Jakobs Sandlåda - Versionshistorik

JakobLindau: /* Övriga komponenter */

2012-10-08T12:07:29Z

Övriga komponenter

← Äldre version		Versionen från 8 oktober 2012 kl. 12.07
Rad 151:		Rad 151:
	{{clear}}		{{clear}}

	=~~Övriga komponenter~~=		=Expansionskort=

	=== Grafikkort ===		=== Grafikkort ===

JakobLindau: /* Strömkablar */

2012-10-08T11:56:21Z

Strömkablar

← Äldre version		Versionen från 8 oktober 2012 kl. 11.56
Rad 131:		Rad 131:
	Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.		Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

	===Strömkablar===		====Strömkablar====

	Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.		Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

JakobLindau: /* Issa, Bomler */

2012-10-08T11:55:47Z

Issa, Bomler

← Äldre version		Versionen från 8 oktober 2012 kl. 11.55
Rad 131:		Rad 131:
	Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.		Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

	~~'''~~Strömkablar~~'''~~		===Strömkablar===

	Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.		Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

JakobLindau: /* Kraftaggregat (PSU) */

2012-10-08T11:55:04Z

Kraftaggregat (PSU)

← Äldre version		Versionen från 8 oktober 2012 kl. 11.55
Rad 126:		Rad 126:
	====Alfonso====		====Alfonso====

	=== ~~Kraftaggregat~~ (PSU) ===		=== Nätaggregat (PSU) ===
	====Issa, Bomler====		====Issa, Bomler====
	[[File:ATX-Netzteil.jpg\|thumb\|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]		[[File:ATX-Netzteil.jpg\|thumb\|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]

JakobLindau: /* Johnny Olsson */

2012-10-03T11:51:51Z

Johnny Olsson

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2012 kl. 11.51
Rad 254:		Rad 254:
	Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.		Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.

	Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,		Källor: [[Wikipedia\|http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne]], [[Kjell\|http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state),]] [[Priserunner\|http://www.pricerunner.se/]],

JakobLindau den 3 oktober 2012 kl. 11.50

2012-10-03T11:50:24Z

@@ Rad 243: / Rad 243: @@
 === Flashminne ===
 ====Johnny Olsson====
 === SSD ===

JakobLindau: /* BIOS */

2012-10-03T11:48:27Z

BIOS

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2012 kl. 11.48
Rad 84:		Rad 84:
	<br />		<br />
	För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.		För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

	~~<br />~~
	~~===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2\|BIOS]] =====~~
	(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

	<br />		<br />

JakobLindau den 3 oktober 2012 kl. 11.48

2012-10-03T11:48:05Z

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2012 kl. 11.48
Rad 106:		Rad 106:
	{{clear}}		{{clear}}

	BIOS		=====BIOS=====
	Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare		Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
	- Konfigurera hårdvaran		- Konfigurera hårdvaran

JakobLindau: /* Datormus */

2012-10-03T11:42:20Z

Datormus

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2012 kl. 11.42
Rad 391:		Rad 391:
	[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg\|miniatyr\|200px\|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]		[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg\|miniatyr\|200px\|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

	Jack		====Jack====

	Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.		Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

JakobLindau: /* August Carlsson */

2012-10-03T11:41:48Z

August Carlsson

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2012 kl. 11.41
Rad 385:		Rad 385:


	Oscar Rasinaho		====Oscar Rasinaho====

	=Tillbehör=		=Tillbehör=