovisning i Excel
| |
| | |
| Sedan genomgång om:
| |
| | |
| ’’’SI-enheterna’’’’
| |
| Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter
| |
| | |
| ’’Prefix’’’
| |
| Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
| |
| Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro.
| |
| Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
| |
| Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23.
| |
| Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)
| |
| | |
| * Densitet
| |
| * Mätnoggrannhet och värdesiffror
| |
| * Problemlösning
| |
| | |
| '''Jobba'''
| |
| * Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
| |
| * Reflektera sida 21
| |
| * Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
| |
| * Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
| |
| | |
| '''Läxa''' tom sid 20
| |
| | |
| = Vecka 36-38: Rörelse =
| |
| | |
| == Lektion 4 - Rörelse ==
| |
| | |
| Vi behöver jobba färdigt med SI-enheter, sid 21-23.
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| | |
| [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hastighet Hastighet enligt Wikipedia]
| |
| | |
| | |
| '''Innehålll'''
| |
| | |
| Föremål i rörelse
| |
| | |
| | |
| '''Film'''
| |
| Min film men pingisbollen på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=OYuJXnwDPIE. Men det blir bättre med MovieMaker för där visas tiden i hundradelar.
| |
| | |
| Beskriv rörelsen med ord
| |
| Beskriv diagrammet
| |
| Försök Göra en kurva med hastigheten.
| |
| | |
| Förklara hur man går till väga när man räknar ut hastigheten med hjälp av mätpunkter i Excel.
| |
| | |
| Hur långt hann vi?
| |
| DEDT10 han göra v-t-kurvor men vi hann inte med att diskutera dem. Ska de vara räta eller ... ?
| |
| Samma ungefär med NV, dock ej vt-kurvor alls.
| |
| | |
| == Ventenskapshistoria ==
| |
| | |
| * Nicolaus Copernicus, 19 February 1473 – 24 May 1543)
| |
| * Tycho Brahe, (14 December 1546 – 24 October 1601),
| |
| * Galileo Galilei, 15 February 1564– 8 January 1642
| |
| * Johannes Kepler, December 27, 1571 – November 15, 1630)
| |
| * Sir Isaac Newton (25 December 1642 – 20 March 172
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_classical_mechanics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Newtonian_physics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Physics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_classical_mechanics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton
| |
| * http://sv.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton
| |
| | |
| '''Film'''
| |
| * [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%20%20181&page=default.asp&sid=e77cc91b-06d8-4c05-a115-d1e735218d1c&db=4&e=&g=&w=galileo&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Genier, Darwin, Newton, mm] 88 min. Bara på dvd.
| |
| * [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=U101740-01&page=default.asp&sid=cb033b78-90a5-4d4b-9bbe-2e9e0722208e&db=4&e=videostream&g=&w=galileo&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Den rörliga jorden], 51 min.
| |
| | |
| == Lektion 5 - Medelhastighet, vektorer mm ==
| |
| | |
| [[Fil:1000px-Vecteurs_somme.svg.png|thumb|Addition av vektorerna '''u''' och '''v'''. CC [http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vecteurs_somme.svg?uselang=sv By]]]
| |
| [[Fil:Rutor_f_vektorsritning.PNG|thumb|Projicera rutnätet för att rita vektorer]]
| |
| | |
| * Repetera S-t-diagram och medelhastighet s 24-26, 30-32. Vi tittat på våra diagram från filmen. Vi räknar ut medelhastigheten ∆s/∆t.
| |
| v<sub>m</sub> = ∆s/∆t
| |
| * Hastighet som en vektor, s 28-29.
| |
| ** Fart är hur fort det går i vardagligt tal.
| |
| ** Hastigheten har en storlek och en riktning. Den ritas som en vektor.
| |
| * Vektorer kan adderas och subtraheras.
| |
| ** [[Media:Fagel_vektorer.ppt|PPT om vektorer]] som presenterar bokens exempel med fågeln.
