Råolja - Versionshistorik

Hakan: /* Användning */

2018-06-21T07:51:43Z

Användning

← Äldre version		Versionen från 21 juni 2018 kl. 07.51
Rad 10:		Rad 10:
	Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin.		Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin.

	Som konstruktionsmaterial används en mängd material som förädlats från råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer och vaselin.		Som konstruktionsmaterial används en mängd material som förädlats från råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer, paraffin och vaselin.

	== Framställning ==		== Framställning ==

Hakan den 21 juni 2018 kl. 07.50

2018-06-21T07:50:32Z

← Äldre version		Versionen från 21 juni 2018 kl. 07.50
Rad 1:		Rad 1:
	== Materialegenskaper: ==		== Materialegenskaper: ==
	[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]		[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|Oljepump i delstaten Texas.]]
	: densitet: ~~Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs.~~ Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³. Detta är ett annat typ av material där det inte finns hårdhet och andra materialegenskaper.
			: densitet: Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.

			Detta är ett annat typ av material där det inte finns hårdhet och andra materialegenskaper.

	== Användning ==		== Användning ==

	Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin. ~~Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i gasol, bensin, flygbränsle, diesel- och villaolja~~, ~~tunga eldningsoljor~~, asfalt (bitumen) kallas raffinering och sker i ett raffinaderi. Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap att varje kolväte innehar en viss kokpunkt. Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts. De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, ~~först gasol~~, ~~därefter bensin~~ och så vidare. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna.		Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin.

			Som konstruktionsmaterial används en mängd material som förädlats från råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer och vaselin.

	== Framställning ==		== Framställning ==

	Olja är ett fossilt bränsle som bildades av växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur, inbäddade i sand och lera, har energin som lagrats i växterna och djuren genom åren omvandlats till kolväten, olja. Oljan samlas i så kallade oljefällor varifrån den kan pumpas upp och raffineras till olika oljeprodukter.		Olja är ett fossilt bränsle som bildades av växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur, inbäddade i sand och lera, har energin som lagrats i växterna och djuren genom åren omvandlats till kolväten, olja. Oljan samlas i så kallade oljefällor varifrån den kan pumpas upp och raffineras till olika oljeprodukter.

			Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i gasol, bensin, flygbränsle, diesel- och villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering och sker i ett raffinaderi. Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap att varje kolväte innehar en viss kokpunkt. Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts. De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna.

	== Historia ==		== Historia ==
Rad 18:		Rad 25:

	== Pris ==		== Pris ==
	~~== Prissättning ==~~
	Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum.		Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum.

	== Produktion och konsumtion ==		=== Produktion och konsumtion ===
	~~Uppskattning av den dagliga konsumtionen av petroleum i de stater som förbrukar mest:~~
	~~{\| class="wikitable"~~
	~~!Land\|\|2002\|\|2003\|\|Andel 2003\|\|2008~~
	\|-
	~~\|USA\|19 761\|\|20 080\|\|25,1 %\|\|19 497~~
	\|-
	~~\|Kina\|\|5 379\|\|5 982\|\|7,6 %\|\|7 831~~
	\|-
	~~\|Japan\|\|5 359\|\|5 451\|\|6,8 %\|\|4 784~~
	\|-
	~~\|Indien\|\|2 374\|\|2 426\|\|3,1 %\|\|2 962~~
	\|-
	~~\|Ryssland\|\|2 480\|\|2 503\|\|3,4 %\|\|2 916~~
	~~\|liuö~~
	~~\|Tyskland\|\|2 714\|\|2 664\|\|3,4 %\|\|2 569~~
	\|-
	~~\|Brasilien\|\|1 853\|\|1 817\|\|2,3 %\|\|2 485~~
	\|-
	~~\|Saudiarabien\|\|\|\|\|\|\|\|2 376~~
	\|-
	~~\|Kanada\|\|2 068\|\|2 149\|\|2,6 %\|\|2 261~~
	\|-
	~~\|Sydkorea\|\|2 282\|\|2 303\|\|2,9 %\|\|2 174~~
	\|-
	~~\|Mexiko\|\|1 835\|\|1 864\|\|2,3 %\|\|2 128~~
	\|-
	~~\|Frankrike\|\|1 967\|\|1 991\|\|2,6 %\|\|1 986~~
	\|-
	~~\|Iran\|\|\|\|\|\|\|\|1 741~~
	\|-
	~~\|Storbritannien\|\|\|\|\|\|\|\|1 709~~
	\|-
	~~\|Italien\|\|1 943\|\|1 927\|\|2,5 %\|\|1 639~~
	\|-
	~~\|Hela världen\|\|76 631\|\|78 112\|\|100,0 %~~
	\|}

