https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=ZachariasTE14AWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-11T23:06:35ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=Norra_Djurg%C3%A5rdsstaden&diff=39605Norra Djurgårdsstaden2017-05-04T11:34:38Z<p>ZachariasTE14A: /* Samma grupper som i Verandabygget */</p>
<hr />
<div>Pågående projektering och byggande. ustställning med modeller. Studiebesök.<br />
<br />
[https://www.google.se/maps/place/Norra+Djurg%C3%A5rdsstaden+innovation/@59.34868,18.11071,16z/data=!4m2!3m1!1s0x0:0x5a16975d5031e03d?hl=en Plats för studiebesöket]<br />
<br />
[http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/norra-djurgardsstaden/Studiebesok-och-talarforfragningar/ Norra Djurgårdsstaden - en presentation]<br />
<br />
[https://www.flickr.com/photos/norradjurgardsstaden/sets/ Norra Djurgårdsstaden på Flickr]<br />
<br />
=== Kartor ===<br />
<br />
Eniro.se<br />
<br />
[http://www.openstreetmap.org/#map=14/59.3524/18.1014&layers=CN OpenStreetMap.org]<br />
<br />
{{malruta | Mål med projektet - stadsplanering<br />
<br />
Använd kartor som underlag.<br />
<br />
Rita 2D i AutoCAD ett förslag för kajerna i Värtahamnen.<br />
<br />
Visualisera i 3D med AutoCAD eller SketchUp.<br />
}}<br />
<br />
=== Grovplanera området ===<br />
<br />
==== Vilka byggnader är värda att bevara? ====<br />
<br />
{{uppgruta | Vilka byggnader behåller vi?<br />
<br />
Välj en byggnad och försök besvara följande frågor.<br />
: Är de skyddsvärda?<br />
: Utseende<br />
: Vilka företag finns där?<br />
: Är byggnaden användbar för kulturell verksamhet<br />
: Är byggande lämplig för bostäder?<br />
<br />
[[Fil:Skyddsvärda byggnader.png|400px|vänster]]<br />
<br />
'''Bedömning''': Lägg in text och bild här. bedömning på förmåga F2.<br />
}}<br />
<br />
===== 1 - Nasdaq OMX =====<br />
<br />
Tvåvånings industrilokal med mycket stora fönster. Värd att bevara.<br />
<br />
===== 2 - Magasin 5 =====<br />
<br />
https://www.google.se/maps/@59.3410592,18.1230727,3a,75y,299.28h,100.23t/data=!3m6!1e1!3m4!1smHX43JMEGso16y9iprPzEw!2e0!7i13312!8i6656<br />
<br />
http://binged.it/1MHY1w2<br />
<br />
Personligen tycker jag huset har en intressant utformning. Det ger en tydlig känsla av en hamnbyggnad, något jag tycker borde tas tillvara på. I ett nybyggt område blir det extra viktigt med en historisk koppling och då passar Magasin 5 väldigt bra i det syftet. <br />
<br />
Stadsmuseet har en grönmarkering på den, enligt kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelse. Teckenförklaringen för grönmarkering lyder ”Fastigheten med bebyggelse som är särskilt värdefull från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. <br />
<br />
http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html<br />
<br />
De som har kontor/lokaler i huset är Meter Television AB, Stockholms Auktionsverk Online, Stadsmuseet Samlingsenhet, Stor-CPh Produktion Ab och Stadsbudsbolaget Rondahl AV<br />
<br />
Byggnaden är väldigt stor och djup. Jag skulle tänka att huset skulle kunna användas som utställningslokal med tanke på dess djup och säkert fönsterlösa utrymmen. Dock skulle det kunna kombineras så att en kulturell verksamhet samsas med bostäder alternativ att huset byggs om för att fylla en ny funktion (som bostäder, utställningslokaler) bättre. En saluhall skulle vara intressant för byggnaden såväl som uteserveringar vid den. Det bästa kanske skulle vara att göra huset till en mix av kontor, kulturella evenemang och bostäder - allt i samma byggnad! Det finns mycket potential med Magasin 5 som bör tas tillvara!<br />
<br />
===== 3 - Magasin 7 =====<br />
<br />
Tråkig envånings godsterminal.<br />
<br />
===== 4 - Plåthangaren =====<br />
[[Fil:Plåttält.png|400px|höger]]<br />
Det verkar vara ett upplag för containrar, etc. Ej skyddsvärd.<br />
{{clear}}<br />
<br />
===== 5 - Förvaringshuset =====<br />
[[Fil:Skärmavbild 2016-05-23 kl. 23.09.18.png|340px|höger]]<br />
<br />
Byggnad nummer 5 är ett förvaringslager som ägs av företaget Hoyer Svenska Petrolog AB som levererar petroleumprodukter. Man kan enkelt se att byggnaden har konstruerats för ett syfte, vilket är att förvara saker. Väggarna är täckta i vad som ser ut som vit-färgad plåt och byggnadens dimensioner är endast en stor rektangel. Taket verkar dock inte vara effektivt med att avleda vatten då det fanns vattenpölar på det (enligt google maps satellitbild) vilket tyder starkt på att om det ska behållas så krävs en renovering. <br />
<br />
Byggnaden skulle kunna användas för att byggas om till någonting mer kulturellt som ett museum eller en marknad (Typ som Hötorgshallarna). Det finns stor lastplats på baksidan (Se bifogad bild) som gör det enkelt för flera personer/företag att ta dit vad som kan säljas. Jag tror dessvärre inte att byggnaden är anpassad för att kunna bo i då det kommer behöva dras flera vattenledningar, byggas fler väggar/våningar inuti och renoveras. Det skulle dessutom vara svårare att bygga rum osv innanför ytterväggarna snarare än att riva det och bygga allt från grunden. Jag skulle säga att rivning av byggnaden är svaret på frågan för att sedan bygga bostäder ovanför.<br />
<br />
===== 6 =====<br />
Louddsvägen 20 ägs av Petrolia, http://www.petrolia.se/kontaktaoss.html<br />
<br />
===== 7 =====<br />
