Lödning - Versionshistorik

Lucas1191 den 10 mars 2016 kl. 09.25

2016-03-10T09:25:52Z

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2016 kl. 09.25
Rad 19:		Rad 19:
	stora skillnader i dimensioner som ska sammanfogas och		stora skillnader i dimensioner som ska sammanfogas och
	Kostnaden för efterbearbetning vid svetsning skulle bli för stor		Kostnaden för efterbearbetning vid svetsning skulle bli för stor

			https://www.youtube.com/watch?v=2ZZ6B5J63Ds

Lucas1191: /* Allmännt */

2016-03-10T09:11:33Z

Allmännt

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2016 kl. 09.11
Rad 1:		Rad 1:
	== Allmännt ==		== Allmännt ==
	[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]		[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]

			Lödning använder man när man vill sammanfoga olika metallföremål. Man använder värmer upp delarna som ska sammanfogas sen använder man en tillsatsmetall, som heter lod, eller slaglod.

			Olika typer av Lödning:
			Hårdlöddning
			Svetslöddning
			Våglöddning
			pinnlöddning
			Kallödning

			Inom EU finns ett förbud, som kallas RoHS-direktivet, mot att använda bland annat bly på grund av dess giftighet. Det betyder att i praktiken all lödning med lödtenn som innehåller bly idag håller på att utbytas mot blyfria alternativ.
			I Sverige är det förbjudet att importera kadmium, men tillstånd kan ges för speciella anledningar, när mindre miljöfarliga alternativ saknas.

			Lödning kan användas när detaljen består av många och svåråtkomliga skarvar,
			någon av de ingående delarna inte tål höga temperaturer,
			det rör sig om grundmaterial med olika sammansättningar,
			stora skillnader i dimensioner som ska sammanfogas och
			Kostnaden för efterbearbetning vid svetsning skulle bli för stor

Lucas1191 den 10 mars 2016 kl. 08.45

2016-03-10T08:45:24Z

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2016 kl. 08.45
Rad 1:		Rad 1:
	== Allmännt ==		== Allmännt ==
	[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]		[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]


	~~{{svwp \| Lödning }} - alla text och bild ovan.~~

Lucas1191 den 10 mars 2016 kl. 08.44

2016-03-10T08:44:54Z

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2016 kl. 08.44
Rad 2:		Rad 2:
	[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]		[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]

	Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.
	När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)

	~~== Olika typer av lödning ==~~

	* Mjuklödning
	* hårdlödning
	* Svettning
	* Svetslödning
	* Pinnlödning
	* Våglödning

	~~Kallödning[redigera \| redigera wikitext]~~

	Så kallad kallödning uppstår när de delar som ska hopfogas inte har uppnått smältintervallets övre temperaturgräns. Lodet väter då inte grundmaterialet ordentligt. Ytan på lodet blir matt, kristallin och skrovlig. Det elektriska övergångsmotståndet blir högt. I lågnivåkretsar ger kallödning upphov till brus och knaster.

	{{svwp \| Lödning }} - alla text och bild ovan.		{{svwp \| Lödning }} - alla text och bild ovan.

Hakan den 24 november 2013 kl. 22.07

2013-11-24T22:07:09Z

← Äldre version		Versionen från 24 november 2013 kl. 22.07
Rad 17:		Rad 17:

	Så kallad kallödning uppstår när de delar som ska hopfogas inte har uppnått smältintervallets övre temperaturgräns. Lodet väter då inte grundmaterialet ordentligt. Ytan på lodet blir matt, kristallin och skrovlig. Det elektriska övergångsmotståndet blir högt. I lågnivåkretsar ger kallödning upphov till brus och knaster.		Så kallad kallödning uppstår när de delar som ska hopfogas inte har uppnått smältintervallets övre temperaturgräns. Lodet väter då inte grundmaterialet ordentligt. Ytan på lodet blir matt, kristallin och skrovlig. Det elektriska övergångsmotståndet blir högt. I lågnivåkretsar ger kallödning upphov till brus och knaster.

			{{svwp \| Lödning }} - alla text och bild ovan.

Hakan den 24 november 2013 kl. 22.06

2013-11-24T22:06:30Z

← Äldre version		Versionen från 24 november 2013 kl. 22.06
Rad 4:		Rad 4:
	Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.		Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.
	När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)		När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)

			== Olika typer av lödning ==

			* Mjuklödning
			* hårdlödning
			* Svettning
			* Svetslödning
			* Pinnlödning
			* Våglödning

			Kallödning[redigera \| redigera wikitext]

			Så kallad kallödning uppstår när de delar som ska hopfogas inte har uppnått smältintervallets övre temperaturgräns. Lodet väter då inte grundmaterialet ordentligt. Ytan på lodet blir matt, kristallin och skrovlig. Det elektriska övergångsmotståndet blir högt. I lågnivåkretsar ger kallödning upphov till brus och knaster.

Hakan den 24 november 2013 kl. 22.03

2013-11-24T22:03:16Z

← Äldre version		Versionen från 24 november 2013 kl. 22.03
Rad 1:		Rad 1:
			== Allmännt ==
			[[Bild:Loetstation Weller WTCP-S.jpg\|thumb\|Station för mjuklödning av elektronik.]]

	Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.		Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.
	När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)		När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)

Hakan: Skapade sidan med 'Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod...'

2013-11-24T22:02:29Z

Skapade sidan med 'Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod...'

Ny sida

Lödning är en sammanfogning, av metallföremål som sker genom uppvärmning av de delar som ska sammanfogas och smältning av en tillsatsmetall, så kallat lod eller slaglod. För att förhindra oxidering, samt öka lodets flytbarhet och förmåga att väta fogen används fluss.
När utseendet är betydelsefullt utgörs lodet ofta av en huvudmetall som överensstämmer med de metaller som ska sammanfogas. Lodet måste dock ha lägre smälttemperatur än de metaller som möts i fogen. Detta uppnås genom att lodet legeras, i huvudsak med metaller som har lägre smälttemperatur än lodets huvudmetall. Exempelvis legeras silver- och guldlod främst med zink. Smälttemperatur för silverlod är ca 580–755 °C och för guldlod ca 680–900 °C. (Rent silver har smälttemperaturen 962 °C, rent guld 1 064 °C och ren zink 420 °C.)