Kapitel ett: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
==Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande==
==Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande==
{|
{|
|citat
|'''citat'''
|reflektion
|'''reflektion'''
|-
|-
|"Halliday och Hassan (1985) talar om tre olika faktorer som påverkar situationskontexten: ''field'', ''tenor'' och ''mode''.
|"Halliday och Hassan (1985) talar om tre olika faktorer som påverkar situationskontexten: ''field'', ''tenor'' och ''mode''.
Rad 9: Rad 9:
* ''Mode'' syftar på kommunikationskanalen. - ''Kommunikationssätt''.
* ''Mode'' syftar på kommunikationskanalen. - ''Kommunikationssätt''.
Tillsammans utgör de tre variablerna det som benämns en texts ''register''. När barn lär sig sitt förstaspråk lär de sig allt eftersom att anpassa språket efter sammanhanget. De lär sig med andra ord att anpassa språkets ''register''."  
Tillsammans utgör de tre variablerna det som benämns en texts ''register''. När barn lär sig sitt förstaspråk lär de sig allt eftersom att anpassa språket efter sammanhanget. De lär sig med andra ord att anpassa språkets ''register''."  
:Gibbons 2007.
:Gibbons 2007, sid 19.
|Det här gav mig insikter. Det finns så mycket mer att beakta. Det gäller inte vid andraspråksundervisning. Detta kan kommatill nytta vid många olika situationer för lärande.
|Det här gav mig insikter. Det gäller inte bara vid andraspråksundervisning. Detta kan komma till nytta vid många olika situationer för lärande. Även elever med svenska som första språk har nytta av att registret varieras i undervisningen. Vi bör låta eleverna arbeta tillsammans med laborativt material i början (field = laborativt?, tenor = lika nivå, mode = talspråk). Sedan kan läraren använda materialet vid demonstrationer (tenor = lärare till elev, mode = talspråk). Därefter kan man skriva en rapport (tenor = elev till lärare, mode = skriftspråk).
Bakhtin...
På så sätt blir texterna gradvis mer explicita (s 20) (registret breddas, blir mer avancerat). Detta är något som ofta förbises, helt i onödan, både i undervisning och i läromedel.  
Vill man teoretisera kan man gärna koppla begreppet tenor till sociokulturell teori och den stegvisa utvecklingen av registret till Bakhtins dialogbegrepp (ett yttrande förstås mot bakgrunden av tidigare yttranden, The Dialogic Imagination, sid 281)
|}
|}

Nuvarande version från 15 september 2008 kl. 21.00

Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande

citat reflektion
"Halliday och Hassan (1985) talar om tre olika faktorer som påverkar situationskontexten: field, tenor och mode.
  • Field suftar på textens ämne. - Fält/verksamhet.
  • Tenor syftar på förhållandet mellan talaren och lyssnaren (eller författaren och läsaren) - Relation.
  • Mode syftar på kommunikationskanalen. - Kommunikationssätt.

Tillsammans utgör de tre variablerna det som benämns en texts register. När barn lär sig sitt förstaspråk lär de sig allt eftersom att anpassa språket efter sammanhanget. De lär sig med andra ord att anpassa språkets register."

Gibbons 2007, sid 19.
Det här gav mig insikter. Det gäller inte bara vid andraspråksundervisning. Detta kan komma till nytta vid många olika situationer för lärande. Även elever med svenska som första språk har nytta av att registret varieras i undervisningen. Vi bör låta eleverna arbeta tillsammans med laborativt material i början (field = laborativt?, tenor = lika nivå, mode = talspråk). Sedan kan läraren använda materialet vid demonstrationer (tenor = lärare till elev, mode = talspråk). Därefter kan man skriva en rapport (tenor = elev till lärare, mode = skriftspråk).

På så sätt blir texterna gradvis mer explicita (s 20) (registret breddas, blir mer avancerat). Detta är något som ofta förbises, helt i onödan, både i undervisning och i läromedel. Vill man teoretisera kan man gärna koppla begreppet tenor till sociokulturell teori och den stegvisa utvecklingen av registret till Bakhtins dialogbegrepp (ett yttrande förstås mot bakgrunden av tidigare yttranden, The Dialogic Imagination, sid 281)