Det är ett oljebolag vid namn Petrolia AB, detta betyder alltså att det är en ful byggnad som bör jämnas med marken. Denna bild var den enda jag kunde hitta efter mycket aktivt sökande. <br />
[[Fil:Bild_byggnad_7_.png |miniatyr|Jämna den med marken.]]<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Rita kvarteren ====<br />
<br />
Vi ska bestämma hur området är indelat i kvarter för att vi ska kunna ta hand om ett kvarter var. Vi behöver en gemensam grovplan. Vi tittar på alla förslag och har en omröstning.<br />
<br />
{{uppgruta | Grovplanera Loudden<br />
<br />
Använd bilden och skissa var kvarter och vägar går i området.<br />
<br />
Skissa med Förhandsgranskning, KeyNote, SketchUp, Photoshop, AutoCAD eller vad du vill.<br />
<br />
[[Fil:Loudden för grovplanering.png|400px|vänster]]<br />
<br />
Den här bilden ska du utgå ifrån när du caddar.<br />
[[Fil:Loudden_f_AutoCAD.png |200 px|Loudden för AutoCAD]]<br />
<br />
: Lägg in bilden med attach<br />
: Lägg den i ett eget lager.<br />
<br />
Lämna in på Progress. CAD, '''F6'''<br />
}}<br />
<br />
=== Formge ditt kvarter ===<br />
<br />
{{uppgruta | Börja med en karta<br />
[[Fil:Loudden grovplan med valda kvarter.jpeg|200px|höger|Valda kvarter.]]<br />
<br />
Importera lämplig karta i AutoCAD. Till exempel den till höger som visar vilka kvarter ni valt.<br />
<br />
Börja cadda i 3D i ett nytt lager.<br />
<br />
Lämna in på '''F1''' - kunna cadda.<br />
<br />
}}<br />
<br />
=== Inspiration ===<br />
<br />
: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gåshaga Gåshaga]<br />
: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Pampas_Marina Pampas marina]<br />
: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvarnholmen,_Nacka_kommun Kvarnholmen]<br />
: [https://en.wikipedia.org/wiki/Aker_Brygge Akers brygge]<br />
<br />
=== AutoCAD tutorials om husritning ===<br />
<br />
* [https://www.youtube.com/watch?v=_L-h8h9uBGU AUTOCAD 3D HOUSE PART1 - MAKING 3D WALLS]<br />
* [https://www.youtube.com/watch?v=SLR7ZjKLr6Q Beginner Tutorial 1 - Autodesk AutoCad 2016 - Designing a Basic House]<br />
* [https://www.youtube.com/results?search_query=AutoCAD+city+planning Sökning AutoCAD city Planning]<br />
<br />
== Ramar för projektet ==<br />
<br />
* Begränsat till Loudden<br />
* Bra stad - socialt hållbart<br />
* Dokument med designriktlinjer som vi tar fram gemensamt. <br />
* Cadda ett kvarter var. Cirka 50 * 100 kvm.<br />
* Koncept för varje kvarter<br />
* De måste inte vara helt kommersiellt gångbart.<br />
<br />
== Uppgift Arkitektur 2017 ==<br />
<br />
=== Samma grupper som i Verandabygget ===<br />
<br />
: 1 Lahon, Henrik, Calvin<br />
: 2 Amanda, Teo, Daniel<br />
: 3 Josefin, Philip, Zacharias<br />
: 4 Hampus, Elin, Ali<br />
: 5 Philip T,Daniel S, Fardin, Elias<br />
: 6 Saman, Savvas, Albin<br />
<br />
=== lektionesplanering ===<br />
<br />
3 lektioner för Loudden<br />
<br />
0 Intro. De har tittat på wikiskola. Snabb läxa. Skriv en idéplan för hur området ska vara. Många lägenheter, små eller stora, hållbart, billigt för unga, heterogent fast på östermalm, fyktingar/segegation, företagande, entreprenöriellt, sport, kultur, rekreation, <br />
<br />
1 ge dem massor av material, arkitkturtidningar, Pintersest, lera, klossar, lego, mm. Läxa en skiss<br />
<br />
De har en verkstad på arkitekturmuseum, kan man använda den. Kan jag involvera fler kurser?<br />
<br />
2 Vandra runt och titta i området innan vi går upp på presentation. Läxa detaljplan med olika modeller. Nu kan ni cadda och skissa och beskriva. Det här blir etn slutexamination. Kom med ett förslag.<br />
<br />
3 Presentation. För varandra och de bästa blir en rapport som presenteras för en journalist, projektkontoret och på wikiskola men delat i sociala medier.<br />
<br />
Vi samarbetar med kursen Konstruktion. När det blir tid över i bygget kan man arbeta med Loudden och vice versa.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=31653Övningsuppgifter på Ohms lag2015-04-15T07:42:06Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div><gallery><br />
<br />
</gallery><br />
<gallery><br />
<br />
</gallery><br />
== Uppgift 33 Adem==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 9.5 <math> \Omega </math>. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Kretslopp.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 <math> \Omega </math>. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 27 Noah ==<br />
<br />
{{uppgruta| Carl har en lampa med 10 Ohm med en spänning på 3 volt, Och Peter påstår att strömmen kommer att bli 2, har Peter rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2015-04-14_kl._10.50.41.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Peter räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 3/10 = 0.5<br />
Fel svar är 10/3 = 2. <br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?<br />
<br />
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub>)<br />
<br />
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub> ... * R<sub>n</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub> ... + R<sub>n</sub>)<br />
<br />
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.<br />
<br />
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:<br />
: (10 * 15)/(10 + 15)<br />
: om vi kortar ner det blir det<br />
: 150 / 25<br />
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag gäller U=R'I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Leo Wezelius ==<br />
