Mail - Versionshistorik

Nimaaik den 22 april 2009 kl. 08.08

2009-04-22T08:08:05Z

← Äldre version		Versionen från 22 april 2009 kl. 08.08
Rad 37:		Rad 37:
	Själva brevet kan, sedan MIME-standarden infördes, vara i en eller flera delar. Om det är i en del anges kodning, teckenuppsättning etc. i brevhuvudet, om det är i flera delar finns dessa uppgifter skilt för varje del. Varje del kan i sin tur (rekursivt) bestå av flera delar och sambandet mellan delarna kan visas formellt, till exempel så att en del finns både i textform för att lätt kunna läsas på datorskärmen och i [[PDF]]-form för vacker utskrift. Om brevet är i annan form än så kallad ''ren text'' (MIME: text/plain) brukar det bestå av ett följebrev i ren textform (ibland både text och [[HTML]]) och en eller flera bilagor (dokument i de använda programmens egna format, bilder, pdf-filer eller liknande).		Själva brevet kan, sedan MIME-standarden infördes, vara i en eller flera delar. Om det är i en del anges kodning, teckenuppsättning etc. i brevhuvudet, om det är i flera delar finns dessa uppgifter skilt för varje del. Varje del kan i sin tur (rekursivt) bestå av flera delar och sambandet mellan delarna kan visas formellt, till exempel så att en del finns både i textform för att lätt kunna läsas på datorskärmen och i [[PDF]]-form för vacker utskrift. Om brevet är i annan form än så kallad ''ren text'' (MIME: text/plain) brukar det bestå av ett följebrev i ren textform (ibland både text och [[HTML]]) och en eller flera bilagor (dokument i de använda programmens egna format, bilder, pdf-filer eller liknande).

	~~==Olika avsändare och adressater==~~
	~~Ett e-brev kan i brevhuvudet ha olika typers avsändare och adressater, till exempel:~~
	* From: den eller de formella avsändarna
	* Sender: den som de facto skickat e-brevet, denna skall i allmänhet få eventuella felmeddelanden
	* Resent-From: den som vidarebefordrat ett meddelande
	* To: den primära adressaten eller adressaterna
	* CC: adressater som skall ha e-brevet till kännedom
	* BCC: adressater som skall ha e-brevet till kännedom utan att synas i brevhuvudet (standarden tillåter att BCC-adressater ser vilka andra som fått brevet som BCC-adressat, men normalt stryks alla dessa adresser ur brevet efter att adresserna kopierats till kuvertet)
	* Reply-To: den eller de som avsändaren önskar att eventuella svar skall riktas till

	Sender-adressen skall hänföra sig till en enskild e-postlåda. I övrigt kan avsändare eller adressater också vara [[sändlista\|sändlistor]] eller motsvarande. Adresser kan grupperas med konstruktionen
	~~Gruppnamn: <adress>, <adress2>, ...;~~
	Detta är lämpligt för att visa i vilken egenskap en grupp adressater fått e-brevet, då deras funktion inte framgår av e-postadressen. Konstruktionen kan användas också då man vill visa vem som fått e-brevet utan att avslöja själva e-postadresserna:
	~~To: styrelsen:;~~
	~~BCC: NN@example.com, NN@example.net~~

	De flesta programpaket för e-postservrar tillåter att man definierar alias-beteckningar för postlådor. Det är vanligt att en person nås både på sitt användarnamn och på sitt egentliga namn (<fornamn.efternamn@organisation.example.org> eller liknande), eventuellt också enligt funktion, till exempel <ordforande@example.org> (formellt kan tecken som å, ä och ö inte användas i brevhuvudet och därmed inte i e-postadresser; numera kan de kodas, men risken för fel vid kodning och avkodning är skäl nog att undvika dem där rätt tolkning är viktig).

	Det rekommenderas att personer som ansvarar för vissa funktioner nås på standardadresser, till exempel bör e-post till <webmaster@example.org> gärna nå någon som kan rätta fel på [[webbplats]]en och <abuse@example.org> någon som kan ingripa i missbruk, till exempel då en dator inom domänen ifråga används för skickande av skräppost.
	~~Adressen postmaster bör alltid fungera och kan användas dels för problem med e-postsystemet, dels vid andra problem (till exempel missbruk) då annan fungerande adress inte kan hittas.~~

	~~==Se även==~~
	* [[Elektrisk post]]
	* [[Innovation]] (Radikal innovation)

	~~==Externa länkar==~~
	* [http://www.rfc-editor.org/rfc/rfc2822.txt RFC 2822] - standardiseringsdokumentet för e-post.
	* [http://www.rfc-editor.org/rfc/rfc2821.txt RFC 2821] - standardiseringsdokumentet för SMTP, nätverksprotokollet för förmedling av e-post.

