Begrepp inom stående vågor - Versionshistorik

Hakan: /* Superposition */

2015-02-03T12:21:31Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 3 februari 2015 kl. 12.21
Rad 79:		Rad 79:


	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka ''destruktivt'' mot varandra, man får då amplituden noll.		När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180<sup>o</sup>) så kommer de att verka ''destruktivt'' mot varandra, man får då amplituden noll.

	[[Fil:SPmotsatt.gif\|inramad\|Två vågor i motsatt riktning]]		[[Fil:SPmotsatt.gif\|inramad\|Två vågor i motsatt riktning]]

	Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.		Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.

Hakan: /* Superposition */

2015-02-03T12:19:04Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 3 februari 2015 kl. 12.19
Rad 74:		Rad 74:

	=== Superposition ===		=== Superposition ===
	~~Kasper~~		Av Albin

	[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:37:49Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.37
Rad 76:		Rad 76:
	Kasper		Kasper
	[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.

			När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka ''destruktivt'' mot varandra, man får då amplituden noll.
	[[Fil:SPmotsatt.gif\|inramad\|Två vågor i motsatt riktning]]		[[Fil:SPmotsatt.gif\|inramad\|Två vågor i motsatt riktning]]
	Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.		Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:37:07Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.37
Rad 77:		Rad 77:
	[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.		När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.
			[[Fil:SPmotsatt.gif\|inramad\|Två vågor i motsatt riktning]]
	Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.		Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:34:57Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.34
Rad 76:		Rad 76:
	Kasper		Kasper
	[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.		När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.
			Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.

	=== Refraktion ===		=== Refraktion ===

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:27:52Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.27
Rad 75:		Rad 75:
	=== Superposition ===		=== Superposition ===
	Kasper		Kasper
	[[Fil:~~SuperpositionKD~~.png\|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png \|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.		När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:25:49Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.25
Rad 75:		Rad 75:
	=== Superposition ===		=== Superposition ===
	Kasper		Kasper
	[[Fil:~~Superposition konstruktivt destruktivt~~.png\|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil:SuperpositionKD.png\|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.		När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:21:30Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.21
Rad 75:		Rad 75:
	=== Superposition ===		=== Superposition ===
	Kasper		Kasper
	[[Fil:Superposition konstruktivt destruktivt\|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]		[[Fil:Superposition konstruktivt destruktivt.png\|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
	När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.		När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.

Retalogy: /* Superposition */

2015-02-01T19:20:41Z

Superposition

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 19.20
Rad 75:		Rad 75:
	=== Superposition ===		=== Superposition ===
	Kasper		Kasper
			[[Fil:Superposition konstruktivt destruktivt\|inramad\|höger\|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]
			När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.

	=== Refraktion ===		=== Refraktion ===

MrGpeee: /* Vågor */

2015-02-01T16:55:54Z

Vågor

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2015 kl. 16.55
Rad 16:		Rad 16:
	[[Fil:Wave-sv.png\|miniatyr\|340px \| höger\|Våg.]]		[[Fil:Wave-sv.png\|miniatyr\|340px \| höger\|Våg.]]

	Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). ~~Transversell~~ våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f		Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f