https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=ZajDWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-04T22:18:41ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24924Formsprutning2013-11-15T12:24:54Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|400|Formsprutningsmaskiner]]<br />
<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|400|Verktygstillverkning-plast]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till fast form<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24886Formsprutning2013-11-15T12:08:51Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till fast form<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Vakuumformning&diff=24871Vakuumformning2013-11-15T12:03:50Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Vakuumformning<br />
<br />
<br />
<big><big>Hur?</big></big><br />
<br />
Vakkumformning utförs på så sätt att man först och främst sätter en plastplatta över en ställning. Plattan borrars sedan ner i ställningen tätt så att luftens sista chanser att fly skapelsen försvinner. Sedan sätter man in ställningen i en ugn på ca 450°C där plasten mjuknar. Efter det så kopplar man en så kallad Vakkumsugare till mallen där den sedan suger ut luften som den fånge den är. Luftens brist på existens inuti detta fängelse av isolation gör att plastens mjuka yta får lust att fylla upp dess nyligen försvunna innehåll. På så sätt imploderar det och formas efter mallens innehåll (som då kan vara i stort sätt vad som helst). Och på så sätt så har man genom vakuumformning fått den form på plasten man var ute efter.<br />
<br />
<br />
<big><big>Om</big></big><br />
<br />
vakuumformning används till att forma maller på ett simpelt sätt.<br />
det kan bildas bubblor som försvagar plasten. Kan lösas genom att värma plasten igen fast till en mindre temperatur.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<big><big>Länkar</big></big><br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=yhajk_IDTUo<br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=NPLWxxyIJcE<br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=50-sR54UBgY<br />
<br />
[[Fil:209998.gif]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Vakuumformning&diff=24869Vakuumformning2013-11-15T12:03:29Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Vakuumformning<br />
<br />
<br />
<big><big>Hur?</big></big><br />
<br />
Vakkumformning utförs på så sätt att man först och främst sätter en plastplatta över en ställning. Plattan borrars sedan ner i ställningen tätt så att luftens sista chanser att fly skapelsen försvinner. Sedan sätter man in ställningen i en ugn på ca 450°C där plasten mjuknar. Efter det så kopplar man en så kallad Vakkumsugare till mallen där den sedan suger ut luften som den fånge den är. Luftens brist på existens inuti detta fängelse av isolation gör att plastens mjuka yta får lust att fylla upp dess nyligen försvunna innehåll. På så sätt imploderar det och formas efter mallens innehåll (som då kan vara i stort sätt vad som helst). Och på så sätt så har man genom vakuumformning fått den form på plasten man var ute efter.<br />
<br />
<br />
<big><big>Om</big></big><br />
<br />
vakuumformning används till att forma maller på ett simpelt sätt.<br />
det kan bildas bubblor som försvagar plasten. Kan lösas genom att värma plasten igen fast till en mindre temperatur.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<big><big>Länkar</big></big><br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=yhajk_IDTUo<br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=NPLWxxyIJcE<br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=50-sR54UBgY</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Vakuumformning&diff=24868Vakuumformning2013-11-15T12:03:14Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Vakuumformning<br />
<br />
<br />
<big><big>Hur?</big></big><br />
<br />
Vakkumformning utförs på så sätt att man först och främst sätter en plastplatta över en ställning. Plattan borrars sedan ner i ställningen tätt så att luftens sista chanser att fly skapelsen försvinner. Sedan sätter man in ställningen i en ugn på ca 450°C där plasten mjuknar. Efter det så kopplar man en så kallad Vakkumsugare till mallen där den sedan suger ut luften som den fånge den är. Luftens brist på existens inuti detta fängelse av isolation gör att plastens mjuka yta får lust att fylla upp dess nyligen försvunna innehåll. På så sätt imploderar det och formas efter mallens innehåll (som då kan vara i stort sätt vad som helst). Och på så sätt så har man genom vakuumformning fått den form på plasten man var ute efter.<br />
<br />
<br />
<big><big>Om</big></big><br />
<br />
vakuumformning används till att forma maller på ett simpelt sätt.<br />
det kan bildas bubblor som försvagar plasten. Kan lösas genom att värma plasten igen fast till en mindre temperatur.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<big><big>Länkar</big></big><br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=yhajk_IDTUo<br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=NPLWxxyIJcE<br />
<br />
http://www.youtube.com/watch?v=50-sR54UBgY<br />
<br />
[[209998.gif]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24862Formsprutning2013-11-15T12:00:09Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
