Elektronikkomponenter: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) (→Teori) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 7: | Rad 7: | ||
[[Fil:Dioder.jpg|miniatyr|right|Dioder av olika typer och storlekar]] | [[Fil:Dioder.jpg|miniatyr|right|Dioder av olika typer och storlekar]] | ||
{{#ev:youtube|8cizWAz09f8|300|right}} | {{#ev:youtube|8cizWAz09f8|300|right}} | ||
{{#ev:youtube|OyC02DWq3mI|300|right}} | |||
Dioden är en icke-linjär elektrisk komponent som idealt leder elektrisk ström i endast en riktning. Namnet kommer av att den har två elektroder, katod och anod. Ström kan bara gå från anod (pluspol) till katod (minuspol) - men inte tvärtom. Den första dioden var kristalldetektorn som användes i ljudradions barndom på 1920-talet. Dioder kan vara ett elektronrör, men numera är det vanligaste att dioden består av halvledare. En vanlig tillämpning av dioder är likriktning av växelström. Detta görs med en så kallad likriktarbrygga. | Dioden är en icke-linjär elektrisk komponent som idealt leder elektrisk ström i endast en riktning. Namnet kommer av att den har två elektroder, katod och anod. Ström kan bara gå från anod (pluspol) till katod (minuspol) - men inte tvärtom. Den första dioden var kristalldetektorn som användes i ljudradions barndom på 1920-talet. Dioder kan vara ett elektronrör, men numera är det vanligaste att dioden består av halvledare. En vanlig tillämpning av dioder är likriktning av växelström. Detta görs med en så kallad likriktarbrygga. | ||
Rad 18: | Rad 19: | ||
''Texten ovan hämtad där {{svwp|diod}}'' | ''Texten ovan hämtad där {{svwp|diod}}'' | ||
I elektronikkretsar används dioder för att skydda kretsen mot felpolarisering och för att likrikta | I elektronikkretsar används dioder för att skydda kretsen mot felpolarisering och för att likrikta växelspänning. | ||
Läs den här artikeln på Kjell & Company om [https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/arduino/grundlaggande-elektronik/dioder-och-lysdioder Dioder och lysdioder]. | Läs den här artikeln på Kjell & Company om [https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/arduino/grundlaggande-elektronik/dioder-och-lysdioder Dioder och lysdioder]. | ||
Rad 29: | Rad 30: | ||
== Laboration: Dioder == | == Laboration: Dioder == | ||
[[Fil:Diodmätning schema.PNG|300px|höger]] | |||
[[Fil:Diodmätning bild.jpg|300px|höger]] | |||
''Detta är en laborationsbeskrivning i cirka tjugo steg vilket kan synas detaljerat och noggrant beskrivet men det är omöjligt att beskriva utförandet i alla dess detaljer. Syftet med beskrivningen är att staka ut en väg som visar några fundamentala aspekter av dioder. Ett av målen är att träna dig i att dra slutsatser på egen hand och söka den information du behöver på egen hand genom att läsa datablad, googla, fråga andra och diskutera. Så arbetar även erfarna elektronikkonstruktörer.'' | ''Detta är en laborationsbeskrivning i cirka tjugo steg vilket kan synas detaljerat och noggrant beskrivet men det är omöjligt att beskriva utförandet i alla dess detaljer. Syftet med beskrivningen är att staka ut en väg som visar några fundamentala aspekter av dioder. Ett av målen är att träna dig i att dra slutsatser på egen hand och söka den information du behöver på egen hand genom att läsa datablad, googla, fråga andra och diskutera. Så arbetar även erfarna elektronikkonstruktörer.'' | ||
Rad 40: | Rad 44: | ||
'''Koppla för att mäta ström och spänning med den svarta dioden''' | '''Koppla för att mäta ström och spänning med den svarta dioden''' | ||
'''Svart diod'''. Nu byter vi till en klassisk kiseldiod som inte lyser. Den heter '''1N4007'''. Den bör ha ett framspänningsfall kring 0.7 V. | '''Svart diod'''. Nu byter vi till en klassisk kiseldiod som inte lyser. Den heter '''1N4007'''. Den bör ha ett framspänningsfall kring 0.7 V. | ||
Rad 96: | Rad 98: | ||
== Laboration == | == Laboration == | ||
[[Fil:Npn transistorkoppling.PNG|300px|höger]] | |||
'''BC547''' | '''BC547''' | ||
# Börja med en liten transistor. Den heter BC547. Googla fram ett datablad så du vet vilket ben som är vilket. | # Börja med en liten transistor. Den heter BC547. Googla fram ett datablad så du vet vilket ben som är vilket. |
Versionen från 9 november 2019 kl. 17.10