Parallella ledare samt enheten Ampere - Versionshistorik

Hakan: /* Härledning */

2017-10-23T13:08:48Z

Härledning

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 13.08
Rad 32:		Rad 32:
	Sätt in 81) i (2) ger		Sätt in 81) i (2) ger

	: <math> F=I l k \frac{I}{a} </math>		: <math> F=I l k \frac{I}{a} = k \frac{I^2 l}{a} </math>

	{{clear}}		{{clear}}

Hakan den 23 oktober 2017 kl. 13.07

2017-10-23T13:07:44Z

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 13.07
Rad 3:		Rad 3:
	! Digital bok !! Pappersbok		! Digital bok !! Pappersbok
	\|-		\|-
	\| ~~{{Gleerups\| [https Omdetta ]}}~~		\| {{Gleerups\|[https://gleerupsportal.se/laromedel/impuls-2/article/df073675-53d3-4ade-b229-5f4c336e1328 lös uppgifter]}} \|\| {{Heureka2\| Kap 5 s 80-83}}
	{{Gleerups\|[https://gleerupsportal.se/laromedel/impuls-2/article/df073675-53d3-4ade-b229-5f4c336e1328 lös uppgifter]}} \|\| {{Heureka2\| Kap 5 s 80-83}}
	\|}		\|}
	{{clear}}		{{clear}}

Hakan den 23 oktober 2017 kl. 13.07

2017-10-23T13:07:01Z

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 13.07
Rad 3:		Rad 3:
	! Digital bok !! Pappersbok		! Digital bok !! Pappersbok
	\|-		\|-
	\| {{Gleerups\| [https Omdetta ]}} \|\| {{Heureka2\| Kap 5 s 80-83}}		\| {{Gleerups\| [https Omdetta ]}}
			{{Gleerups\|[https://gleerupsportal.se/laromedel/impuls-2/article/df073675-53d3-4ade-b229-5f4c336e1328 lös uppgifter]}} \|\| {{Heureka2\| Kap 5 s 80-83}}
	\|}		\|}
	{{clear}}		{{clear}}

Hakan: /* Härledning */

2017-10-23T12:33:04Z

Härledning

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 12.33
Rad 22:		Rad 22:
	Magnetsik flödestätheten <math>B</math> kring en ledare är		Magnetsik flödestätheten <math>B</math> kring en ledare är

	: <math> B = k \frac{I}{a}</math>		: <math> B = k \frac{I}{a}</math> (1)

	där <math>B</math> är magnetiska flödestätheten, <math>I</math> är strömmen, <math>l</math> är avståndet från ledaren och <math>k = 2 \cdotp 10^{-7} Tm/A</math>.		där <math>B</math> är magnetiska flödestätheten, <math>I</math> är strömmen, <math>l</math> är avståndet från ledaren och <math>k = 2 \cdotp 10^{-7} Tm/A</math>.
Rad 28:		Rad 28:
	Ledare två kommer då att befinna sig i magnetfältet från ledare ett vilket ger upphov till en kraft:		Ledare två kommer då att befinna sig i magnetfältet från ledare ett vilket ger upphov till en kraft:

	: <math> F=I l B </math>		: <math> F=I l B </math> (2)

			Sätt in 81) i (2) ger

			: <math> F=I l k \frac{I}{a} </math>

	{{clear}}		{{clear}}

Hakan: /* Härledning */

2017-10-23T12:30:10Z

Härledning

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 12.30
Rad 26:		Rad 26:
	där <math>B</math> är magnetiska flödestätheten, <math>I</math> är strömmen, <math>l</math> är avståndet från ledaren och <math>k = 2 \cdotp 10^{-7} Tm/A</math>.		där <math>B</math> är magnetiska flödestätheten, <math>I</math> är strömmen, <math>l</math> är avståndet från ledaren och <math>k = 2 \cdotp 10^{-7} Tm/A</math>.

	Ledare två kommer då att befinna sig i magnetfältet från ledare ett vilket ger upphov till en kraft.		Ledare två kommer då att befinna sig i magnetfältet från ledare ett vilket ger upphov till en kraft:

			: <math> F=I l B </math>

	{{clear}}		{{clear}}

Hakan: /* Kraften mellan två raka och parallella ledare */

2017-10-23T12:27:51Z

Kraften mellan två raka och parallella ledare

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 12.27
Rad 17:		Rad 17:

	där <math>a</math> är avståndet mellan ledarna.		där <math>a</math> är avståndet mellan ledarna.

			==== Härledning ====

			Magnetsik flödestätheten <math>B</math> kring en ledare är

			: <math> B = k \frac{I}{a}</math>

			där <math>B</math> är magnetiska flödestätheten, <math>I</math> är strömmen, <math>l</math> är avståndet från ledaren och <math>k = 2 \cdotp 10^{-7} Tm/A</math>.

			Ledare två kommer då att befinna sig i magnetfältet från ledare ett vilket ger upphov till en kraft.

