247 Tau, Beta decay - Versionshistorik

Hakan: /* Citat från boken som "beskriver" "problemet". */

2014-06-04T07:31:39Z

Citat från boken som "beskriver" "problemet".

← Äldre version		Versionen från 4 juni 2014 kl. 07.31
Rad 14:		Rad 14:
	concerned about this.''<sup> 1 </sup>		concerned about this.''<sup> 1 </sup>
	<br />		<br />
			[http://psychology.okstate.edu/faculty/jgrice/psyc3214/The7PercentSolution.pdf Hela kapitlet går att läsa här].
	<br />		<br />

JakobLindau den 3 juni 2014 kl. 13.57

2014-06-03T13:57:20Z

← Äldre version		Versionen från 3 juni 2014 kl. 13.57
Rad 98:		Rad 98:
	<br />		<br />
	<br />		<br />
			=Slutsatser=
			Det är svårt att förstå vad Feynman menar när han säger att det finns ett samband emellan tauonen och betasönderfall då det inte finns någon tydlig koppling. Detta kan bero på att man hade en annan tro på hur det fungerade då som sedan visat sig vara felaktig, det kan även vara så att vid bokens författande så har man förkortat ett längre resonemang till ett kortare och på så sett tagit bort viktiga delar för att förstå hur Feynman tänker. Med en djupare kunskap och mer tid så är det säkerligen möjligt att hitta den koppling som Feynman såg men det är en uppgift för ett senare tillfälle.
	=Här blir det källkritik=		=Här blir det källkritik=

JakobLindau: /* Problemlösning eller nått liknande eller typ info om Tau- och Betasönderfall */

2014-06-02T09:33:01Z

Problemlösning eller nått liknande eller typ info om Tau- och Betasönderfall

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2014 kl. 09.33
Rad 23:		Rad 23:
	Martin Perl delade 1995 års Nobelpris i fysik med Frederick Reines för sin upptäckt av tau-leptonen . Reines fick sin del av priset för den experimentella upptäckten av neutrinon.<sup> 2 </sup>		Martin Perl delade 1995 års Nobelpris i fysik med Frederick Reines för sin upptäckt av tau-leptonen . Reines fick sin del av priset för den experimentella upptäckten av neutrinon.<sup> 2 </sup>
	====Tau partikeln====		====Tau partikeln====
			[[Fil:Standard Model of Elementary Particles-sv.svg\|miniatyr\|325px\|Standardmodellen över elementarpartiklar.]]

	Tau (τ), även kallad tau lepton, tau partikel eller tauon, är en elementär partikel som liknar en elektron. Tillsammans med elektronen, myonen, och de tre neutrinerna, klassificeras den som en lepton. Liksom alla elementarpartiklar, har tau en motsvarande antipartikel med motsatt laddning, med lika massa och spinn, vilket i tau:s fall är antitau. Tau partiklar betecknas med τ<sup>-</sup> och antitau med τ <sup>+</sup>		Tau (τ), även kallad tau lepton, tau partikel eller tauon, är en elementär partikel som liknar en elektron. Tillsammans med elektronen, myonen, och de tre neutrinerna, klassificeras den som en lepton. Liksom alla elementarpartiklar, har tau en motsvarande antipartikel med motsatt laddning, med lika massa och spinn, vilket i tau:s fall är antitau. Tau partiklar betecknas med τ<sup>-</sup> och antitau med τ <sup>+</sup>
	<br />		<br />

JakobLindau: /* Problemlösning eller nått liknande eller typ info om Tau- och Betasönderfall */