	~~Värdena anges i tusentals [[oljefat\|fat]]. 1 fat~~ = ~~159 liter.''~~

	Konsumtionen per capita är hos Industriland\|industriländerna uppenbarligen mycket högre än hos Utvecklingsland\|utvecklingsländerna. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och Bangladesh endast 0,2 fat.		Konsumtionen per capita är hos Industriland\|industriländerna uppenbarligen mycket högre än hos Utvecklingsland\|utvecklingsländerna. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och Bangladesh endast 0,2 fat.
Rad 101:		Rad 70:
	USA konsumerar nästan hela sin produktion.<ref>https://archive.is/20120524123752/www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik från den amerikanska staten</ref>		USA konsumerar nästan hela sin produktion.<ref>https://archive.is/20120524123752/www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik från den amerikanska staten</ref>

	~~=== Sverige ===~~
	==== Oljeproduktion i Sverige ====		==== Oljeproduktion i Sverige ====
	Redan på 1930-talet genomförde Skånska Cement AB en borrning efter gas vid File Hajdar på norra Gotland. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av Sveriges geologiska undersökning\|SGU under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 Kubikmeter\|m³ på norra Gotland, och 9 259 m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv miljon Fat (mått)\|fat. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja.<ref>https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf</ref><ref>https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>		Redan på 1930-talet genomförde Skånska Cement AB en borrning efter gas vid File Hajdar på norra Gotland. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av Sveriges geologiska undersökning\|SGU under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 Kubikmeter\|m³ på norra Gotland, och 9 259 m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv miljon Fat (mått)\|fat. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja.

	==== Oljeleveranser i Sverige ====		==== Oljeleveranser i Sverige ====
Rad 144:		Rad 112:
	\| Övriga leveranser<br />och korrigeringar\|\| 3,6 % (4,6 %) \|\| 1,7 % (1,4 %) \|\| – \|\| 25,3 % (25,7 %)		\| Övriga leveranser<br />och korrigeringar\|\| 3,6 % (4,6 %) \|\| 1,7 % (1,4 %) \|\| – \|\| 25,3 % (25,7 %)
	\|}		\|}


	~~Pris och kvaliteter~~

	== Länkar ==		== Länkar ==

	http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/		# http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/
			# https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum
	https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum		# https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf
			# https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>

Philip Paraian den 19 december 2017 kl. 12.21

2017-12-19T12:21:01Z

← Äldre version		Versionen från 19 december 2017 kl. 12.21
Rad 1:		Rad 1:
	== Materialegenskaper: ==		== Materialegenskaper: ==
	[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]		[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]
	: densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.		: densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³. Detta är ett annat typ av material där det inte finns hårdhet och andra materialegenskaper.

	== Användning ==		== Användning ==

Philip Paraian den 19 december 2017 kl. 12.05

2017-12-19T12:05:20Z

← Äldre version		Versionen från 19 december 2017 kl. 12.05
Rad 1:		Rad 1:
	== Materialegenskaper: ==		== Materialegenskaper: ==
	[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]		[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]
	: densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³~~. För mer detaljerad information se tabell över värmevärde och densitet~~. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.		: densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.

	== Användning ==		== Användning ==

Philip Paraian: /* Länkar */

2017-12-11T08:56:39Z

Länkar

← Äldre version		Versionen från 11 december 2017 kl. 08.56
Rad 151:		Rad 151:

	http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/		http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/

	https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum		https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum

Philip Paraian den 11 december 2017 kl. 08.56

2017-12-11T08:56:08Z

← Äldre version		Versionen från 11 december 2017 kl. 08.56
Rad 2:		Rad 2:
	[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]		[[Fil:Oil well.jpg\|miniatyr\|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]
	: densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. För mer detaljerad information se tabell över värmevärde och densitet. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.		: densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. För mer detaljerad information se tabell över värmevärde och densitet. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.

	~~: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup>~~
	~~: värmeledningsförmåga xx W/(m K)~~
	~~: resistivitet xx Ohmmeter~~

	== Användning ==		== Användning ==
Rad 13:		Rad 9:
	== Framställning ==		== Framställning ==

	~~Hur tillverkar man med materialet?~~		Olja är ett fossilt bränsle som bildades av växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur, inbäddade i sand och lera, har energin som lagrats i växterna och djuren genom åren omvandlats till kolväten, olja. Oljan samlas i så kallade oljefällor varifrån den kan pumpas upp och raffineras till olika oljeprodukter.

