Skoverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan - Versionshistorik

Hakan: /* Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 */

2010-06-16T19:09:51Z

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2010 kl. 19.09
Rad 55:		Rad 55:
	utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor.		utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor.

	~~'''~~Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9~~'''~~
			== Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 ==

	Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö		Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö
	och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser		och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser
Rad 80:		Rad 82:
	och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor.		och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor.

	~~'''~~Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9~~'''~~
			== Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 ==

	Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och		Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och
	hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser		hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser

Hakan: /* Centralt innehåll i årskurserna 7–9 */

2010-06-16T19:08:56Z

Centralt innehåll i årskurserna 7–9

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2010 kl. 19.08
Rad 30:		Rad 30:
	* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.		* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
	* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.		* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

			== Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 ==

			Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och
			hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva någon tänkbar konsekvens
			och formulera ställningstaganden med enklare motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig
			information använder eleven olika källor och gör enkla bedömningar
			av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och
			andra uttryck som till viss del är anpassade till syfte och målgrupp.

			När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande bidrar eleven till
			att formulera frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer givna
			planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett tillfredställande
			sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna och resonerar kring resultatens
			rimlighet. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till tidigare erfarenheter.

			Eleven beskriver energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling med
			hjälp av exempel och använder då fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån
			givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning
			bearbetar och beskriver eleven enkla fysikaliska samband. Eleven bearbetar och
			beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på
			ett enkelt sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling.
			Med utgångspunkt i någon viktig upptäckt berättar eleven hur kunskaper inom fysikområdet
			utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor.

			'''Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9'''
			Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö
			och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser
			och formulera ställningstaganden med utvecklade motiveringar. När eleven
			söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör utvecklade
			bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven
			skapar texter och andra uttryck som är anpassade till syfte och målgrupp.

			När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven
			frågeställningar som med modifi ering går att undersöka systematiskt. Eleven följer
			egna och givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett
			metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring
			resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. I sina
			slutsatser kopplar eleven resultaten till fysikaliska modeller och teorier.

			Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom
			att koppla ihop delar och helheter med hjälp av fysikens begrepp, modeller och
			teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och
			vardaglig elektrisk utrustning undersöker och beskriver eleven olika fysikaliska
			samband. Eleven undersöker och beskriver också människors användning av energi,
			el och strålning och kopplar på ett utvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller
			och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i några viktiga upptäckter
			skapar eleven helhetssyn och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas
			och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor.

			'''Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9'''
			Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och
			hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser
			och formulera ställningstaganden med välutvecklade och nyanserade motiveringar.
			När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och
			gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas
			tro värdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är väl anpassade
			till syfte och målgrupp.

			När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven
			frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna
			planeringar, motiverar sina val av metoder samt utför och dokumenterar undersökningarna
			på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna,
			resonerar kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor, ger förslag på
			hur undersökningarna kan förbättras och pekar ut nya tänkbara frågeställningar att
			undersöka. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till såväl fysikaliska modeller och
			teorier som vardagliga eller samhälleliga frågor.

			Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom
			att generalisera med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och
			givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning
			utreder och beskriver eleven komplexa fysikaliska samband. Eleven utreder och
			beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett
			välutvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling.
			Med utgångspunkt i fl era viktiga upptäckter gör eleven generaliseringar och
			berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har
			för människors levnadsvillkor och världsbilder.

Hakan: /* Centralt innehåll i årskurserna 7–9 */

2010-06-16T19:03:46Z

Centralt innehåll i årskurserna 7–9

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2010 kl. 19.03
Rad 11:		Rad 11:
	* Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.		* Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
	* Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.		* Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
	* Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper		* Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
	och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
	* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.		* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
	* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.		* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.

Hakan: /* Centralt innehåll i årskurserna 7–9 */

2010-06-16T19:03:14Z

Centralt innehåll i årskurserna 7–9

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2010 kl. 19.03
Rad 5:		Rad 5:
	* Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.		* Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
	* Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.		* Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
	* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten		* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
	och klimatförändringar.
	* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.		* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
	* Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.		* Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
Rad 16:		Rad 15:
	* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.		* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
	* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.		* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
	* Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig		* Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
	elektrisk utrustning.
	* Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.		* Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.