<br />
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.<br />
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Svaret är 1.6<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
==Upgift 8 Soheil ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 Arvid ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan ==<br />
<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 68 Ludvig==<br />
<br />
{{uppgruta| Hur mycket ström kommer till batteriet,<br />
<br />
<br />
[[Fil: | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Ludvig <br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.<br />
<br />
: Mario<br />
</div><br />
</div><br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:LOL.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3 Ohm<br />
Svar, 0,3 Ohm<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br />
: Svar, 1500 Ohm<br />
Felix Anderhagen<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 143 Ohm<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 24 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Hur mycket ström åker ner till jord?<br />
<br />
[[Fil:Motor_Ohms_Lag.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: <br />
Inget svar skriven. Försök lösa det själv. <br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 - Max ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I<br />
<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.<br />
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då I → 1<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 - Dimer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br />
<br />
Dimer<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 23 Kristofer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36<br />
Fel svar är 20/7.2 = 2.778<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==<br />
<br />
<br />
{{uppgruta| <br />
<center><br />
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]<br />
</center><br />
A. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa A går sönder?<br />
B. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa C går sönder?<br />
C. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa D går sönder?<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
A. Både A & B fungerar ej<br />
<br />
B. Endast C fungerar ej<br />
<br />
C. Ingen lampa fungerar<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==<br />
<br />
{{uppgruta| . <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? <br />
<br />
[[Fil:Krets ca.png|240px|miniatyr]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)<br />
<br />
av: Casper Schwerin<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 26 Mikael==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen i kretsen är 600 Ohm. Spänningen är 9 Volt. Vilken ström har kretsen?<br />
<br />
[[Fil:Krets me.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 28 Zacharias Jafar ==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 500V och resistansen är 2k<math> \Omega </math>. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Dia1337.png| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I. Så för att få fram strömmen måste man ta I=U/R vilket i detta fall blir I=2000/500=4A.<br />
<br />
<br />
<br />
: Zacharias Jafar<br />
</div><br />
</div></div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=31647Övningsuppgifter på Ohms lag2015-04-15T07:39:50Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div><gallery><br />
<br />
</gallery><br />
<gallery><br />
<br />
</gallery><br />
== Uppgift 33 Adem==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 9.5 <math> \Omega </math>. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Kretslopp.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 <math> \Omega </math>. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 27 Noah ==<br />
<br />
{{uppgruta| Carl har en lampa med 10 Ohm med en spänning på 3 volt, Och Peter påstår att strömmen kommer att bli 2, har Peter rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2015-04-14_kl._10.50.41.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Peter räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 3/10 = 0.5<br />
Fel svar är 10/3 = 2. <br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?<br />
<br />
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub>)<br />
<br />
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub> ... * R<sub>n</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub> ... + R<sub>n</sub>)<br />
<br />
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.<br />
<br />
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:<br />
: (10 * 15)/(10 + 15)<br />
: om vi kortar ner det blir det<br />
: 150 / 25<br />
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag gäller U=R'I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Leo Wezelius ==<br />
<br />
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.<br />
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Svaret är 1.6<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
==Upgift 8 Soheil ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 Arvid ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan ==<br />
<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.<br />
<br />
: Mario<br />
</div><br />
