Ull
Materialegenskaper:
- densitet -
- hårdhet -
- längdutvidgningskoeffiecient -
- värmeledningsförmåga 0,050 W·m-1·K-1
- resistivitet -
Användning
Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, det är därför det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.
Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden. Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden.
Framställning
Materialet ull har egenskaper som inget annat fiber har. I fårens fettkörtlar produceras lanolin, vilket betyder ull på latin, som finns i ullfibern och skyddar mot uttorkning. Ullens fiber är täckt med så kallade epidermisfjäll, de kan liknas med tegelpannor som gör att ullen går att tovas och kan krympa av fukt och bearbetning. Denna egenskap är ullen ensam om och det är också anledningen till att ullen är ett så unikt material.
Ullen delas i tre olika typer med skilda egenskaper. Bottenullen som sitter närmast huden är mjuk och oftast krusig. Täckhåren är grövre, längre och starkare än bottenullen. Slutligen finns så kallade dödhår som är luftfyllda, spröda och går lätt av. I den nyklippta fårullen förekommer naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts och ullfett. Ullfettet, som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten, tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i svavelsyra.
Historia
Får har vandrat på jorden över en miljon år enligt de fossil man hittat. De tycks ha funnits nästan över hela världen. De första tamfårens fossil har man hittat i Sydvästasien 9000 f.kr. I norden hölls fåren som husdjur redan under stenåldern, ullvävnaden kom vid bronsåldern. Det var främst en kvinnlig sysselsättning som gjordes hemma under vintermånaderna när man inte kunde arbeta inom jordbruket. tillverkningen av ull- och linnetyger i trakten omnämns redan under 1500-talet.
Textilbranschen hör till en av världens största industrier. Spinnmaskinerna uppfanns i England i slutet av 1700-talet. Sveriges första textilfabriker började i början av 1800-talet. Textiltillverkning började med bomullsindustrin, sedan följde ylle- och linneindustrin. I mitten av 1800-talet började textiler användas mer och mer inom heminredningen tack vare massproduktionen och sjunkande priser. Ökad tillgång till billiga textiler innebar också andra viktiga förändringar. Människor började byta kläder oftare, vilket ledde till bättre hygien. Idag har vi framförallt tack vare ullen en mycket bättre hygien. Tekniska textiler har också förbättrat samhället. De kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet.
Pris
råull av får – 450 kr/kg
råull av alpacka – 550 kr/kg
råull av angoraget – 700 kr/kg