<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Mall%3AVattnets_egenskaper</id>
	<title>Mall:Vattnets egenskaper - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Mall%3AVattnets_egenskaper"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Vattnets_egenskaper&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-12T21:40:21Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Vattnets_egenskaper&amp;diff=9506&amp;oldid=prev</id>
		<title>Hakan: Skapade sidan med &#039;== Lektion 3 - Förhör 5.1 genomgång 5.2 == [[Fil:H2O_(water_molecule).jpg|miniatyr|130px|höger|Modell av en vattenmolekyl (H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O). [http://commons.wikimedia.org/wiki…&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Vattnets_egenskaper&amp;diff=9506&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2011-05-20T07:18:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;== Lektion 3 - Förhör 5.1 genomgång 5.2 == [[Fil:H2O_(water_molecule).jpg|miniatyr|130px|höger|Modell av en vattenmolekyl (H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;O). [http://commons.wikimedia.org/wiki…&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;== Lektion 3 - Förhör 5.1 genomgång 5.2 ==&lt;br /&gt;
[[Fil:H2O_(water_molecule).jpg|miniatyr|130px|höger|Modell av en vattenmolekyl (H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;O). [http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Solkoll By]]]&lt;br /&gt;
[[Fil:800px-Iceberg_with_hole_near_sanderson_hope_2007-07-28_2.jpg|miniatyr|höger|300px|Här finns vatten i alla tre formerna: (1) Gas, vattenånga som inte syns, men finns i luften, (2) Vätska, i havet och i pyttesmå droppar i molnen, (3) Fast form i isberget. [http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Slaunger By].]]&lt;br /&gt;
[[Fil:1000px-Capillarity.svg.png|thumb|Vattnets kapillärkraft jämfört med kvicksilvrets. [http://commons.wikimedia.org/wiki/User:MesserWoland By]]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Vattenmolekylen&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vattenmolekylen har två väteatomer och en syreatom. Vatten skrivs H&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;O med kemispråk. H står för väte och O för syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Tyngst vid +4 &amp;lt;sup&amp;gt;o&amp;lt;/sup&amp;gt;C&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vatten har en märklig egenskap. Det har störst densitet vid +4 °C. En liter fyragradigt vatten väger alltså mer än en liter 25-gradigt vatten för att ta ett exempel. Det normala är annars att densiteten för ett ämne ökar ju kallar det är och minskar när värmen ökar. Metaller utvidgas till exempel när de värms upp och det gör ju att deras densitet minskar när de blir varmare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Is = vatten i fast form&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det vanliga är också att ett ämne blir mindre när det stelnar och tar större plats när det smälter. Is flyter på vatten. Det beror på att isen har lägre densitet. Detta förklaras av att molekylerna sitter i ett glest mönster i isen. Det har att göra med molekylens polaritet. Det är väldigt bra att isenflyter. Inte bara för att vi ska kunna åka skridskor utan för att om isen sjönk skulle det bli svårt för de växter och djur som lever på botten. De skulle frysa inne. Så småningom skulle sjöarna bli bottenfrusna och alla fiskar skulle dö. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Ytspänning&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kan lägga en metallbit på vattenytan och den flyter fast metall har högre densistet än vatten. Metallen flyter på ytspänningen. Vissa insekter använder detta för att gå på vattnet, exempelvis skräddaren. Man kan se ytspänningen hålla ihop vattnet i en vattendroppe eller om man fyller ett glas över kanten så att vattnet bildar en buktig yta. En vattendroppe som faller är helt klotrund när ytspänningen håller ihop den. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Värmekapacitet&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det går åt mycket ennergi att värma och kyla vatten. Det är en långsam process. temperaturen ändras långsamt för vatten i naturen. Luft värms upp mycket snabbare och svalnar långsammare. Vattent stabiliserar klimatet på detta sätt. Sommaren är ofta bättre i augusti när vattnet fått upp temperaturen så att det stabiliserar klimatet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Kapillärkraften&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kallas Kapillärkraft när vattnet sugs upp i smala rör. Växterna utnyttjar detta för att suga upp vatten genom rötterna ioch rören i stjälk och blad. Kapillärverkan gör även att grundvattnet stiger upp mellan sandkornen i marken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Demo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
Lägg ett värmeljus i ett vattenbad och värm tills det smälter- SMälter det på ytan först? Sjunker den fasta delen mot botten?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Hakan</name></author>
	</entry>
</feed>