| |
| * Gör arbetsblad vektorer. Formelsamlingen sid 13 definierar trigonometrin f rätvinklig triangel.
| |
| ** [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resultant Resultant] och [http://sv.wikipedia.org/wiki/Komposant komposant]
| |
| | |
| '''Film'''
| |
| * [http://www.sli.se/prodinfo.asp?sid=a1a52336-9fe5-4613-ac0f-6521f7bd4973&a=DVD++811 Isaac Newton och gravitationen - Milstolpar inom naturvetenskap och teknik, 15 min]. Den börjar med de gamla grekerna, uppehåller sig länge vid Newton och berör Einstein. ''TEDT hann inte se den.''
| |
| | |
| '''Gör den här övningen med vektorer!'''
| |
| | |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/vector-addition/vector-addition_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>
| |
| | |
| == Lektion 6 - Hastighet ==
| |
| | |
| [[Fil:S-t-diagram.PNG|small|right|Sträcka-tid-diagram ser ut så här:]]
| |
| | |
| '''Repetition:''' Forts genomgång av extrabladet om vektorer.
| |
| | |
| '''Idag ''' gör vi sid 30-32.
| |
| | |
| '''Sträcka-tid-diagram'''
| |
| | |
| Att utläsa hastigheten ur diagram.
| |
| * ∆s
| |
| * ∆t
| |
| * v<sub>m</sub> = ∆s/∆t (som vi vet sedan tidigare)
| |
| * brantare lutning är högre hastighet
| |
| * vågrät = stillastående
| |
| * avtagande lutning betyder att färden går tillbaks
| |
| | |
| '''Bokens Exempel 3.5:''' Gå igen detta och förklara vad en tangent är. [http://www.kunskapsnavet.se/GymInt/fysik/java/surend/InstSpeed.htm En applet förklarar]
| |
| | |
| '''Uppgifter:''' Gör uppgifternas 308-312 på sidan 32. [[Media:St-diagram.xls|Lösning i Excel till uppgift 310]]
| |
| | |
| '''Datorövning:''' titta på s-t-diagrammet med pingisboleln igen.
| |
| # [[Media:Demonstration_med_pingisboll3.xls|Excelfil med pingisdata]].
| |
| # Beräkna medelhastigehten för hela resan.
| |
| # Hur ändras hastigheten under bollens färd?
| |
| | |
| '''Datorövning:''' [http://phet.colorado.edu/en/simulation/moving-man Movin Man från PhET Colorado]
| |
| | |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 226px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/moving-man/moving-man_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/moving-man/moving-man-screenshot.png" alt="The Moving Man" style="border: none;" width="300" height="226"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| == Lektion 7 - Acceleration och vt-diagram ==
| |
| | |
| '''Bedömningsmatrisen''' för densitetslabben
| |
| | |
| '''Planering:''' Vi behöver bestämma datum för laborationen om acceleration. Förslag:
| |
| TEDT10 onsdag vecka '''39''' kl 10.40-12.10 Den halvklassgrupp som har operativsystem denna onsdag
| |
| TEDT10 onsdag vecka '''40''' kl 10.40-12.10 Den halvklassgrupp som har operativsystem denna onsdag
| |
| NVNV10 tisdag kl 8-9.30 vecka '''39'''. (NV10 ledigt)
| |
| NV10 onsdag kl 12.40-14.10 vecka '''39'''. (NVNV10 ledigt)
| |
| | |
| | |
| <font color=green>v 38</font color=green>
| |
| '''Genomgång idag: ''' neXus FYSIK sid S 33-38.
| |
| | |
| '''Acceleration'''
| |
| * Medelaccelerationen = ∆v/∆t
| |
| ** ∆v = v<sub>efter</sub>-v<sub>före</sub>
| |
| ** ∆t = t<sub>efter</sub>-t<sub>före</sub>
| |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Acceleration Acceleration enligt Wikipedia].
| |
| * Gå igenom exempel 3.8 i boken.