	== Historia ==		== Historia ==
Rad 154:		Rad 150:
	== Länkar ==		== Länkar ==

	* Källor alltså.		http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/olja/
			https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum

Philip Paraian: /* Oljeleveranser i Sverige */

2017-12-05T12:39:48Z

Oljeleveranser i Sverige

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 12.39
Rad 129:		Rad 129:
	\|}		\|}

	Marknadsandelar 2006 (2005) i Sverige. Uppgifterna kommer från [[Svenska Petroleuminstitutet]], ''Sammanfattning Oljeåret 2006'':		Marknadsandelar 2006 (2005) i Sverige. Uppgifterna kommer från Svenska Petroleuminstitutet, ''Sammanfattning Oljeåret 2006'':

	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"

Philip Paraian: /* Oljeproduktion i Sverige */

2017-12-05T12:39:01Z

Oljeproduktion i Sverige

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 12.39
Rad 107:		Rad 107:
	=== Sverige ===		=== Sverige ===
	==== Oljeproduktion i Sverige ====		==== Oljeproduktion i Sverige ====
	~~{{Huvudartikel\|Oljeproduktion på Gotland}}~~
	Redan på 1930-talet genomförde Skånska Cement AB en borrning efter gas vid File Hajdar på norra Gotland. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av Sveriges geologiska undersökning\|SGU under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 Kubikmeter\|m³ på norra Gotland, och 9 259 m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv miljon Fat (mått)\|fat. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja.<ref>https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf</ref><ref>https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>		Redan på 1930-talet genomförde Skånska Cement AB en borrning efter gas vid File Hajdar på norra Gotland. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av Sveriges geologiska undersökning\|SGU under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 Kubikmeter\|m³ på norra Gotland, och 9 259 m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv miljon Fat (mått)\|fat. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja.<ref>https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf</ref><ref>https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>

Philip Paraian: /* Produktion och konsumtion */

2017-12-05T12:33:18Z

Produktion och konsumtion

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 12.33
Rad 30:		Rad 30:
	!Land\|\|2002\|\|2003\|\|Andel 2003\|\|2008		!Land\|\|2002\|\|2003\|\|Andel 2003\|\|2008
	\|-		\|-
	\|[[USA~~]]\|~~\|19 761\|\|20 080\|\|25,1 %\|\|19 497		\|USA\|19 761\|\|20 080\|\|25,1 %\|\|19 497
	\|-		\|-
	\|[[Kina]]\|\|5 379\|\|5 982\|\|7,6 %\|\|7 831		\|Kina\|\|5 379\|\|5 982\|\|7,6 %\|\|7 831
	\|-		\|-
	\|[[Japan]]\|\|5 359\|\|5 451\|\|6,8 %\|\|4 784		\|Japan\|\|5 359\|\|5 451\|\|6,8 %\|\|4 784
	\|-		\|-
	\|[[Indien]]\|\|2 374\|\|2 426\|\|3,1 %\|\|2 962		\|Indien\|\|2 374\|\|2 426\|\|3,1 %\|\|2 962
	\|-		\|-
	\|[[Ryssland]]\|\|2 480\|\|2 503\|\|3,4 %\|\|2 916		\|Ryssland\|\|2 480\|\|2 503\|\|3,4 %\|\|2 916
	\|-		\|liuö
	\|[[Tyskland]]\|\|2 714\|\|2 664\|\|3,4 %\|\|2 569		\|Tyskland\|\|2 714\|\|2 664\|\|3,4 %\|\|2 569
	\|-		\|-
	\|[[Brasilien]]\|\|1 853\|\|1 817\|\|2,3 %\|\|2 485		\|Brasilien\|\|1 853\|\|1 817\|\|2,3 %\|\|2 485
	\|-		\|-
	\|[[Saudiarabien]]\|\|\|\|\|\|\|\|2 376		\|Saudiarabien\|\|\|\|\|\|\|\|2 376
	\|-		\|-
	\|[[Kanada]]\|\|2 068\|\|2 149\|\|2,6 %\|\|2 261		\|Kanada\|\|2 068\|\|2 149\|\|2,6 %\|\|2 261
	\|-		\|-
	\|[[Sydkorea]]\|\|2 282\|\|2 303\|\|2,9 %\|\|2 174		\|Sydkorea\|\|2 282\|\|2 303\|\|2,9 %\|\|2 174
	\|-		\|-
	\|[[Mexiko]]\|\|1 835\|\|1 864\|\|2,3 %\|\|2 128		\|Mexiko\|\|1 835\|\|1 864\|\|2,3 %\|\|2 128
	\|-		\|-
	\|[[Frankrike]]\|\|1 967\|\|1 991\|\|2,6 %\|\|1 986		\|Frankrike\|\|1 967\|\|1 991\|\|2,6 %\|\|1 986
	\|-		\|-
	\|[[Iran]]\|\|\|\|\|\|\|\|1 741		\|Iran\|\|\|\|\|\|\|\|1 741
	\|-		\|-
	\|[[Storbritannien]]\|\|\|\|\|\|\|\|1 709		\|Storbritannien\|\|\|\|\|\|\|\|1 709
	\|-		\|-
	\|[[Italien]]\|\|1 943\|\|1 927\|\|2,5 %\|\|1 639		\|Italien\|\|1 943\|\|1 927\|\|2,5 %\|\|1 639
	\|-		\|-
	\|Hela världen\|\|76 631\|\|78 112\|\|100,0 %		\|Hela världen\|\|76 631\|\|78 112\|\|100,0 %
Rad 65:		Rad 65:
	Värdena anges i tusentals [[oljefat\|fat]]. 1 fat = 159 liter.''		Värdena anges i tusentals [[oljefat\|fat]]. 1 fat = 159 liter.''