=COMING SOON=<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till någorlunda hårt.<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24854Formsprutning2013-11-15T11:55:15Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
=COMING SOON=<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:DAWGZ.gif&diff=24852Fil:DAWGZ.gif2013-11-15T11:54:15Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div></div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:ZajD&diff=24851Användare:ZajD2013-11-15T11:53:55Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Linus Frison Lindblad.<br />
Thorén Innovation School. TE13B<br />
<br />
Kort om mig: [http://media.skunkphoto.se/2013/11/Linus-Lindblad-Reportage.pdf]<br />
<br />
<br />
Where I live. Truth. [[File:TARDIS.jpg|thumb|TARDIS]]<br />
<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24835Formsprutning2013-11-15T11:50:15Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
=COMING SOON=<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24804Formsprutning2013-11-14T13:53:46Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
=COMING SOON=<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[File:209998.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:209998.gif&diff=24729Fil:209998.gif2013-11-14T13:25:18Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div></div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:ZajD&diff=24727Användare:ZajD2013-11-14T13:24:36Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Linus Frison Lindblad.<br />
Thorén Innovation School. TE13B<br />
<br />
Kort om mig: [http://media.skunkphoto.se/2013/11/Linus-Lindblad-Reportage.pdf]<br />
<br />
<br />
Where I live. Truth. [[File:TARDIS.jpg|thumb|TARDIS]]<br />
<br />
<br />
[[Fil:209998.gif]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24617Teknik 12013-11-11T09:42:53Z<p>ZajD: /* Laserbearbetning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för lika material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
Dimer o Dilan<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Slipning ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Nils och Leo<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
CHRISTOFFER OCH LINUS<br />
<br />
=== Formsprutning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
Christoffer och LNUS<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24613Teknik 12013-11-11T09:41:41Z<p>ZajD: /* Formblåsning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för lika material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
===Dimer o Dilan===<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Slipning ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Nils och Leo<br />
<br />
=== 3D Printning ===<br />
<br />
==== Avsnitt 1 ====<br />
<br />
Eric och Rasmus<br />
<br />
==== Avsnitt 2 ====<br />
<br />
Nils och Leo<br />
<br />
=== klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
CHRISTOFFER OCH LINUS<br />
<br />
=== Formsprutning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
Christoffer och LNUS<br />
<br />
=== Gjutning ===<br />
Luan, Martin<br />
<br />
{{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24601Teknik 12013-11-11T09:33:53Z<p>ZajD: /* Vakuumformning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för lika material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
Dimer o Dilan<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Slipning ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Ludvig, Kristofer och Daniel<br />
<br />
=== 3D Printning ===<br />
<br />
Eric och Rasmus<br />
<br />
=== klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== Formsprutning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
Christoffer och LNUS<br />
<br />
=== Gjutning ===<br />
<br />
{{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Vinyl_(pvc_plast)&diff=24414Vinyl (pvc plast)2013-11-08T12:27:23Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div><br />
<big><big>Info</big></big><br />
<br />
PVC står för Polyvinylklorid och är en av de vanligaste och mest använda plastsorterna. PVC förbrukar minst energi vid tillverkning och har minst koldioxidutsläpp.<br />
PVC används till många saker. Till exempel PVC-rör och PVC-kablar. Se bild för fler användningsområden: <br />
<br />
http://www.plastkemiforetagen.se/SiteCollectionImages/PVC/anv%C3%A4ndning_450.jpg<br />
<br />
<br />
<big><big>Varför PVC?</big></big><br />
<br />
* Vid tillverkning används endast naturämnen<br />
* Krävs lite energi till tillverkning<br />
* Liten mängd koldioxidutsläpp <br />
* Återvinningsbart<br />
* Väldigt hållbart<br />
<br />
<br />
<big><big>Tillverkning</big></big><br />
<br />
<br />
När man tillverkar PVC använder man sig av 57% salt och 43% eten. Från saltet får man klor som tillsammans med eten bildar vinylkloridmonomeren som då är själva byggstenen. Sedan kopplas denna ihop med plymerisation till kedjor som bildar PVC polymeren (Mer om tillverkning finns tillexempel här: http://www.ineos.se/media/files/PVC_fran_salt_atervinning_ineos09.pdf)<br />
<br />
<br />
<big><big>Historia</big></big><br />
<br />
<br />