| |
| | |
| '''Tyngdaccelerationen'''
| |
| * Tyngdaccelerationen är cirka 9,82 m/s<sup>2</sup> vid jordytan. Eftersom jorden är plattare vid polerna ökar tyngdaccelerationen ju längre norrut vi kommer från ekvatorn.
| |
| | |
| '''v-t-diagram'''
| |
| * [http://en.wikipedia.org/wiki/Velocity_vs._time_graph vt-graf Wikipedia].
| |
| ** Här kan man jämföra st- och vt-grafer. Motsvarar Exempel 3.9 i boken.
| |
| * Lutningen i vt-diagrammet visar accelerationen:
| |
| ** brantare lutning <==> större acceleration
| |
| ** lutar "neråt" <==> retardation
| |
| | |
| | |
| '''Datorövning:'''
| |
| <youtube>OYuJXnwDPIE</youtube>
| |
| * titta på filmen med pingisboleln igen.
| |
| * Använd ditt s-t-diagrammet med pingisbollen igen till att skapa ett vt-diagram. Är rörelsen accelererad? [[Media:Demonstration_med_pingisboll3.xls|Excelfil med pingisdata]].
| |
| * Räkna ut medelaccelerationen. (Detta motsvarar exempel 3.7)
| |
| | |
| '''Mer att titta på:'''
| |
| * [http://www.khanacademy.org/video/acceleration?playlist=Physics Khan Academy om acceleration]
| |
| * [http://www.georgiostheodoridis.se/archives/FyAstgrafMedelhastMomentHast.html Georgios smedja i matematik och fysik].
| |
| | |
| == Lektion 8 - Begynnelsehastighet ==
| |
| | |
| [[Fil:Trapez_vt.png|thumb|Sträckan = arean under en vt-graf. CC By Tharbad]]
| |
| | |
| <font color=green>v 38 </font color=green>'''Idag:''' Sid 39-44
| |
| | |
| '''Laborationsinstruktion:''' Gå igenom instruktionen till Acceleerationslabben
| |
| | |
| '''Begynnelsehastighet och förändring av hastigheten'''
| |
| | |
| Acceleration är lika med hastighetsökningen per sekund. Vid en konstant acceleration ''a'', gäller då att:
| |
| v = v<sub>0</sub> + at
| |
| | |
| ''v<sub>0</sub>'' är hastigheten vid start och ''t'' är så klart tiden från start.
| |
| | |
| Exempel: Fru Gran tapper en blomkruka genom fönstret. Vilken hastighet har den 1,5 sekunder senare?
| |
| t = 1,5 s. a = g = 9,82 m/s<sup>2</sup>.
| |
| v = at = 9,82 m/s<sup>2</sup> * 1,5 s = 14,7 m/s
| |
| | |
| '''area'''
| |
| | |
| Arean under en vt-graf är lika med sträckan. Tänk att medelhastigheten * tiden = sträckan.
| |
| v<sub>m</sub> = (v<sub>efter</sub> - v<sub>före</sub>) / 2
| |
| Men sträckan är ju v<sub>m</sub> * t och det kan man ju se som arean av cen triangel som bildas av grafen i vt-diagrammet.
| |
| | |
| [http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=87&Itemid=94 naturvetenskap.org ger en beskrivning.]
| |
| | |
| '''Animering av sträcka under vt-kurva'''
| |
| <swf width="600" height="400">/images/FysikA_s_e_area_u_vt_kurva_2.swf</swf>
| |
| | |
| [[Fil:S_area-vt-graf.jpg|thumb]]
| |
| | |
| [[Fil:FysikA_320.jpg|thumb|uppgift 320 b, c, d]]
| |
| | |
| '''sträcka'''
| |
| | |
| Härled uttrycket nedan som på sidan 41.
| |
| s = v<sub>0</sub>t + at<sup>2</sup>/2
| |
| | |
| '''Extrablad:''' Rörelselära ... Och Övningsuppgifter på hastighet och fart.