</div><br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:LOL.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3 Ohm<br />
Svar, 0,3 Ohm<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br />
: Svar, 1500 Ohm<br />
Felix Anderhagen<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 143 Ohm<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 24 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Hur mycket ström åker ner till jord?<br />
<br />
[[Fil:Motor_Ohms_Lag.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: <br />
Inget svar skriven. Försök lösa det själv. <br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 - Max ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I<br />
<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.<br />
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då I → 1<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 - Dimer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br />
<br />
Dimer<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 23 Kristofer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36<br />
Fel svar är 20/7.2 = 2.778<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==<br />
<br />
<br />
{{uppgruta| <br />
<center><br />
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]<br />
</center><br />
A. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa A går sönder?<br />
B. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa C går sönder?<br />
C. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa D går sönder?<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
A. Både A & B fungerar ej<br />
<div><br />
B. Endast C fungerar ej<br />
<div><br />
C. Ingen lampa fungerar<br />
<div><br />
<div><br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==<br />
<br />
{{uppgruta| . <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? <br />
<br />
[[Fil:Krets ca.png|240px|miniatyr]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)<br />
<br />
av: Casper Schwerin<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 26 Mikael==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen i kretsen är 600 Ohm. Spänningen är 9 Volt. Vilken ström har kretsen?<br />
<br />
[[Fil:Krets me.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 28 Zacharias Jafar ==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 500V och resistansen är 2k<math> \Omega </math>. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Dia1337.png| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I. Så för att få fram strömmen måste man ta I=U/R vilket i detta fall blir I=2000/500=4A.<br />
<br />
<br />
<br />
: Zacharias Jafar<br />
</div><br />
</div></div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Dia1337.png&diff=31639Fil:Dia1337.png2015-04-15T07:36:01Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div></div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Dia1337.pdf&diff=31637Fil:Dia1337.pdf2015-04-15T07:34:53Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div></div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31381Internet - Behov2015-03-19T09:42:20Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>=== Historia === <br />
<br />
[[Fil:Internet access here sign by- Steve Rhode.jpeg|340px|miniatyr|höger]] <br />
<br />
Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt. Folk har även handlat för personlig vinning sedan lång tid tillbaka. Först var det relativt svårt att handla men med tiden så blev det enklare och enklare. Behoven att handla snabbt och enkelt har ökat med tiden och nu är det väldigt enkelt att göra det.<br />
<br />
=== Konsekvenser === <br />
<br />
[[Fil:Internet in lego.jpeg|340px|thumb|right|Internet i Lego]]<br />
<br />
När internet utvecklades började behoven till andra saker på internet att öka. Allt från shopping till nöje till kommunikation. Man kan nu till exempel handla kläder och mat över internet, vilket leder till mer tid till annat men det kan leda till att vi rör oss mindre och mindre. Dessa konsekvenser är negativa då det kan leda till mindre rörelse och aktiviteter. Vilket i sin del då skulle leda till sämre hälsa. Men det finns även positiva saker som har kommit ut av att det går att göra massor med saker över internet. Till exempel så kan man träffa nya personer, jobba på vägen, m.m.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31364Internet - Behov2015-03-18T17:31:21Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>=== Historia === <br />
<br />
[[Fil:Internet access here sign by- Steve Rhode.jpeg|340px|miniatyr|höger]] <br />
<br />
Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt. Folk har även handlat för personlig vinning sedan lång tid tillbaka. Först var det relativt svårt att handla men med tiden så blev det enklare och enklare. Behoven att handla snabbt och enkelt har ökat med tiden och nu är det väldigt enkelt att göra det.<br />
<br />
=== Konsekvenser === <br />
<br />
[[Fil:Internet in lego.jpeg|340px|thumb|right|Internet i Lego]]<br />
<br />
När internet utvecklades började behoven till andra saker på internet att öka. Allt från shopping till nöje till kommunikation. Man kan nu till exempel handla kläder och mat över internet, vilket leder till mer tid till annat men det kan leda till att vi rör oss mindre och mindre. Dessa konsekvenser är negativa då det kan leda till mindre rörelse och aktiviteter.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31363Internet - Behov2015-03-18T17:30:07Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Internet access here sign by- Steve Rhode.jpeg|340px|miniatyr|höger]] <br />