Pvc framställdes för första gången 1838 av Henri Victor Regnault, som var en fransk fysiker och kemist. Det framställningssättet som användes då gjorde det svårt att bearbeta med materialet vilket ledde till att man lämnade "upptäckten". Det kom inte tillbaks till liv fören 1920-talet då företaget BFGoodrich skulle ersätta det dyra naturgummit och PVC valdes av Waldo Semon som var vetenskapsman. Waldo upptäckte att PVC var en utmärkt vattenfast beläggning för tyger. Efterfrågan ökades och så gjorde produktionen (vid denna tid har nya och bättre framställningssätt upptäckts). Runt 1950-talet började fler företag tillverka PVC och det började samtidigt sprida sina användnings områden. Till exempel började man använda det i byggindustrin, specifikt vatten och avloppsrör.<br />
<br />
<br />
<big>Egenskaper</big><br />
<br />
<br />
Densitet [1.4g/cm3]<br />
<br />
längdutvidgningskoeffiecient (10–5·7/K)<br />
<br />
värmeledningsförmåga [0,16 W/(m*K)]<br />
<br />
resistivitet [1E+16 Ohm]<br />
<br />
<br />
<br />
Sidor:<br />
http://www.plastkemiforetagen.se/sektorgrupper/pvcforum/Pages/default.aspx : Text<br />
http://www.janomattsson.se/pdf/fys_egenskaper_termoplaster.pdf : Egenskaper<br />
http://www.ineos.se/media/files/PVC_fran_salt_atervinning_ineos09.pdf : text<br />
<br />
Av: Lucas Hägg</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tegel&diff=24404Tegel2013-11-08T12:23:25Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>== TEGEL ==<br />
[[File:Kiholms tegel.jpg|thumb|Kiholms tegel]]<br />
== Materialegenskaper: == <br />
: densitet [1 430/m<sup>3</sup>]<br />
: hårdhet = Väldigt hårt.<br />
: längdutvidgningskoeffiecient [0,000 008K<sup>-1</sup>]<br />
: värmeledningsförmåga [0,60W/(m K)]<br />
: resistivitet [-ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
Tegel används oftast till att bygga murar och den yttre delen av hus.<br />
== Framställning ==<br />
Tillverkningen av tegel sker av att man pressar och värme lera. Leran måste vara ren och från jorden. Nästan all lera duger då. <br />
Förbränningen sker i 1000 grader Celsius<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Tegel har använts sedan antiken. Men i Skandinavien är den tidigaste byggnaden en kyrka som börjades bygga på 1170-talet.<br />
Annars används tegel till all möjligt. Hus, mur, kruka osv. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Tegelstenar kostar oftast cirka 10kr styck möjligen. Men det behövs oftast ganska många och man brukar köpa pallar med tegel.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Murtegel<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tegeltillverkning</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:ZajD&diff=24387Användare:ZajD2013-11-08T12:11:06Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Linus Frison Lindblad.<br />
Thorén Innovation School. TE13B<br />
<br />
Kort om mig: [http://media.skunkphoto.se/2013/11/Linus-Lindblad-Reportage.pdf]<br />
<br />
<br />
Where I live. Truth. [[File:TARDIS.jpg|thumb|TARDIS]]<br />
<br />
<br />
[[File:Nyan.gif]]<br />
<br />
Because I can<br />
Original gif made my: Michael Hedman (bbuubbi)</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:ZajD&diff=24358Användare:ZajD2013-11-08T12:02:11Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div>Linus Frison Lindblad.<br />
Thorén Innovation School. TE13B<br />
<br />
Kort om mig: [http://media.skunkphoto.se/2013/11/Linus-Lindblad-Reportage.pdf]<br />
<br />
<br />
Where I live. Truth. [[File:TARDIS.jpg|thumb|TARDIS]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:ZajD&diff=24331Användare:ZajD2013-11-08T11:57:08Z<p>ZajD: Skapade sidan med 'Linus Frison Lindblad. Thorén Innovation School. TE13B Kort om mig: [http://media.skunkphoto.se/2013/11/Linus-Lindblad-Reportage.pdf]'</p>
<hr />
<div>Linus Frison Lindblad.<br />
Thorén Innovation School. TE13B<br />
<br />
Kort om mig: [http://media.skunkphoto.se/2013/11/Linus-Lindblad-Reportage.pdf]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tegel&diff=23982Tegel2013-11-05T11:40:39Z<p>ZajD: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div>== TEGEL ==<br />
<br />
== Materialegenskaper: == <br />
: densitet [1 430/m<sup>3</sup>]<br />
: hårdhet = Väldigt hårt.<br />
: längdutvidgningskoeffiecient [0,000 008K<sup>-1</sup>]<br />
: värmeledningsförmåga [0,60W/(m K)]<br />
: resistivitet [-ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
Tegel används oftast till att bygga murar och den yttre delen av hus.<br />
== Framställning ==<br />
Tillverkningen av tegel sker av att man pressar och värme lera. Leran måste vara ren och från jorden. Nästan all lera duger då. <br />
Förbränningen sker i 1000 grader Celsius<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Tegel har använts sedan antiken. Men i Skandinavien är den tidigaste byggnaden en kyrka som börjades bygga på 1170-talet.<br />
Annars används tegel till all möjligt. Hus, mur, kruka osv. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Tegelstenar kostar oftast cirka 10kr styck möjligen. Men det behövs oftast ganska många och man brukar köpa pallar med tegel.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Murtegel<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tegeltillverkning</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tegel&diff=23981Tegel2013-11-05T11:40:16Z<p>ZajD: /* TEGEL */</p>