	Konsumtionen [[per capita]] är hos [[Industriland\|industriländerna]] uppenbarligen mycket högre än hos [[Utvecklingsland\|utvecklingsländerna]]. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och [[Bangladesh]] endast 0,2 fat.		Konsumtionen per capita är hos Industriland\|industriländerna uppenbarligen mycket högre än hos Utvecklingsland\|utvecklingsländerna. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och Bangladesh endast 0,2 fat.

	{\|		{\|
Rad 73:		Rad 73:
	\|- valign=top		\|- valign=top
	\|		\|
	# [[Saudiarabien]] - ([[OPEC]])		# Saudiarabien - (OPEC)
	# [[Ryssland]]		# Ryssland
	# [[USA]]		# USA
	# [[Iran]] - (OPEC)		# Iran - (OPEC)
	# [[Mexiko]]		# Mexiko
	# [[Kina]]		# Kina
	# [[Norge]]		# Norge
	# [[Kanada]]		# Kanada
	# [[Venezuela]] - (OPEC)		# Venezuela - (OPEC)
	# [[Förenade Arabemiraten]] - (OPEC)		# Förenade Arabemiraten - (OPEC)
	# [[Kuwait]] - (OPEC)		# Kuwait - (OPEC)
	# [[Nigeria]] - (OPEC)		# Nigeria - (OPEC)
	# [[Storbritannien]]		# Storbritannien
	# [[Irak]] - (OPEC)		# Irak - (OPEC)
	\|		\|
	# Saudiarabien - (OPEC)		# Saudiarabien - (OPEC)
Rad 97:		Rad 97:
	# Nigeria - (OPEC)		# Nigeria - (OPEC)
	# Mexiko		# Mexiko
	# [[Algeriet]] - (OPEC)		# Algeriet - (OPEC)
	# Irak - (OPEC)		# Irak - (OPEC)
	# [[Libyen]] - (OPEC)		# Libyen - (OPEC)
	# [[Kazakstan]]		# Kazakstan
	# [[Qatar]]		# Qatar
	\|}		\|}
	USA konsumerar nästan hela sin produktion.<ref>https://archive.is/20120524123752/www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik från den amerikanska staten</ref>		USA konsumerar nästan hela sin produktion.<ref>https://archive.is/20120524123752/www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.html Statistik från den amerikanska staten</ref>
Rad 108:		Rad 108:
	==== Oljeproduktion i Sverige ====		==== Oljeproduktion i Sverige ====
	{{Huvudartikel\|Oljeproduktion på Gotland}}		{{Huvudartikel\|Oljeproduktion på Gotland}}
	Redan på 1930-talet genomförde [[Skånska Cement AB]] en borrning efter gas vid File Hajdar på norra [[Gotland]]. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av [[Sveriges geologiska undersökning\|SGU]] under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade [[Oljeprospektering AB]], [[OPAB]], sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 [[Kubikmeter\|m³]] på norra Gotland, och 9 259 m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv [[miljon~~]] [[~~Fat (mått)\|fat]]. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja.<ref>https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf</ref><ref>https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>		Redan på 1930-talet genomförde Skånska Cement AB en borrning efter gas vid File Hajdar på norra Gotland. Det gav dock inte några kommersiella resultat. Detta följdes av provborrningar av Sveriges geologiska undersökning\|SGU under 1960-talet. Vid borrningarna påträffades spår av olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin verksamhet på Gotland. Den första provborrningen var Faludden 1. Under 241 borrningar genomfördes under de 17 år som OPAB bedrev verksamhet på Gotland. Oljeproduktion startade 1974, och var fördelad över 12 områden på norra Gotland och 6 områden på södra Gotland. Under den period som OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 Kubikmeter\|m³ på norra Gotland, och 9 259 m³ på södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka en halv miljon Fat (mått)\|fat. I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och den bedrevs fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar som gav 30 000 m³ olja.<ref>https://web.archive.org/web/20130508205905/http://www.sgu.se/dokument/fou/seminarier-2002.pdf</ref><ref>https://web.archive.org/web/20071127043105/http://tanzania.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/1999/b451-826_s.htm</ref>