	~~== Referenser ==~~
	~~<references />~~

	~~[[Kategori:E-post\| ]]~~
	~~[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]~~

	~~[[zh-yue:電郵]]''vad vill man veta mer om detta?''~~

	Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.		Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.

Nimaaik den 22 april 2009 kl. 08.06

2009-04-22T08:06:58Z

← Äldre version		Versionen från 22 april 2009 kl. 08.06
Rad 1:		Rad 1:
			{{fler källor}}
			'''E-post''', '''elektronisk post''', även kallat '''e-mail''', '''mail''' eller '''mejl''', är en av de ursprungliga typerna av meddelandebefordran över [[Internet]]. Det kännetecknas av högre tillförlitlighet än andra typer av elektroniska meddelanden.

	''vad vill man veta mer om detta?''		Tillkomsten av fenomen som [[spam]] (oönskad skräppost) och [[datorvirus]] har gjort användningen av e-post mer problematisk på senare år, men den är fortfarande den dominerande standarden för att skicka meddelanden över Internet. E-brev läses med ett [[e-postprogram]] eller [[webbpost]]tjänster som exempelvis [[Yahoo]], [[Hotmail]] och [[Gmail]].

			E-brev levereras ofta genom servrar med hjälp av nätverksprotokollet [[SMTP]]. Vanligtvis lagras brevet på en server som låter mottagaren komma åt brevet med hjälp av protokollen [[IMAP]], [[POP3]] eller med hjälp av ett [[World Wide Web\|webb]]gränssnitt. Inom stora organisationer är det vanligt med e-postsystem som använder slutna protokoll.

			==Historia==
			E-posten uppstod i början eller mitten av 1960-talet, då i regel som meddelanden mellan användare på samma dator. När [[ARPANET]] uppstod 1969 blev det möjligt att skicka meddelanden också till en dator långt borta; den första e-posten på ARPANET skickades möjligen i slutet av 1971.<ref>[http://openmap.bbn.com/~tomlinso/ray/firstemailframe.html Ray Tomlinson: The first e-mail]</ref><ref>[http://www.let.leidenuniv.nl/history/ivh/chap3.htm Richard T. Griffiths: History of the Internet, Internet for Historians (and just about everyone else)]</ref>

			På 1980-talet användes e-post i många former i olika datanätverk såsom ARPANET, [[BITNET]], [[DECnet]], [[UUCP]]NET och [[X.400]]/[[Open Systems Interconnection\|OSI]]. Meddelanden kunde överföras mellan nätverken genom skilda [[gateway]]-maskiner, som översatte meddelanden (i synnerhet adressuppgifter och annan metainformation) till en form acceptabel i mottagarnätet. Så småningom övergick de flesta system att använda Internet och [[SMTP]], men till exempel kravet på att den lokala delen av en e-postadress inte skall tolkas sammanhänger med att den tidigare användes för adressinformation för det andra nätverket. Adressen <nowiki><abc%def%lars@uucpgate.example.org></nowiki> kunde tolkas som att uucpgate.example.org skulle skicka posten vidare med [[uucp]] till användaren lars på maskinen def via maskinen abc (vilket på UUCPNET skulle skrivas som abc!def!lars).

			Sedan dess har mängden e-post ökat explosionsartat. Nu skickas varje år omkring 60 000 miljarder e-postmeddelanden över hela världen<ref>http://email.about.com/od/emailtrivia/f/emails_per_day.htm About.com - Q. How Many Emails Are Sent Every Day? (baserat på statistik för år 2006)</ref>. Det motsvarar omkring två miljoner meddelanden varje sekund.

			==Terminologi==
			På svenska används ofta det engelska ordet ''mail'', med den försvenskade stavningen ''mejl'', för såväl e-post som e-brev, trots att ''mail'' egentligen betyder bara ’post’. [[Svenska datatermgruppen]] rekommenderar att man använder sig av e-post för tekniken och e-brev för själva meddelandet. Webmail översätts webbpost.

			==Distributionsteknologi==

			En typisk e-postadress är av formen <användarnamn@example.com>, där "example" är en organisation (''[[domännamn\|domänen]]'' "example.com" är reserverad för användning som exempel), "com" är en [[toppdomän]] som anger land eller typ av organisation ("com" står för kommersiell) och ”användarnamn” betecknar ett postfack inom organisationen eller annan information som skall tolkas lokalt.
			Inom ''domännamnssystemet'' ([[DNS]]) är det möjligt att ange vilken dator eller vilka datorer som tar emot e-post för domänen ifråga, ofta en [[värddator]] kallad mail.example.com, smtp.example.com eller liknande. Det är vanligt att e-posten hanteras av en dator i en annan domän, då til exempel småföretag gärna har en egen domän men ogärna administrerar en egen e-postserver.