<hr />
<div>== TEGEL ==<br />
<br />
== Materialegenskaper: == <br />
: densitet [1 430/m<sup>3</sup>]<br />
: hårdhet<br />
: längdutvidgningskoeffiecient [0,000 008K<sup>-1</sup>]<br />
: värmeledningsförmåga [0,60W/(m K)]<br />
: resistivitet [-ohmmeter]<br />
<br />
<br />
== Användning ==<br />
Tegel används oftast till att bygga murar och den yttre delen av hus.<br />
== Framställning ==<br />
Tillverkningen av tegel sker av att man pressar och värme lera. Leran måste vara ren och från jorden. Nästan all lera duger då. <br />
Förbränningen sker i 1000 grader Celsius<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Tegel har använts sedan antiken. Men i Skandinavien är den tidigaste byggnaden en kyrka som börjades bygga på 1170-talet.<br />
Annars används tegel till all möjligt. Hus, mur, kruka osv. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Tegelstenar kostar oftast cirka 10kr styck möjligen. Men det behövs oftast ganska många och man brukar köpa pallar med tegel.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Murtegel<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tegeltillverkning</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tegel&diff=23870Tegel2013-11-04T09:45:31Z<p>ZajD: Skapade sidan med '== TEGEL =='</p>
<hr />
<div>== TEGEL ==</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=23869Materialdatabasen2013-11-04T09:45:03Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Mässing]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[CVP Plast]]<br />
* [[Aluminium]]<br />
* [[Kolstål]]<br />
* [[mässing]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Ädelsten]]<br />
* [[Tegel]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=23855Materialdatabasen2013-11-04T09:40:19Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[CVP Plast]]<br />
* [[Aluminium]]<br />
* [[Kolstål]]<br />
* [[mässing]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Ädelsten]]<br />
* [[Lera]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=23824Materialdatabasen2013-11-04T09:28:54Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[$ilver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[Zink]]<br />
* [[Koppar]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Lera]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=23823Materialdatabasen2013-11-04T09:28:26Z<p>ZajD: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[Zink]]<br />
* [[Koppar]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Lera]]</div>ZajDhttps://wikiskola.se/index.php?title=Bildspel,_TE13B&diff=23226Bildspel, TE13B2013-09-30T11:38:28Z<p>ZajD: /* Luckelina */</p>
<hr />
<div>==== Exemple: Carl Lindblad-Nyman ====<br />
<br />
Här ser ni mitt bildspel.<br />
<br />
{{#ev:youtube|5yMyhYU1EY4|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
: Bra effekter, bra låt....<br />
<br />
==== Max Lundgren ====<br />
<br />
Max bildspel<br />
<br />
{{#ev:youtube|mqPTOFRu6LY|250|right}}<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br />
<br />
'''Svar'''<br />
: Ja, det är Erik Satie med låten Gnossiennes--[[Användare:Max97|Max97]] 27 september 2013 kl. 08.39 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Soheil ====<br />
<br />
mitt bildspel från Spain.<br />
<br />
{{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Eric Nylander ====<br />
<br />
Min resa i Turkiet<br />
<br />
{{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
==== Felix Anderhagen ====<br />
<br />
Min resa i Italien.<br />
<br />
{{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Christoffer J ====<br />
<br />
Här är mitt bildspel från min resa till Nerja & Gibraltar.<br />
<br />
{{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Daniel Azhari ====<br />
<br />
Min resa till Turkiet<br />
<br />
{{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
==== Rasmus Madsen ====<br />
<br />
Min resa på Mallorca<br />
<br />
{{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Martin Sävström ====<br />
<br />
Ett bildspel på Lanzarote.<br />
<br />
{{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Luckelina ====<br />
<br />
Sälen bildspel av Lucas<br />
<br />
{{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
""Respons""<br />
<br />
Omg noob.<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Linnéa Bergmark ====<br />
<br />
Bildspel från London.<br />
<br />
{{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
==== Noor ====<br />
<br />
Här ser ni mitt bildspel.<br />
<br />
{{#ev:youtube|U854XBU0bAQ|250|right}}<br />
<br />
<br />
''' Respons'''<br />
<br />
:Videon är privat. Kan inte se den.--[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.00 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Arvid ====<br />
<br />
Här är mitt bildspel<br />
<br />
{{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Dilan ====<br />
<br />
Här är mitt bildspel.<br />
<br />
{{#ev:youtube|e0B7oNWiLfY|250|right}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Bra jobbat Dilan. Nice låt :) --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.30 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
==== Josef ====<br />
<br />
Här är mitt bildspel<br />
<br />
{{#ev:youtube|fP65_-7ALR8|250|right}}<br />
<br />
{{clear}}</div>ZajD