| |
| | |
| <font color=green>v 39</font color=green>
| |
| | |
| Sid 45-53
| |
| | |
| '''Uppgifter''': 320-327
| |
| | |
| = Vecka 40-42 - Newtons kraftlagar =
| |
| | |
| '''Planeringen måste tryckas ihop för vi ligger efter i tid. Friktionslabben måste skjutas på eller utgå.'''
| |
| | |
| Vi ska göra friktionslabben men inte i halvklass utan under lektionen.
| |
| | |
| == Lektion 9 - Krafter: Newtons tre kraftlagar ==
| |
| | |
| [[Fil:Newtons_tre_lagar.PNG|thumb|Newtons tre kraftlagar. CC [http://sv.wikipedia.org By]]]
| |
| | |
| <font color=green>v 40</font color=green> '''neXus FYSIK A:''' Sidorna 54-62.
| |
| | |
| '''Newton'''
| |
| | |
| Newton kuinde bygga visdare på Keppler mfl och förklara fysiken bakom planeternas banor.
| |
| | |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/my-solar-system/my-solar-system_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>
| |
| | |
| '''Krafter'''
| |
| | |
| '''Newtons första lag'''
| |
| | |
| '''Newtons andra lag'''
| |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 232px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/forces-1d/forces-1d_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/forces-1d/forces-1d-screenshot.png" alt="Forces in 1 Dimension" style="border: none;" width="300" height="232"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| '''Enheten Newton'''
| |
| | |
| '''Tyngdkraft'''
| |
| | |
| F = mg
| |
| | |
| '''Newtons tredje lag'''
| |
| | |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 226px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/motion-series/forces-and-motion_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/motion-series/forces-and-motion-screenshot.png" alt="Forces and Motion" style="border: none;" width="300" height="226"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| == Lektion 10 - Gravitationskraft, friktion och fjäderkonstant ==
| |
| | |
| <font color=green>v 40</font color=green>
| |
| | |
| '''neXus FYSIK A:''' Sidorna 63-69.
| |
| | |
| Dagens tre formler finns i formelsamlingen på sidan 44.
| |
| | |
| '''Gravitationskraften'''
| |
| | |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 226px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/force-law-lab/gravity-force-lab_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/force-law-lab/gravity-force-lab-screenshot.png" alt="Gravity Force Lab" style="border: none;" width="300" height="226"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| '''Friktionskraft'''
| |
| | |
| F = μ * F<sub>N</sub>
| |
| där '''''F''''' är friktionskraften, '''''μ är friktionskoefficienten och '''''<sub>N</sub>''''' är Normalkraften.
| |
| | |
| Normalkraften är lika med tyngdkraften i många fall.
| |
| | |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/friction/friction_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>
| |
| | |
| '''Fjäderkonstant'''
| |
| | |
| Formeln som beskriver kraften som förlänger fjädern kallas Hookes lag.
| |
| | |
| F = k * ∆l
| |
| där '''''F''''' är fjäderkraften, '''''k''''' är fjäderkonstanten och '''''∆l''''' är förlängningnen av fjädern
| |
|
| |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/mass-spring-lab/mass-spring-lab_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>
| |
| | |
| '''neXus FYSIK A:''' Sidorna 65-69.
| |
| | |
| PhET Colorado om fjäderkonstant och friktion
| |
| | |
| == lektion 11 - Kraftmoment och jämvikt ==
| |
| [[Fil:Torque.JPG|miniatyr|200px|Kraften i punkt B ger ett större vridmoment på muttern än samma kraft i punkt A. [CC http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Torque.JPG By]]]
| |
| [[Fil:2000px-Freebodydiagram3_pn.svg.png|En kloss i vila på på ett lutande plan. CC [http://en.wikipedia.org/wiki/User:Penubag/user_page By]|thumb]]
| |
| | |
| Ta med: '''balansvåg''' med vikter, linjal och tyngder.