2014-06-02T09:30:41Z

Problemlösning eller nått liknande eller typ info om Tau- och Betasönderfall

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2014 kl. 09.30
Rad 24:		Rad 24:
	====Tau partikeln====		====Tau partikeln====
	Tau (τ), även kallad tau lepton, tau partikel eller tauon, är en elementär partikel som liknar en elektron. Tillsammans med elektronen, myonen, och de tre neutrinerna, klassificeras den som en lepton. Liksom alla elementarpartiklar, har tau en motsvarande antipartikel med motsatt laddning, med lika massa och spinn, vilket i tau:s fall är antitau. Tau partiklar betecknas med τ<sup>-</sup> och antitau med τ <sup>+</sup>		Tau (τ), även kallad tau lepton, tau partikel eller tauon, är en elementär partikel som liknar en elektron. Tillsammans med elektronen, myonen, och de tre neutrinerna, klassificeras den som en lepton. Liksom alla elementarpartiklar, har tau en motsvarande antipartikel med motsatt laddning, med lika massa och spinn, vilket i tau:s fall är antitau. Tau partiklar betecknas med τ<sup>-</sup> och antitau med τ <sup>+</sup>
	~~<br />~~

	~~====Tau-sönderfall====~~
	<br />		<br />

JakobLindau: /* Betasönderfall */

2014-06-02T09:28:02Z

Betasönderfall

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2014 kl. 09.28
Rad 30:		Rad 30:

	=== Betasönderfall ===		=== Betasönderfall ===
			[[Fil:Beta-minus Decay.svg\|miniatyr\|höger\|Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel.]]
	Betasönderfall kan delas in i tre olika typer av sönderfall: β<sup>-</sup>-sönderfall, β<sup>+</sup>-sönderfall och ε-infångning. Vid ett betasönderfall bevaras den totala elektriska laddningen, kvarkantalet och leptonantalet, vilket innebär att om en lepton (elektron eller neutrino) bildas måste detta kompenseras med bildandet av en antilepton (positron eller antineutrino). Vid sönderfallet kan dotterkärnan hamna i ett exciterat tillstånd för att sedan sända ut energiöverskottet som gammastrålning. Även de inre elektronskalen kan exciteras vilket ger upphov till karaktäristisk röntgenstrålning vid deexcitationen. Energiöverskottet kan även tas upp av en annan elektron som avges som en Augerelektron, som har mycket lägre energier än en betapartikel.		Betasönderfall kan delas in i tre olika typer av sönderfall: β<sup>-</sup>-sönderfall, β<sup>+</sup>-sönderfall och ε-infångning. Vid ett betasönderfall bevaras den totala elektriska laddningen, kvarkantalet och leptonantalet, vilket innebär att om en lepton (elektron eller neutrino) bildas måste detta kompenseras med bildandet av en antilepton (positron eller antineutrino). Vid sönderfallet kan dotterkärnan hamna i ett exciterat tillstånd för att sedan sända ut energiöverskottet som gammastrålning. Även de inre elektronskalen kan exciteras vilket ger upphov till karaktäristisk röntgenstrålning vid deexcitationen. Energiöverskottet kan även tas upp av en annan elektron som avges som en Augerelektron, som har mycket lägre energier än en betapartikel.

JakobLindau: /* Tredje källan */

2014-05-27T21:01:15Z

Tredje källan

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2014 kl. 21.01
Rad 127:		Rad 127:
	http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/		http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/

	Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. Efter som att det är en myndighet som leds av regeringen så kan man anta att det ställs en del krav på t.ex. äktheten av den information som myndigheten ger ut. Det är även en stor myndighet med ca 300 anställda som är kunniga i ämnet vilket gör det mindre troligt att småfel skulle existera i informationen.		Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. Efter som att det är en myndighet som leds av regeringen så kan man anta att det ställs en del krav på t.ex. äktheten av den information som myndigheten ger ut. Det är även en stor myndighet med ca 300 anställda som är kunniga i ämnet, har en budget på ca 400 miljoner kronor vilket gör det mindre troligt att småfel skulle existera i informationen. Den är även till viss del skattefinansierad vilket ökar kraven ännu mer.
	<br />		<br />

JakobLindau: /* Tredje källan */

2014-05-27T20:58:59Z

Tredje källan

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2014 kl. 20.58
Rad 127:		Rad 127:
	http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/		http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/

	Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. Efter som att det är en myndighet som leds av regeringen så kan man anta att det ställs en del krav på t.ex. äktheten av den information som myndigheten ger ut.		Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. Efter som att det är en myndighet som leds av regeringen så kan man anta att det ställs en del krav på t.ex. äktheten av den information som myndigheten ger ut. Det är även en stor myndighet med ca 300 anställda som är kunniga i ämnet vilket gör det mindre troligt att småfel skulle existera i informationen.
	<br />		<br />

