https://wikiskola.se/index.php?action=history&feed=atom&title=Gnistbearbetning 2026-04-21T15:47:38Z Versionshistorik för denna sida på wikin MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36110&oldid=prev 2016-05-20T12:57:27Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 20 maj 2016 kl. 12.57</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l16">Rad 16:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 16:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>        </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>        </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">fördelar </del>och nackdelar ==</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Fördelar </ins>och nackdelar ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer.</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">användningsområden </del>==</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Användningsområden </ins>==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.</div></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36105&oldid=prev 2016-05-20T12:35:57Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 20 maj 2016 kl. 12.35</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l18">Rad 18:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 18:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== fördelar och nackdelar ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== fördelar och nackdelar ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer</ins>.</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== användningsområden ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== användningsområden ==</div></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36098&oldid=prev 2016-05-20T12:26:24Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 20 maj 2016 kl. 12.26</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]</del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium.  </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium.  </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum.  </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum.  </div></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36095&oldid=prev 2016-05-20T12:25:50Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 20 maj 2016 kl. 12.25</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]</ins></div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del></div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]</ins></div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.   </div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium.  </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</del></div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.   </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36089&oldid=prev 2016-05-20T12:06:25Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 20 maj 2016 kl. 12.06</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </ins></div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.   </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.   </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </ins>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=35958&oldid=prev 2016-05-10T10:08:06Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 10 maj 2016 kl. 10.08</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l10">Rad 10:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 10:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga  </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga  </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan.  </div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas "dapped" för att skapa en böjd yta.]]</ins></div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.</div></td></tr> </table>

Dorrojorre https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34525&oldid=prev 2016-02-07T18:53:42Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 7 februari 2016 kl. 18.53</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l2">Rad 2:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 2:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.   </div></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden.  </div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen.  </div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.   </div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34524&oldid=prev 2016-02-07T18:53:14Z

<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Tillvägagångsätt</span></span></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 7 februari 2016 kl. 18.53</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l2">Rad 2:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 2:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium.</div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </ins>Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen.  </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </ins></div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34523&oldid=prev 2016-02-07T18:52:07Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 7 februari 2016 kl. 18.52</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l2">Rad 2:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 2:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.</div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr> <tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td></tr> </table>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34522&oldid=prev 2016-02-07T18:51:48Z

<p></p> <table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 7 februari 2016 kl. 18.51</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l2">Rad 2:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 2:</td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Tillvägagångsätt ==</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </ins>http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg</div></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr> <tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Två olika typer av gnistbearbetning ==</div></td></tr> </table>

FredrikBerglund