<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Grafikkortet</id>
	<title>Grafikkortet - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Grafikkortet"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-05T08:52:44Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=2250&amp;oldid=prev</id>
		<title>Hakan den 20 april 2009 kl. 13.07</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=2250&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-04-20T13:07:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 20 april 2009 kl. 13.07&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;vad vill man veta mer om detta?&#039;&#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;Det saknas mellanrubriker&#039;&#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Hakan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=2153&amp;oldid=prev</id>
		<title>Fanny den 20 april 2009 kl. 12.06</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=2153&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-04-20T12:06:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 20 april 2009 kl. 12.06&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l7&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bandbredd: Ordet &amp;quot;bandbredd&amp;quot; har även blivit ett ord för överföringskapacitet, alltså den mängd data som kan överföras per tidsenhet, till exempel över modem eller bussar. Bandbredd är ett viktigt ord inom många användningsområden. Till exempel när man pratar om radiokommunikation.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Bandbredd: Ordet &amp;quot;bandbredd&amp;quot; har även blivit ett ord för överföringskapacitet, alltså den mängd data som kan överföras per tidsenhet, till exempel över modem eller bussar. Bandbredd är ett viktigt ord inom många användningsområden. Till exempel när man pratar om radiokommunikation.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Moderkort: Ett moderkort binder samman delarna i ett elektroniskt system, exempelvis i en dator.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Moderkort: Ett moderkort binder samman delarna i ett elektroniskt system, exempelvis i en dator.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;Kanske lite för kort? /mimmi&#039;&#039;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Fanny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1993&amp;oldid=prev</id>
		<title>Hakan den 15 april 2009 kl. 11.36</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1993&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-04-15T11:36:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 15 april 2009 kl. 11.36&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Hakan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1831&amp;oldid=prev</id>
		<title>Annanas den 30 mars 2009 kl. 11.58</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1831&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-03-30T11:58:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 30 mars 2009 kl. 11.58&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-added&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort.  &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Ordförklaring:&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Bandbredd: Ordet &quot;bandbredd&quot; har även blivit ett ord för överföringskapacitet, alltså den mängd data som kan överföras per tidsenhet, till exempel över modem eller bussar. Bandbredd är ett viktigt ord inom många användningsområden. Till exempel när man pratar om radiokommunikation. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Moderkort: Ett moderkort binder samman delarna i ett elektroniskt system, exempelvis i en dator.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1753&amp;oldid=prev</id>
		<title>Annanas: Ny sida:  Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre. Ett grafikkort tolkar och översä...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1753&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-03-23T13:20:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida:  Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre. Ett grafikkort tolkar och översä...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;br /&gt;
Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort. &lt;br /&gt;
I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
</feed>