Papper - Versionshistorik

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 12.06

2016-10-03T12:06:21Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 12.06
Rad 1:		Rad 1:
	Av:Daniel och Sten		Av:Daniel och Sten

	Redigerat av [[~~Erling_Goethe~~]]		Redigerat av [[Erling Goethe]]

	[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]		[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 12.03

2016-10-03T12:03:55Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 12.03
Rad 1:		Rad 1:
	Av:Daniel och Sten		Av:Daniel och Sten

	Redigerat av [[~~Erling Goethe~~]]		Redigerat av [[Erling_Goethe]]

	[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]		[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 12.02

2016-10-03T12:02:33Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 12.02
Rad 1:		Rad 1:
	Av:Daniel och Sten		Av:Daniel och Sten

	Redigerat av ~~: http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Erling_Goethe~~		Redigerat av [[Erling Goethe]]

	[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]		[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 11.53

2016-10-03T11:53:28Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 11.53
Rad 1:		Rad 1:
	Av:Daniel och Sten		Av:Daniel och Sten

	Redigerat av ~~Goethe~~		Redigerat av : http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Erling_Goethe

	[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]		[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 11.26

2016-10-03T11:26:20Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 11.26
Rad 58:		Rad 58:
	* sortering och		* sortering och
	* appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera.		* appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera.
	~~{{svwp\|papper}}~~

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 11.25

2016-10-03T11:25:41Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 11.25
Rad 60:		Rad 60:
	{{svwp\|papper}}		{{svwp\|papper}}

	Papper framställs från pappersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av papper

	Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.

	Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid (svaveldioxid löst i alkali tills pH-värdet blir ca 7 eller lägre), och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen.
	Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid.

	== Historia ==		== Historia ==

Erling Goethe den 3 oktober 2016 kl. 11.21

2016-10-03T11:21:49Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2016 kl. 11.21
Rad 1:		Rad 1:
	Av:Daniel		Av:Daniel och Sten

			Redigerat av Goethe

	[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]		[[File:Stack of Copy Paper.jpg \| 300px \| right \| \|Stack of Copy Paper]]

Erling Goethe den 29 september 2016 kl. 07.06

2016-09-29T07:06:00Z

← Äldre version		Versionen från 29 september 2016 kl. 07.06
Rad 31:		Rad 31:
	* För hygienändamål (mjukpapper eller servet).		* För hygienändamål (mjukpapper eller servet).

	Rita på ~~paper~~, ~~man~~ också trycka texter och bilder på ~~paper~~. ~~Man~~ kan torka upp ~~vätsker, man kan tänd~~ eld på ~~det, ofta och man~~ kan även använda det som Isolerings ~~matriel~~, ~~backplåts paper. papers~~ miniatyrer och origami.		En kan Rita på papper, en kan också trycka texter och bilder på papper. En kan torka upp vätskor och tända eld på papper. En kan även använda det som Isolerings matrial, bakplåts papper, pappers miniatyrer och origami.

	[[File:折鶴 WUXGA.jpg\|thumb\|折鶴 WUXGA]]		[[File:折鶴 WUXGA.jpg\|thumb\|折鶴 WUXGA]]

	== Framställning ==		== Framställning ==
	~~Paper~~ framställs från ~~papersmassa~~ som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av ~~paper~~		Papper framställs från pappersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av papper

	Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.		Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
Rad 58:		Rad 58:
	{{svwp\|papper}}		{{svwp\|papper}}

	~~Paper~~ framställs från ~~papersmassa~~ som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av ~~paper~~		Papper framställs från pappersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av papper

	Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.		Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
Rad 68:		Rad 68:
	[[File:Paper usage.jpg \| 200px \| right \|Paper usage]]		[[File:Paper usage.jpg \| 200px \| right \|Paper usage]]

	Under Antiken så använde man sig främst av ~~papyrus~~ för bilder och skrift. Det började i det gamla Egypten men snart så var även Antikens Grekland och Rom introducerade till det. ~~Papyrus~~ blev det dominerande materialvalet i hela världen när det gällde bilder och skrift från ca 3000 f. Kr. till 500 e. Kr. då det I Europa blev ersatt av pergament. Order papper härstammar till och med från ~~Papyrus~~.		Under Antiken så använde man sig främst av pappyrus för bilder och skrift. Det började i det gamla Egypten men snart så var även Antikens Grekland och Rom introducerade till det. Pappyrus blev det dominerande materialvalet i hela världen när det gällde bilder och skrift från ca 3000 f. Kr. till 500 e. Kr. då det I Europa blev ersatt av pergament. Order papper härstammar till och med från Pappyrus.