	{{clear}}		{{clear}}

Hakan den 23 oktober 2017 kl. 06.55

2017-10-23T06:55:43Z

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 06.55
Rad 3:		Rad 3:
	! Digital bok !! Pappersbok		! Digital bok !! Pappersbok
	\|-		\|-
	\| {{Gleerups\| [https Omdetta ]}} \|\| {{Heureka2\| ~~88888~~}}		\| {{Gleerups\| [https Omdetta ]}} \|\| {{Heureka2\| Kap 5 s 80-83}}
	\|}		\|}
	{{clear}}		{{clear}}

Hakan den 23 oktober 2017 kl. 06.35

2017-10-23T06:35:20Z

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2017 kl. 06.35
Rad 1:		Rad 1:
			{\| class="wikitable"
			\|-
			! Digital bok !! Pappersbok
			\|-
			\| {{Gleerups\| [https Omdetta ]}} \|\| {{Heureka2\| 88888}}
			\|}
			{{clear}}


	=== Kraften mellan två raka och parallella ledare ===		=== Kraften mellan två raka och parallella ledare ===
	[[File:2 parallella ledare.png\|thumb\|Två parallella elektriska ledare samt ett magnetfält utritat.]]		[[File:2 parallella ledare.png\|thumb\|Två parallella elektriska ledare samt ett magnetfält utritat.]]

Hakan: /* Solenoiden */

2017-10-22T23:26:27Z

Solenoiden

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2017 kl. 23.26
Rad 9:		Rad 9:
	där <math>a</math> är avståndet mellan ledarna.		där <math>a</math> är avståndet mellan ledarna.
	{{clear}}		{{clear}}

	~~== Solenoiden ==~~

	~~[[File:Solenoid-utan-kärna 01.png\|thumb\|upright=1.1\|Solenoid]]~~
	~~[[Image:Solenoid-6.jpg\|thumb\|upright=1.1\|Magnetfältet kring en solenoid som genomlöps av en elektrisk ström. Fältet visas för ett plan genom spolens längsgående symmetriaxel.]]~~

	En solenoid (av grekiskans solen, rör, och éidos, utseende, form) är en rulle ledningstråd (spole) bestående av ett större eller mindre antal från varandra isolerade varv, vanligen med cirkelformigt tvärsnitt, och vars längd är betydligt större än dess diameter.

	En elektrisk ström genom solenoiden ger upphov till ett magnetiskt fält av den karaktär som bilden till höger visar. Solenoidens ena ände verkar som en magnetisk nordpol, dess andra som en magnetisk sydpol. Om strömmens riktning genom solenoiden kastas om, växlar även polerna i överensstämmelse med Ampères regel.

	~~För bestämmande av kraftlinjernas riktning för en solenoid gäller följande regel:~~

	~~Griper man om solenoiden med högra handen, så att fingrarna pekar i strömmens riktning, kommer kraftlinjenas riktning att peka åt samma håll som tummen.[1]~~

	Upphängs solenoiden så att dess axel fritt kan röra sig i horisontalplanet visar den samma egenskaper som en magnetisk nål under liknande förhållanden: dess axel inställer sig i den magnetiska meridianen och dess nordpol attraheras, dock repelleras sydpolen av en magnets sydpol eller av motsvarande pol på en annan solenoid.

	Ampère uppfann solenoiden då han undersökte den elektriska strömmens attraherande och repellerande effekter, (se Elektrodynamik), samt använde de fenomen som solenoiden uppvisar då den genomlöps av en ström som utgångspunkt för sin teori om magnetismen.

Hakan den 13 november 2014 kl. 22.22

2014-11-13T22:22:13Z

← Äldre version		Versionen från 13 november 2014 kl. 22.22
Rad 9:		Rad 9:
	där <math>a</math> är avståndet mellan ledarna.		där <math>a</math> är avståndet mellan ledarna.
	{{clear}}		{{clear}}

			== Solenoiden ==

			[[File:Solenoid-utan-kärna 01.png\|thumb\|upright=1.1\|Solenoid]]
			[[Image:Solenoid-6.jpg\|thumb\|upright=1.1\|Magnetfältet kring en solenoid som genomlöps av en elektrisk ström. Fältet visas för ett plan genom spolens längsgående symmetriaxel.]]

			En solenoid (av grekiskans solen, rör, och éidos, utseende, form) är en rulle ledningstråd (spole) bestående av ett större eller mindre antal från varandra isolerade varv, vanligen med cirkelformigt tvärsnitt, och vars längd är betydligt större än dess diameter.

			En elektrisk ström genom solenoiden ger upphov till ett magnetiskt fält av den karaktär som bilden till höger visar. Solenoidens ena ände verkar som en magnetisk nordpol, dess andra som en magnetisk sydpol. Om strömmens riktning genom solenoiden kastas om, växlar även polerna i överensstämmelse med Ampères regel.

			För bestämmande av kraftlinjernas riktning för en solenoid gäller följande regel:

			Griper man om solenoiden med högra handen, så att fingrarna pekar i strömmens riktning, kommer kraftlinjenas riktning att peka åt samma håll som tummen.[1]

			Upphängs solenoiden så att dess axel fritt kan röra sig i horisontalplanet visar den samma egenskaper som en magnetisk nål under liknande förhållanden: dess axel inställer sig i den magnetiska meridianen och dess nordpol attraheras, dock repelleras sydpolen av en magnets sydpol eller av motsvarande pol på en annan solenoid.

			Ampère uppfann solenoiden då han undersökte den elektriska strömmens attraherande och repellerande effekter, (se Elektrodynamik), samt använde de fenomen som solenoiden uppvisar då den genomlöps av en ström som utgångspunkt för sin teori om magnetismen.