	==== Oljeleveranser i Sverige ====		==== Oljeleveranser i Sverige ====
	Leveranser i miljoner m³, exklusive leveranser till utrikessjöfart.		Leveranser i miljoner m³, exklusive leveranser till utrikessjöfart.
	Uppgifterna kommer från [[Svenska Petroleuminstitutet]], ''Sammanfattning Oljeåret 2006'':		Uppgifterna kommer från Svenska Petroleuminstitutet, ''Sammanfattning Oljeåret 2006'':

	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
Rad 135:		Rad 135:
	!Företag\|\|Motorbensin\|\|Dieselbränsle\|\|Eldningsolja 1\|\| Övriga eldningsoljor		!Företag\|\|Motorbensin\|\|Dieselbränsle\|\|Eldningsolja 1\|\| Övriga eldningsoljor
	\|-		\|-
	\| [[Statoil]] \|\| 22,3 % (22,2 %) \|\| 20,5 % (20,4 %) \|\| 17,3 % (17,7 %) \|\| 3,8 % (4,0 %)		\| Statoil \|\| 22,3 % (22,2 %) \|\| 20,5 % (20,4 %) \|\| 17,3 % (17,7 %) \|\| 3,8 % (4,0 %)
	\|-		\|-
	\| [[Shell]] \|\| 13,6 % (12,4 %) \|\| 19,4 % (19,3 %) \|\| 23,3 % (22,1 %) \|\| 16,1 % (16,4 %)		\| Shell \|\| 13,6 % (12,4 %) \|\| 19,4 % (19,3 %) \|\| 23,3 % (22,1 %) \|\| 16,1 % (16,4 %)
	\|-		\|-
	\| [[Preem]] \|\| 10,2 % (11,1 %) \|\| 30,1 % (30,7 %) \|\| 37, 3% (39,2 %) \|\| 56,7 % (53,9 %)		\| Preem \|\| 10,2 % (11,1 %) \|\| 30,1 % (30,7 %) \|\| 37, 3% (39,2 %) \|\| 56,7 % (53,9 %)
	\|-		\|-
	\| [[OKQ8\|OK-Q8]] \|\| 27,4 % (27,1 %) \|\| 13,2 % (13,6 %) \|\| 6,2 % (6,6 %) \|\| –		\| OKQ8\|OK-Q8 \|\| 27,4 % (27,1 %) \|\| 13,2 % (13,6 %) \|\| 6,2 % (6,6 %) \|\| –
	\|-		\|-
	\| [[JET]] \|\| 13,6 % (12,9 %) \|\| 0,4 % (0 %) \|\| – \|\| –		\| JET \|\| 13,6 % (12,9 %) \|\| 0,4 % (0 %) \|\| – \|\| –
	\|-		\|-
	\| [[Norsk Hydro]], Uno-X \|\| 9,3 % (9,7 %) \|\| 14,7 % (14,5 %) \|\| 15,9 % (15,3 %) \|\| –		\| Norsk Hydro, Uno-X \|\| 9,3 % (9,7 %) \|\| 14,7 % (14,5 %) \|\| 15,9 % (15,3 %) \|\| –
	\|-		\|-
	\| Övriga leveranser<br />och korrigeringar\|\| 3,6 % (4,6 %) \|\| 1,7 % (1,4 %) \|\| – \|\| 25,3 % (25,7 %)		\| Övriga leveranser<br />och korrigeringar\|\| 3,6 % (4,6 %) \|\| 1,7 % (1,4 %) \|\| – \|\| 25,3 % (25,7 %)

Philip Paraian: /* Prissättning */

2017-12-05T12:16:11Z

Prissättning

← Äldre version		Versionen från 5 december 2017 kl. 12.16
Rad 23:		Rad 23:
	== Pris ==		== Pris ==
	== Prissättning ==		== Prissättning ==
	Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen [[OPEC]] använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum.		Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum.

	== Produktion och konsumtion ==		== Produktion och konsumtion ==