			Ett e-brev skrivs vanligen med ett e-postprogram, som lägger till lämplig metainformation och ger det åt den lokala e-postservern för leverans. Om den dator som ansvarar för mottagarens (eller vissa mottagares) e-post inte svarar lämnas e-posten i kö på den lokala servern och nya försök görs med regelbundna mellanrum, till att börja med kanske var tionde minut, senare kanske med någon timmes mellanrum. Om datorn inte svarat inom ett dygn eller så skickas ofta en varning till avsändaren, om leveransen inte lyckas inom några dagar (antingen för att datorn inte svarar eller för att den vägrar ta emot meddelandet) returneras brevet med en förklaring om varför leveransen misslyckats.

			[[SMTP]]-protokollet är konstruerat så att e-post inte lätt skall kunna försvinna på grund av nätverksstörningar eller liknande. Den vanligaste orsaken till att e-post försvinner är att den klassificeras som [[skräppost]] efter att den tagits emot av en e-postserver och förbindelsen till avsändardatorn hunnit brytas. Felmeddelanden skickas i allmänhet inte i detta fall, då avsändaren för skräppost i de flesta fall är förfalskad.

			Då e-posten når adressatens e-postlåda kan den läsas eller hämtas till mottagarens egen maskin, vanligen med något av nätverksprotokollen [[IMAP]] eller [[POP3]]. Ofta är e-postlådan också kopplad till en [[WWW]]-server, varvid e-brevet kan läsas med en [[webbläsare]].

			Om adressaten inte är tillgänglig på Internet räcker det att man i domännamnssystemet definierar en dator tillgänglig via Internet, som tar hand om e-posten och vidarebefordrar den på annat sätt. Närmare adressinformation kan kodas i ”användarnamnet”. Detta var vanligt innan Internet fått en dominerande ställning.

			==E-brevets form==
			Ett e-brev består av ett "kuvert" med uppgifter om avsändare och mottagare, ett brevhuvud och resten av brevet, som kan bestå av flera delar.
			Kuvertet konstrueras vanligen utgående från uppgifterna i brevhuvudet och ses varken av avsändare eller mottagare. Det används för leverans och eventuell returnering av meddelandet enligt [[SMTP]]-protokollet. Avsändare och adressat på kuvertet kan skilja sig från dem i brevhuvudet, till exempel då adressaten i brevhuvudet är en [[sändlista]] eller då en kopia av e-brevet skickas åt andra än dem som skall synas i brevhuvudet (''BCC''-mottagare).

			Brevhuvudet består av ett antal rader i bunden form: uppgiftens namn följt av kolon, blankslag och själva uppgiften. Sådana rader finns vanligen åtminstone för avsändare, mottagare, titel, datering, meddelande-id, rubrik, meddelandets form (se [[MIME]]) och för dokumentering av den rutt brevet tagit. E-postprogram brukar visa ett urval av raderna om man inte explicit ber om att få se hela brevhuvudet. Brevhuvudet skiljs från resten av brevet med en tom rad.

			Själva brevet kan, sedan MIME-standarden infördes, vara i en eller flera delar. Om det är i en del anges kodning, teckenuppsättning etc. i brevhuvudet, om det är i flera delar finns dessa uppgifter skilt för varje del. Varje del kan i sin tur (rekursivt) bestå av flera delar och sambandet mellan delarna kan visas formellt, till exempel så att en del finns både i textform för att lätt kunna läsas på datorskärmen och i [[PDF]]-form för vacker utskrift. Om brevet är i annan form än så kallad ''ren text'' (MIME: text/plain) brukar det bestå av ett följebrev i ren textform (ibland både text och [[HTML]]) och en eller flera bilagor (dokument i de använda programmens egna format, bilder, pdf-filer eller liknande).