Hakan: /* Centralt innehåll i årskurserna 7–9 */

2010-06-16T19:02:41Z

Centralt innehåll i årskurserna 7–9

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2010 kl. 19.02
Rad 2:		Rad 2:

	'''Fysiken i samhället'''		'''Fysiken i samhället'''
	* Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra		* Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
	energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
	* Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.		* Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
	* Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter		* Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
	och begränsningar i framtiden.
	* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten		* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten
	och klimatförändringar.		och klimatförändringar.
	* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och		* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
	strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas		* Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
	i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.		* Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Fysiken och vardagslivet
	* Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar,		* Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
	tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens		* Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
	spridning i naturen.
	* Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa.
	Fysiken och vardagslivet
	* Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om
	detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
	* Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block
	och taljor.
	* Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper		* Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper
	och ljudmiljöns påverkan på hälsan.		och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
	* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang.		* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
	Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.		* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
	* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk
	utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
	* Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig		* Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig
	elektrisk utrustning.		elektrisk utrustning.
	* Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin		* Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
	och kommuniceras i väderprognoser.

	'''Fysiken och världsbilden'''		'''Fysiken och världsbilden'''
	* Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av		* Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors levnadsvillkor.
	och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors		* Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
	levnadsvillkor.
	* Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra
	beskrivningar.
	* Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.		* Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
	* Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser		* Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
	hos och avstånd mellan dessa.		* De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
	* De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
	och föränderlighet.
	'''Fysikens metoder och arbetssätt'''		'''Fysikens metoder och arbetssätt'''
	* Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,		* Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
	utförande och utvärdering.		* Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
	* Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter,		* Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
	till exempel fart, tryck och effekt.		* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
	* Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,		* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
	modeller och teorier.
	* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
	rapporter.
	* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och
	samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Hakan: /* Centralt innehåll i årskurserna 7–9 */

2010-06-16T19:00:11Z

Centralt innehåll i årskurserna 7–9

Hakan: Skapade sidan med '== Centralt innehåll i årskurserna 7–9 == '''Fysiken i samhället''' - Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energi…'

2010-06-16T18:58:03Z

Skapade sidan med '== Centralt innehåll i årskurserna 7–9 == '''Fysiken i samhället''' - Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energi…'

Ny sida

== Centralt innehåll i årskurserna 7–9 ==

'''Fysiken i samhället'''
- Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra
energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
- Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
- Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter
och begränsningar i framtiden.
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten
och klimatförändringar.
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och
strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas
i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
- Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar,
tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens
spridning i naturen.
- Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa.
Fysiken och vardagslivet
- Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om
detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
- Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block
och taljor.
- Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper
och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
- Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang.
Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
- Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk
utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
- Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig
elektrisk utrustning.
- Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin
och kommuniceras i väderprognoser.
Fysiken och världsbilden
- Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av
och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors
levnadsvillkor.
5
Skolverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan
- Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra
beskrivningar.
- Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
- Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser
hos och avstånd mellan dessa.
- De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
och föränderlighet.
Fysikens metoder och arbetssätt
- Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
- Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter,
till exempel fart, tryck och effekt.
- Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
modeller och teorier.
- Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och
samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2010 kl. 19.00
Rad 2:		Rad 2:

	'''Fysiken i samhället'''		'''Fysiken i samhället'''
	- Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra		* Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra
	energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.		energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
	- Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.		* Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
	- Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter		* Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter
	och begränsningar i framtiden.		och begränsningar i framtiden.
	- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten		* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten
	och klimatförändringar.		och klimatförändringar.
	- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och		* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och
	strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas		strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas
	i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.		i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
	- Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar,		* Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar,
	tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens		tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens
	spridning i naturen.		spridning i naturen.
	- Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa.		* Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa.
	Fysiken och vardagslivet		Fysiken och vardagslivet
	- Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om		* Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om
	detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.		detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
	- Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block		* Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block
	och taljor.		och taljor.
	- Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper		* Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper
	och ljudmiljöns påverkan på hälsan.		och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
	- Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang.		* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang.
	Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.		Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
	- Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk		* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk
	utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.		utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
	- Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig		* Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig
	elektrisk utrustning.		elektrisk utrustning.
	- Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin		* Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin
	och kommuniceras i väderprognoser.		och kommuniceras i väderprognoser.
	Fysiken och världsbilden
	- Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av		'''Fysiken och världsbilden'''
			* Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av
	och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors		och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors
	levnadsvillkor.		levnadsvillkor.
	5		* Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra
	~~Skolverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan~~
	- Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra
	beskrivningar.		beskrivningar.
	- Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.		* Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
	- Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser		* Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser
	hos och avstånd mellan dessa.		hos och avstånd mellan dessa.
	- De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet		* De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
	och föränderlighet.		och föränderlighet.
	Fysikens metoder och arbetssätt		'''Fysikens metoder och arbetssätt'''
	- Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,		* Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
	utförande och utvärdering.		utförande och utvärdering.
	- Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter,		* Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter,
	till exempel fart, tryck och effekt.		till exempel fart, tryck och effekt.
	- Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,		* Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp,
	modeller och teorier.		modeller och teorier.
	- Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga		* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
	rapporter.		rapporter.
	- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och		* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och
	samhällsdiskussioner med koppling till fysik.		samhällsdiskussioner med koppling till fysik.