	Uppfinningen av papperstillverkningen går till år 105 e.Kr. Det var Tsai Lun (en tjänsteman vid det kejserliga hovet i Kina)som först skapade papper för att kunna köpa sin frihet.		Uppfinningen av papperstillverkningen går till år 105 e.Kr. Det var Tsai Lun (en tjänsteman vid det kejserliga hovet i Kina)som först skapade papper för att kunna köpa sin frihet.
Rad 89:		Rad 89:

	== Länkar ==		== Länkar ==
	Pris skillnader av ~~paper~~ (nedanför)		Pris skillnader av papper (nedanför)
	: http://www.rajapack.se/kontorsartiklar/papper/kopieringspapper/kopieringspapper-zoom-a4_OFF_NO_0689.html;pgid=HK92wLJyWUZSR0.MWGSLXdkc0000bOpJWeuQ;sid=2O57qQRHUAxpqVLsw_NfYPlNWYbEvkDPrAam9NHywFNl4wEinHLnGeGGe_w0gaTmNe7Yu0tvwFNl4w==		: http://www.rajapack.se/kontorsartiklar/papper/kopieringspapper/kopieringspapper-zoom-a4_OFF_NO_0689.html;pgid=HK92wLJyWUZSR0.MWGSLXdkc0000bOpJWeuQ;sid=2O57qQRHUAxpqVLsw_NfYPlNWYbEvkDPrAam9NHywFNl4wEinHLnGeGGe_w0gaTmNe7Yu0tvwFNl4w==
	: http://www.ratdawandoubleapapers.com/?gclid=Cj0KEQiAlae1BRCU2qaz2__t9IIBEiQAKRGDVZonupZJsqlQzMzm6Oi7ptrlcQfcQZPRkMrSle-Gu5UaAmW78P8HAQ		: http://www.ratdawandoubleapapers.com/?gclid=Cj0KEQiAlae1BRCU2qaz2__t9IIBEiQAKRGDVZonupZJsqlQzMzm6Oi7ptrlcQfcQZPRkMrSle-Gu5UaAmW78P8HAQ

Erling Goethe den 28 september 2016 kl. 07.46

2016-09-28T07:46:25Z

@@ Rad 36: / Rad 36: @@
 == Framställning ==
 Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin. Den är gjord av cellulosahaltiga fibrer från ved. Ved är det mest använda matrealet för att få fram pappret, förr använde man textillumpar, halm, lin, hampa och bomull.
-Fram till ca mitten av 1800-talet tillverkades huvuddelen av allt papper för hand. I Sverige så har man fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan).
+I Sverige så har man fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan).
 Formning för hand omfattar följande steg:
@@ Rad 54: / Rad 57: @@
 * appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera.
 {{svwp|papper}}
 == Historia ==
@@ Rad 72: / Rad 82: @@
 Kostnaden för 500st tonpapper kostar 178,75kr
 http://centralshoppen.se/tonpapper-a4-rod-500fp-p-6577
@@ Rad 87: / Rad 100: @@
 * http://sv.wikipedia.org/wiki/Papper
 * http://sv.wikipedia.org/wiki/Papperets_historia

Erling Goethe den 28 september 2016 kl. 07.19

2016-09-28T07:19:49Z

← Äldre version		Versionen från 28 september 2016 kl. 07.19
Rad 30:		Rad 30:
	* Till förpackningsmaterial (kartong, äggkartonger och annat kraftpapper)		* Till förpackningsmaterial (kartong, äggkartonger och annat kraftpapper)
	* För hygienändamål (mjukpapper eller servet).		* För hygienändamål (mjukpapper eller servet).

			Rita på paper, man också trycka texter och bilder på paper. Man kan torka upp vätsker, man kan tänd eld på det, ofta och man kan även använda det som Isolerings matriel, backplåts paper. papers miniatyrer och origami.

			[[File:折鶴 WUXGA.jpg\|thumb\|折鶴 WUXGA]]

	== Framställning ==		== Framställning ==
Rad 72:		Rad 76:

	== Länkar ==		== Länkar ==
			Pris skillnader av paper (nedanför)
			: http://www.rajapack.se/kontorsartiklar/papper/kopieringspapper/kopieringspapper-zoom-a4_OFF_NO_0689.html;pgid=HK92wLJyWUZSR0.MWGSLXdkc0000bOpJWeuQ;sid=2O57qQRHUAxpqVLsw_NfYPlNWYbEvkDPrAam9NHywFNl4wEinHLnGeGGe_w0gaTmNe7Yu0tvwFNl4w==
			: http://www.ratdawandoubleapapers.com/?gclid=Cj0KEQiAlae1BRCU2qaz2__t9IIBEiQAKRGDVZonupZJsqlQzMzm6Oi7ptrlcQfcQZPRkMrSle-Gu5UaAmW78P8HAQ
			Historia av paper (nedanför)
			: https://sv.wikipedia.org/wiki/Papperets_historia
			Tillverkning av paper (nedanför)
			: https://sv.wikipedia.org/wiki/Papper#Papperstillverkning
			: https://en.wikipedia.org/wiki/Paper#Chemical_pulping

	* http://sv.wikipedia.org/wiki/Papper		* http://sv.wikipedia.org/wiki/Papper