			==Olika avsändare och adressater==
			Ett e-brev kan i brevhuvudet ha olika typers avsändare och adressater, till exempel:
			* From: den eller de formella avsändarna
			* Sender: den som de facto skickat e-brevet, denna skall i allmänhet få eventuella felmeddelanden
			* Resent-From: den som vidarebefordrat ett meddelande
			* To: den primära adressaten eller adressaterna
			* CC: adressater som skall ha e-brevet till kännedom
			* BCC: adressater som skall ha e-brevet till kännedom utan att synas i brevhuvudet (standarden tillåter att BCC-adressater ser vilka andra som fått brevet som BCC-adressat, men normalt stryks alla dessa adresser ur brevet efter att adresserna kopierats till kuvertet)
			* Reply-To: den eller de som avsändaren önskar att eventuella svar skall riktas till

			Sender-adressen skall hänföra sig till en enskild e-postlåda. I övrigt kan avsändare eller adressater också vara [[sändlista\|sändlistor]] eller motsvarande. Adresser kan grupperas med konstruktionen
			Gruppnamn: <adress>, <adress2>, ...;
			Detta är lämpligt för att visa i vilken egenskap en grupp adressater fått e-brevet, då deras funktion inte framgår av e-postadressen. Konstruktionen kan användas också då man vill visa vem som fått e-brevet utan att avslöja själva e-postadresserna:
			To: styrelsen:;
			BCC: NN@example.com, NN@example.net

			De flesta programpaket för e-postservrar tillåter att man definierar alias-beteckningar för postlådor. Det är vanligt att en person nås både på sitt användarnamn och på sitt egentliga namn (<fornamn.efternamn@organisation.example.org> eller liknande), eventuellt också enligt funktion, till exempel <ordforande@example.org> (formellt kan tecken som å, ä och ö inte användas i brevhuvudet och därmed inte i e-postadresser; numera kan de kodas, men risken för fel vid kodning och avkodning är skäl nog att undvika dem där rätt tolkning är viktig).

			Det rekommenderas att personer som ansvarar för vissa funktioner nås på standardadresser, till exempel bör e-post till <webmaster@example.org> gärna nå någon som kan rätta fel på [[webbplats]]en och <abuse@example.org> någon som kan ingripa i missbruk, till exempel då en dator inom domänen ifråga används för skickande av skräppost.
			Adressen postmaster bör alltid fungera och kan användas dels för problem med e-postsystemet, dels vid andra problem (till exempel missbruk) då annan fungerande adress inte kan hittas.

			==Se även==
			* [[Elektrisk post]]
			* [[Innovation]] (Radikal innovation)

			==Externa länkar==
			* [http://www.rfc-editor.org/rfc/rfc2822.txt RFC 2822] - standardiseringsdokumentet för e-post.
			* [http://www.rfc-editor.org/rfc/rfc2821.txt RFC 2821] - standardiseringsdokumentet för SMTP, nätverksprotokollet för förmedling av e-post.

			== Referenser ==
			<references />

			[[Kategori:E-post\| ]]
			[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

			[[zh-yue:電郵]]''vad vill man veta mer om detta?''

	Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.		Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.

Hakan den 20 april 2009 kl. 13.04

2009-04-20T13:04:32Z

← Äldre version		Versionen från 20 april 2009 kl. 13.04
Rad 1:		Rad 1:

			''vad vill man veta mer om detta?''
	~~--------------------------------------------------------------------------------~~

	Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.		Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.
Rad 8:		Rad 7:


	~~Historia~~ ~~[redigera]~~
			== Historia ==

	Mail härstammar från grunden från en e-postklient som fanns i operativsystemet NeXTSTEP i slutet av 1980- och början på 1990-talet. Version 1 av Apple Mail kom dock i samband med lanseringen av Mac OS X 2001 och behöll ungefär samma stil fram till 2005 då version 2 lanserades.		Mail härstammar från grunden från en e-postklient som fanns i operativsystemet NeXTSTEP i slutet av 1980- och början på 1990-talet. Version 1 av Apple Mail kom dock i samband med lanseringen av Mac OS X 2001 och behöll ungefär samma stil fram till 2005 då version 2 lanserades.


	Integration ~~[redigera]~~
			== Integration ==

	Mail är integrerat med Apples övriga program som Adressbok (datorprogram) och iCal.		Mail är integrerat med Apples övriga program som Adressbok (datorprogram) och iCal.

Erkki: Ny sida: -------------------------------------------------------------------------------- Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac ...

2009-04-20T12:11:19Z

Ny sida: -------------------------------------------------------------------------------- Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac ...

Ny sida

--------------------------------------------------------------------------------

Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.

I Mac OS X finns en funktion där programmets symbol i Dock kan ändras beroende på vad som händer i programmet. Apple Mail var ett av de första programmen som använde sig av den funktionen. I Mails fall har det varit att i siffror visa antalet nya e-postmeddelanden.

Historia [redigera]
Mail härstammar från grunden från en e-postklient som fanns i operativsystemet NeXTSTEP i slutet av 1980- och början på 1990-talet. Version 1 av Apple Mail kom dock i samband med lanseringen av Mac OS X 2001 och behöll ungefär samma stil fram till 2005 då version 2 lanserades.

Integration [redigera]
Mail är integrerat med Apples övriga program som Adressbok (datorprogram) och iCal.