<br />
[[Fil:Internet in lego.jpeg|340px|thumb|right|Internet i Lego]]<br />
<br />
=== Historia === <br />
<br />
Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt. Folk har även handlat för personlig vinning sedan lång tid tillbaka. Först var det relativt svårt att handla men med tiden så blev det enklare och enklare. Behoven att handla snabbt och enkelt har ökat med tiden och nu är det väldigt enkelt att göra det.<br />
<br />
=== Konsekvenser === <br />
<br />
När internet utvecklades började behoven till andra saker på internet att öka. Allt från shopping till nöje till kommunikation. Man kan nu till exempel handla kläder och mat över internet, vilket leder till mer tid till annat men det kan leda till att vi rör oss mindre och mindre. Dessa konsekvenser är negativa då det kan leda till mindre rörelse och aktiviteter.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31362Internet - Behov2015-03-18T09:05:07Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Internet access here sign by- Steve Rhode.jpeg|340px|miniatyr|höger]] <br />
<br />
[[Fil:Internet in lego.jpeg|340px|thumb|right|Internet i Lego]]<br />
<br />
Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt. Folk har även handlat för personlig vinning sedan lång tid tillbaka. Först var det relativt svårt att handla men med tiden så blev det enklare och enklare. Behoven att handla snabbt och enkelt har ökat med tiden och nu är det väldigt enkelt att göra det.<br />
När internet utvecklades började behoven till andra saker på internet att öka. Allt från shopping till nöje till kommunikation. Man kan nu till exempel handla kläder och mat över internet, vilket leder till mer tid till annat men det kan leda till att vi rör oss mindre och mindre. Dessa konsekvenser är negativa då det kan leda till mindre rörelse och aktiviteter.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31361Internet - Behov2015-03-18T09:01:36Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Internet access here sign by- Steve Rhode.jpeg|340px|miniatyr|höger]] <br />
<br />
[[Fil:Internet in lego.jpeg|340px|thumb|right|Internet in Lego]]<br />
<br />
Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt. Folk har även handlat för personlig vinning sedan lång tid tillbaka. Först var det relativt svårt att handla men med tiden så blev det enklare och enklare. Behoven att handla snabbt och enkelt har ökat med tiden och nu är det väldigt enkelt att göra det.<br />
När internet utvecklades började behoven till andra saker på internet att öka. Allt från shopping till nöje till kommunikation. Man kan nu till exempel handla kläder och mat över internet, vilket leder till mer tid till annat men det kan leda till att vi rör oss mindre och mindre. Dessa konsekvenser är negativa då det kan leda till mindre rörelse och aktiviteter.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31360Internet - Behov2015-03-18T08:45:00Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Internet access here sign by- Steve Rhode.jpeg|340px|miniatyr|höger]] <br />
<br />
Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt.<br />
<br />
[[Fil:Internet in lego.jpeg|340px|thumb|right|Internet in Lego]]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Internet_in_lego.jpeg&diff=31358Fil:Internet in lego.jpeg2015-03-18T08:42:04Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div></div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31254Internet - Behov2015-03-16T11:37:29Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31253Internet - Behov2015-03-16T11:37:20Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. ∑Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31252Internet - Behov2015-03-16T11:36:48Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. <br />
Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. <br />
Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=31251Internet - Behov2015-03-16T11:36:30Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>Sedan lång tid tillbaka har människor skickat meddelanden i form av till exempel brev och brev duvor till varandra. Genom tidens gång har sätt att skicka meddelanden till varandra förenklats mycket bättre och det har blivit mycket smidigare än tidigare. Detta eftersom behovet av att skicka meddelanden och andra saker har ökat drastiskt.</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=30924Internet - Behov2015-03-04T08:17:03Z<p>ZachariasTE14A: Tömde sidan</p>
<hr />
<div></div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet_-_Behov&diff=30923Internet - Behov2015-03-04T08:16:29Z<p>ZachariasTE14A: Skapade sidan med 'Zzzzzzzzzzzzzzzzzz'</p>
<hr />
<div>Zzzzzzzzzzzzzzzzzz</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Internet&diff=30897Internet2015-03-03T09:59:58Z<p>ZachariasTE14A: Skapade sidan med 'Tagen av Elin, Noah, Viktor och Zacharias'</p>
<hr />
<div>Tagen av Elin, Noah, Viktor och Zacharias</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&diff=30895Tekniska System med Innovationer2015-03-03T09:59:21Z<p>ZachariasTE14A: /* Exempel på tekniska system */</p>
<hr />
<div><br />
=== Intro ===<br />
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]<br />