JakobLindau: /* Här blir det källkritik */

2014-05-27T20:56:15Z

Här blir det källkritik

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2014 kl. 20.56
Rad 100:		Rad 100:

	=Här blir det källkritik=		=Här blir det källkritik=

	~~På grund av det stora antal källor jag hänvisat till har jag inte möjligheten <br />~~
	~~att vara källkritisk mot samtliga. Jag kommer därför slumpmässigt välja ut ett antal källor att vara kritisk mot.~~

	==Första källan==		==Första källan==
Rad 129:		Rad 126:
	Den sista källan som jag ska vara källkritisk emot är<br />		Den sista källan som jag ska vara källkritisk emot är<br />
	http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/		http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/

			Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. Efter som att det är en myndighet som leds av regeringen så kan man anta att det ställs en del krav på t.ex. äktheten av den information som myndigheten ger ut.
	<br />		<br />

JakobLindau: /* Referenser, källor */

2014-05-27T20:51:17Z

Referenser, källor

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2014 kl. 20.51
Rad 139:		Rad 139:

	[4] http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/		[4] http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/

			[5] http://www.linnaeus.uu.se/online/fysik/mikrokosmos/fymedicin.html

	=Författare=		=Författare=
	Av: Jakob Lindau (TE12A)		Av: Jakob Lindau (TE12A)
	--[[Användare:JakobLindau\|JakobLindau]] 26 maj 2014 kl. 18.05 (UTC)		--[[Användare:JakobLindau\|JakobLindau]] 26 maj 2014 kl. 18.05 (UTC)

JakobLindau: /* Här blir det källkritik */

2014-05-27T20:50:43Z

Här blir det källkritik

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2014 kl. 20.50
Rad 106:		Rad 106:
	==Första källan==		==Första källan==
	Den första källan som jag ska vara källkritisk emot är <br />		Den första källan som jag ska vara källkritisk emot är <br />
			http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1995/index.html

			På deras hemsida framgår det tydligt att det är den officella hemsidan för nobelpriset. Den har vad som verkar information om samtliga nobelpris som givits ut.
			Efter som att det är den officiella sidan om det gällande ämnet så kan man förutsätta att informationen som ges är korrekt.
			Även ett flertal andra källor som jag tittat på styrker den informationen som ges vilket tyder på att den är korrekt.

	<br />		<br />
Rad 112:		Rad 117:
	==Andra källan==		==Andra källan==
	Den andra källan som jag ska vara källkritisk emot är<br />		Den andra källan som jag ska vara källkritisk emot är<br />
			http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/hurfungerarettkarnkraftverk.5.432ffcf123f048005f80001208.html
			På forskning.se:s hemsida så står det att:
			''"Forskning.se drivs och utvecklas av tolv myndigheter och stiftelser som finansierar forskning samt landets lärosäten. Varje finansiär utser en ledamot till årsstämman där även fyra representanter från landets lärosäten finns med. En styrgrupp, vald av årsstämman, ansvarar övergripande för forskning.se:s verksamhet och budget. Redaktionen är placerad på Vetenskapsrådet, som är förvaltande organ."''

			Det faktum att det är myndigheter och lärosäten som driver siten för att samla forskningsinformation så kan man snabbt dra slutsatsen att det är en trovärdig källa. Om man sedan kollar på självaste artikeln så är den skriven av en vetenskapsjournalist och sedan i efterhand är faktakontrollerad av en professor i tillämpad kärnfysik vid institutionen för fysik och astronomi så ökar det trovärdigheten drastiskt.
	<br />		<br />
	<br />		<br />
Rad 118:		Rad 127:

	==Tredje källan==		==Tredje källan==
	Den ~~tredje~~ källan som jag ska vara källkritisk emot är<br />		Den sista källan som jag ska vara källkritisk emot är<br />
			http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Om-stralning/Joniserande-stralning/
	<br />		<br />