| |
| | |
| <font color=green>v 41</font color=green>
| |
| | |
| neXus Fysik A sid 68: '''Tyngdkraftens komposanter''' på ett sluttande plan.
| |
| | |
| '''neXus FYSIK A:''' Sidorna 70-74.
| |
| | |
| '''Förra gången:''' Men kanske först något om tyngdkraften (och dess komposanter) när en bok exempelvis ligger på ett lutande plan och jämvikt råder mellan tyngdkrafter och friktionskraften.
| |
| | |
| '''Kraftmoment'''
| |
| '''M = F * l'''
| |
| '''''F''''' är kraften, l är det vinkelräa avståndet mellan kraften och rotationscentrum
| |
| '''''l''''' kan ses som avståndet till kraftens angreppspunkt men då får man räkna med den vinkelräta komposanten
| |
| | |
| '''Teori:''' [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kraftmoment Wikipedia om Kraftmoment]. OBS! Wikipoedia anvender begreppet vridmoment med bokstaven '''τ''' istället.
| |
| | |
| '''Demo:''' [http://www.walter-fendt.de/ph14e/lever.htm Walter Fendt - The Lever]
| |
| | |
| '''Demo:''' Riktig balansvåg...
| |
| | |
| '''Jämvikt'''
| |
| | |
| Om summan av alla krafter samt kraftmoment som verkar på ett föremål är noll då är föremålet i jämvikt.
| |
| | |
| [http://en.wikipedia.org/wiki/Force#Descriptions Wikipedia] har en bra bild på kraftjämvikt för kloss på lutande plan.
| |
| | |
| == Sammanfattning och repetition ==
| |
| | |
| <font color=green>v 41</font color=green>
| |
| | |
| '''neXus FYSIK A:''' Sidorna 75-78.
| |
| | |
| '''Diverse i slutet kapitlet'''
| |
| | |
| '''neXus FYSIK A:''' Sidorna 79-81.
| |
| | |
| '''Fundera och diskutera'''
| |
| | |
| '''Prova själv'''
| |
| | |
| '''Berg- och dalbanor'''
| |
| | |
| '''Krockar'''
| |
| | |
| == Repetition och Prov vecka 42 ==
| |
| | |
| Om du vill snabbrepetera kapitel 3-4 är följande exempel i boken värdefulla att tita extra noga på:
| |
| | |
| '''Exempel''' 3.1, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6, 3.9, 3.11, 3.12, 4.1, 4.5, 4.7, 4.8, 4.12, 4.13, 4.14, 4.17, 4.18, 4.19.
| |
| | |
| Extra bra '''uppgifter''' att öva på: 328-341, 343, 344, 345, 347, 349, 351, 353, 426-429, 431, 435, 439, 441, 443-445, 446, 449.
| |
| | |
| Titta igenom formelsamlingen. Intressanta sidor är: sidan 42, 44 66 och 80.
| |
| | |
| Laboration:
| |
| | |
| Vi kommer även att göra laborationen om friktion på lektionen samtidigt som ena gruppen repeterar.
| |
| | |
| == Extra ==
| |
| | |
| The Ramp nedan skulle vara bra men den funkar för närvarande inte på min dator.
| |
| | |
| <html><div style="position: relative; width: 300px; height: 232px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/the-ramp/the-ramp_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/the-ramp/the-ramp-screenshot.png" alt="The Ramp" style="border: none;" width="300" height="232"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
| |
| | |
| '''Film'''
| |
| * http://www.sli.se/prodinfo.asp?sid=a1a52336-9fe5-4613-ac0f-6521f7bd4973&a=DVD+2021. Newton, mekanik, energi, muskler, mm.
| |
| * http://learnphysics.ning.com/video/newtons-laws-of-motion-1
| |
| * http://learnphysics.ning.com/video/dropping-a-feather-and-a
| |
| | |
| == Extra ==
| |
| | |
| [http://www.youtube.com/watch?v=h1Fj1yKctQ0 Fysik för under f Euro] Fasta nyckeln och gemet. Gausskanonen.