<br />
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.<br />
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]<br />
}}<br />
<br />
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.<br />
<br />
=== Projektbeskrivning i korthet ===<br />
<br />
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.<br />
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:<br />
<br />
<br />
1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?<br />
<br />
2. Teknisk beskrivning av TS och dess Innovationer<br />
<br />
3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?<br />
<br />
4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.<br />
<br />
=== Val av projekt: ===<br />
<br />
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.<br />
<br />
Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''<br />
<br />
=== Exempel på tekniska system ===<br />
<br />
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.<br />
<br />
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.<br />
<br />
Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.<br />
<br />
{|<br />
|<br />
'''Infrastruktur'''<br />
* vägar<br />
* järnväg<br />
* sjöfart<br />
* flyg<br />
* telekom<br />
* teve<br />
* post<br />
* paketleveranser<br />
* [[bilen]]<br />
* sextanten<br />
* energiförsörjning<br />
** el<br />
** värme<br />
* [[tunnelbanan]]<br />
* vatten och avlopp<br />
<br />
'''livsmedelsteknik'''<br />
* Pastörisering<br />
* Konservburken<br />
* livsmedelsproduktion<br />
** mejeriprodukter<br />
** bröd<br />
<br />
'''Kunskap'''<br />
* blyerstspennan<br />
* skriftspråket<br />
* tidmätning<br />
||<br />
'''Kemiteknik'''<br />
<br />
* konstgödning<br />
* nanoteknik<br />
* kemiska bekämpningsmedel<br />
* pappersteknik<br />
* plaster<br />
* [[glas TS]]<br />
* keramer<br />
* Tetra Pak<br />
<br />
<br />
'''IT'''<br />
<br />
* informationssystem<br />
* visualisering<br />
* ritteknik<br />
* [[internet]]<br />
* film<br />
* musik<br />
* kameran<br />
* positioneringsystem, GPS<br />
* CD/DVD/BlueRay<br />
* mobiltelefonen<br />
||<br />
<br />
'''Kemi, biologi, medicin'''<br />
<br />
* läkemedel<br />
* antibiotika<br />
* insulin<br />
* genteknik, GMO<br />
* PCR<br />
* algodling<br />
* cellulosa<br />
* fotospektroskopi<br />
* fosterdiagnostik<br />
* fermentation<br />
* odlingssystem<br />
* reservdelsmänniskan<br />
* vävnadsodling<br />
* pacemakern<br />
* titanimplantat<br />
* hörapparaten<br />
* in vitro fertilisering<br />
|}<br />
<br />
=== Leveranser ===<br />
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]<br />
<br />
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersidan för varje gruppmedlems delområde.<br />
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commonslicens'''. Alltså får ni inte använda cpyrightat material, varken text eller bilder. <br />
* En '''projektplan''' ska göras.<br />
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (mail) till lärare vid 1/2 tid. Milstolpe att var och en klar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.<br />
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. <br />
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.<br />
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (förr exempel - se nedan)<br />
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet vid 1/2 tid. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presnentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.<br />
<br />
==== Instuderingsfrågor till provet ====<br />
<br />
Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.<br />
<br />
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.<br />
<br />
=== Lektionsplanering ===<br />
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]<br />
<br />
Till varje lektion:<br />
* starters med film, genomgång el dyl.<br />
<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning. <br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa<br />
# prov<br />
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering<br />
<br />
=== Hur ser ett bra manus ut? ===<br />
<br />
Här finns [[exempel på TS-manus]]<br />
<br />
=== Tekniska museet - studiebesök 2012-13 ===<br />
<br />
* 100 innovationer på Tekniska museet (besök lämpligt som avslutning).<br />
** http://www.100innovationer.com/svensk/skolan.135.html<br />
<br />
=== Redovisning ===<br />
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]<br />
<br />
Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: <br /><br />
<br />
{{resultat | <br />
<br />
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] <br />
<br />
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]<br />
<br />
}}<br />
<br />
<br />
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.<br />
<br />
'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.<br />
<br />
=== Utvärdering ===<br />
<br />
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}<br />
<br />
=== Länkar och Litteratur ===<br />
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]<br />
<br />
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.<br />
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system<br />
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. <br />
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se<br />
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw<br />
