Max Sandlåda - Versionshistorik

MaxAllerborg: /* Anslutningar */

2012-10-03T11:28:08Z

Anslutningar

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2012 kl. 11.28
Rad 397:		Rad 397:

	The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.		The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

			{{clear}}

			=Tillbehör=

			=== Datormus ===
			[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg\|miniatyr\|200px\|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

			'''Jack'''

			Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

			Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

	{{clear}}		{{clear}}

MaxAllerborg: /* Datormus */

2012-10-03T11:26:31Z

Datormus

@@ Rad 381: / Rad 381: @@
 <br />
 '''Mattias Norberg'''
 {{clear}}

MaxAllerborg: /* Vad? */

2012-10-01T22:04:39Z

Vad?

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 22.04
Rad 1:		Rad 1:
	== ~~Vad?~~ ==		== Uppgift ==
	{{uppgruta\|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.		{{uppgruta\|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

MaxAllerborg: /* firewire */

2012-10-01T22:04:00Z

firewire

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 22.04
Rad 402:		Rad 402:
	{{clear}}		{{clear}}

	=== ~~firewire~~ ===		=== Firewire ===
	--[[Användare:Rove\|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)		--[[Användare:Rove\|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
	[[Fil:Firewire.jpeg\|thumb\|left]] {{#ev:youtube\|xP5aLoRozt8\|250\|right}}		[[Fil:Firewire.jpeg\|thumb\|left]] {{#ev:youtube\|xP5aLoRozt8\|250\|right}}

MaxAllerborg: /* Ljudkort */

2012-10-01T22:02:55Z

Ljudkort

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 22.02
Rad 221:		Rad 221:
	=Expansionskort=		=Expansionskort=

	=Ljudkort=		===Ljudkort===
	[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg\|thumb\|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]		[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg\|thumb\|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

MaxAllerborg: /* Expansionskort */

2012-10-01T22:02:01Z

Expansionskort

Visa ändringar

MaxAllerborg: /* Ett litet skämt */

2012-10-01T21:54:27Z

Ett litet skämt

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 21.54
Rad 250:		Rad 250:

	http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar		http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

	~~=== Ett litet skämt ===~~

	~~Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]~~

	=== Grafikkort ===		=== Grafikkort ===

MaxAllerborg: /* grafikkort */

2012-10-01T21:54:04Z

grafikkort

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 21.54
Rad 220:		Rad 220:

	=Expansionskort=		=Expansionskort=

	~~=== grafikkort ===~~
	~~--[[Användare:Jesperdeli\|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)~~
	~~{{clear}}~~

	=== Ljudkort™===		=== Ljudkort™===

MaxAllerborg: /* Dennis K */

2012-10-01T21:53:36Z

Dennis K

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 21.53
Rad 295:		Rad 295:

	-----		-----
	=== ~~Dennis K~~ ===		===Grafikkort===

	'''~~Grafikkort:~~'''		'''Dennis K'''

	Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.		Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

MaxAllerborg: /* USB */

2012-10-01T21:28:56Z

USB

← Äldre version		Versionen från 1 oktober 2012 kl. 21.28
Rad 362:		Rad 362:
	/My Schenkmanis		/My Schenkmanis

	==== USB ====		=== USB ===
	En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.		En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

	[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png\|~~320 × 200 pixlar~~\|]]		[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png\|600px\|]]

	Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.		'''Endpoint:''' är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
	[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png\|thumb\|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]		[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png\|thumb\|left\|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
	~~// Mattias Norberg~~

			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			<br />
			'''Mattias Norberg'''
	{{clear}}		{{clear}}