| |
| | |
| = Prov - kapitel 1-4, ons v 42 =
| |
| | |
| <font color=green>v 42</font color=green>
| |
| | |
| = Energi =
| |
| | |
| Provresultat, omprov och kommande prov. Prov på detta kapitel! Vi beslöt att ha provet den 23 november.
| |
| | |
| Laborationer i friktion och ...
| |
| | |
| == Arbete och energi sid 82-87 ==
| |
| | |
| '''Arbete'''
| |
| | |
| Arbete = kraft * sträcka
| |
| | |
| Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbet. Förkortas W (Work)
| |
| | |
| '''Lägesenergi'''
| |
| | |
| Kallas också kinetisk energi
| |
| | |
| <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/collision-lab/collision-lab_en.html" width="1000" height="600"></iframe></html>
| |
| | |
| '''Rörelseenergi'''
| |
| | |
| == Genomgång provet, mm ==
| |
| | |
| [[Media:Prov_Mekanik_version_2_-_facit_med_losningar.pdf|Lösningar till provet]]
| |
| | |
| Åkes infoblad om sinus och cosinus, mm.
| |
| | |
| Simuleringen ovan från PhET, om kinetisk energi.
| |
| | |
| Dela ut instruktioner till [[Fysik_A#Laborationer|labbarna]]
| |
| | |
| == Mekanikens gyllende regel, sid 88-89 ==
| |
| | |
| ti v 46
| |
| | |
| == Effekt och verkningsgrad, sid 90-92 ==
| |
| | |
| on v 46
| |
| | |
| == Energiproduktion och energianvändning, sid 93-95 ==
| |
| | |
| ti v 47
| |
| | |
| Här finns inga egna uppgifter utan vi går direkt på A- och B-uppgifterna sid 98-100 och repeterar inför provet.
| |
|
| |
|
| '''Lästips'''
| | = [[Introduktion till fysiken]] = |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektricitetens_historia_i_Sverige Elektricitetens historia i Sverige]
| |
|
| |
|
| == Prov onsdag v 47 == | | = [[Fysikens grunder]] (matte som tillämpas) = |
|
| |
|
| = 6 Tryck = | | = [[Rörelse]] = |
|
| |
|
| == Tryck mellan fasta kroppar, sid 105-106 == | | = [[Newtons kraftlagar]] = |
|
| |
|
| | = [[Energi]] = |
|
| |
|
| == Tryck i vätskor och gaser, s 107-111 == | | = [[Tryck]] = |
|
| |
|
| | = [[Värme och temperatur]] (kap 7)= |
|
| |
|
| == Archimeds princip, s 112-114 == | | = [[Elektricitet]] (kap 8) = |
|
| |
|
| | = [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) = |
|
| |
|
| == Lufttryck, s114-117 == | | = [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) = |
|
| |
|
| Allmänna gaslagen, s 118-120
| | = [[Avslutingsprov Fysik A]] = |
| = 7 Värme och temperatur = | |
| Mysteriet med värme och temperatur, s 129-131
| |
| Materiens tillstånd, s132-137
| |
| Värmeöverföring, s 138-146
| |
| = 8 Elektricitet =
| |
| Laddning, s155-160
| |
| Ledare, halvledare och isolatorer, s 161-167
| |
| Grundläggande kopplingar, s 167-173
| |
| Elektromotorisk spänning och polspänning, s 174-176
| |
| Elektriska fält, s177-180
| |
| = 9 Optik =
| |
| Vad är ljus?, s 189-197
| |
| Ljusets brytning, s198-203
| |
| Färger, s 204-207
| |
| Linser, s 208-211
| |
| Linsens förstoring, s 212-215
| |
| Kameran och ögat, s 215-219
| |
| Optiska instrument, s 220-225
| |
| = 10 Mikrokosmos och makrokosmos =
| |
| Kan man alltid dela något i mindre bitar?, s235-240
| |
| Vad finns bortom nästa kulle?, s 240-245
| |