<br /><br />
{{clear}}</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29159HowTo Photoshop2014-10-14T13:33:21Z<p>ZachariasTE14A: /* Zacharias */</p>
<hr />
<div>== Casper ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Zacharias ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}<br />
<br />
: Respons 1:<br />
<br />
: Respons 2:<br />
<br />
: Respons 3:<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br />
<br />
Respons1: <br />
Respons2: <br />
Respons3: <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Tobias ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Marcus ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Savvas ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29156HowTo Photoshop2014-10-14T13:32:47Z<p>ZachariasTE14A: /* Zacharias */</p>
<hr />
<div>== Casper ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Zacharias ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br />
<br />
: Respons 1:<br />
<br />
: Respons 2:<br />
<br />
: Respons 3:<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==<br />
<br />
{{#ev:youtube | kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br />
<br />
Respons1: <br />
Respons2: <br />
Respons3: <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Tobias ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Marcus ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Savvas ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29151HowTo Photoshop2014-10-14T13:31:45Z<p>ZachariasTE14A: /* Zacharias */</p>
<hr />
<div>== Casper ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Zacharias ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==<br />
<br />
{{#ev:youtube | kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br />
<br />
Respons1: <br />
Respons2: <br />
Respons3: <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Savvas ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br />
<br />
Comments:<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29150HowTo Photoshop2014-10-14T13:31:27Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Casper ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Zacharias ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==<br />
<br />
{{#ev:youtube | kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br />
<br />
Respons1: <br />
Respons2: <br />
Respons3: <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== tom ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br />
<br />
: Respons1:<br />
: Respons2:<br />
: Respons3:<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Savvas ==<br />
<br />
{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br />
<br />
Comments:<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Daniel ==</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28722Bambu2014-10-01T07:33:03Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right |Bambustav|]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right |Bambublad|]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28721Bambu2014-10-01T07:32:11Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 100px | right |Bambustav|]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 320px | right |Bambublad|]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28717Bambu2014-10-01T07:28:30Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 90px | right |Bambustav|]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 300px | right |Bambublad|]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28714Bambu2014-10-01T07:24:55Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 90px | right |Bambustav]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 300px | right |Bambublad]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28713Bambu2014-10-01T07:24:26Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 90px | right | Bambustav]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 300px | right | Bambublad]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28710Bambu2014-10-01T07:23:43Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 110px | right | Bambustav]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 320px | right | Bambublad]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28707Bambu2014-10-01T07:23:15Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Bambustav]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Bambublad]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28701Spikning2014-10-01T07:20:41Z<p>ZachariasTE14A: /* Länkar */</p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
[[File:Nails.jpg|220px|thumb|right|Spikar]]<br />
<br />
Spikning är ett av de vanligaste sätten att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen. Oftast för att foga samman två plankor eller något av trä. Två sätt att spika är antingen med en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammare_(handverktyg) hammare] eller en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikpistol spikpistol]. Man kan förstärka sammanfogningen med hjälp av mellanläggsbrickor, med taggar, och tandbrickor. Viktigt att tänka på när man spikar med en hammare är att inte träffa tummen med hammaren och att inte råka spika fast sina kläder. När du ska använda en spikpistol bör du ha på dig viss säkerhetsutrustning, så som skyddsglasögon, säkerhetsskor och ett par handskar. Man ska även se upp så att man inte skjuter sig själv eller någon annan i närheten.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
[[File:Nail gun sweden 20030918.jpg|220px|thumb|Spikpistol]]<br />
<br />
Spikning är mest lämpligast för trä men man kan även spika ihop två bitar av metall.<br />
<br />
Oftast använder man den traditionella hammare och spik för att spika ihop trä men en spikpistol går också at använda. För att spika ihop metall använder man en spikpistol för att det är lättast, smidigast och bästa sättet att göra så.<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
Fördelar med spikning är att det är enkelt och smidigt. Det är nog därför det är ett av de vanligaste sätten att sammanfoga två föremål av samma objekt. Ytterligare en fördel är att man kan, om man spikat fel eller snett med en hammare, dra ut spiken med hammarens "klo"<br />
<br />
Nackdelar med spikning är riskerna för skador om man är ovan. Några exempel på skador som kan förekomma på grund av spikning, med spikpistol, är att man får en spik i handen, foten eller någon annanstans på kroppen. Det finns också en nackdel med att man kanske inte kan åtgärda ett fel som man gjort med en spikpistol eftersom spiken kanske skjutits in i träet så att det inte går att ta ut. Även om man gör fel och sen åtgärdar det så kommer det finnas ett hål efter misstaget vilket kan se fult ut<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
{{#ev:youtube| PjGGDz7Cs0I | 280 | right | Hur man spikar}}<br />
<br />
Inom byggbranschen och industri används spikning. Det används oftast inom snickeri fast det håller på att ersättas av skruvning. Ett annat, bättre sätt, att foga samman trä.<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
Kostnaden för spikar är olika beroende på var du kollar men jag skulle tro att priest ligger mellan under hundringen till någon hundring<br />
<br />
===Länkar===<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Spik Wikipedia om Spik]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikf%C3%B6rband Wikipedia om Spikförband]<br />
<br />
[http://www.svenskttra.se/om_tra_1/forbandstyper/spik-och-skruv Lätt info om Spikning]<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Nail_gun Wikipedia om Spikpistol på engelska]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28690Bambu2014-10-01T07:15:03Z<p>ZachariasTE14A: /* Länkar */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Dracaena sanderiana close up]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Organic Green Leafs of Bamboo]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
[http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo Wikipedia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html Lite info om Bambu]<br />
<br />
[http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html Lite historia om Bambu på engelska]<br />
<br />
[http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html Mer info om historia på engelska]<br />
<br />
[http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html Priser på Bambu]<br />
<br />
[http://www.borealisplant.se/bambu/34 Mer priser på Bambu]</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28518Spikning2014-09-26T14:57:39Z<p>ZachariasTE14A: /* Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) */</p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
[[File:Nails.jpg|220px|thumb|right|Spikar]]<br />
<br />
Spikning är ett av de vanligaste sätten att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen. Oftast för att foga samman två plankor eller något av trä. Två sätt att spika är antingen med en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammare_(handverktyg) hammare] eller en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikpistol spikpistol]. Man kan förstärka sammanfogningen med hjälp av mellanläggsbrickor, med taggar, och tandbrickor. Viktigt att tänka på när man spikar med en hammare är att inte träffa tummen med hammaren och att inte råka spika fast sina kläder. När du ska använda en spikpistol bör du ha på dig viss säkerhetsutrustning, så som skyddsglasögon, säkerhetsskor och ett par handskar. Man ska även se upp så att man inte skjuter sig själv eller någon annan i närheten.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
[[File:Nail gun sweden 20030918.jpg|220px|thumb|Spikpistol]]<br />
<br />
Spikning är mest lämpligast för trä men man kan även spika ihop två bitar av metall.<br />
<br />
Oftast använder man den traditionella hammare och spik för att spika ihop trä men en spikpistol går också at använda. För att spika ihop metall använder man en spikpistol för att det är lättast, smidigast och bästa sättet att göra så.<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
Fördelar med spikning är att det är enkelt och smidigt. Det är nog därför det är ett av de vanligaste sätten att sammanfoga två föremål av samma objekt. Ytterligare en fördel är att man kan, om man spikat fel eller snett med en hammare, dra ut spiken med hammarens "klo"<br />
<br />
Nackdelar med spikning är riskerna för skador om man är ovan. Några exempel på skador som kan förekomma på grund av spikning, med spikpistol, är att man får en spik i handen, foten eller någon annanstans på kroppen. Det finns också en nackdel med att man kanske inte kan åtgärda ett fel som man gjort med en spikpistol eftersom spiken kanske skjutits in i träet så att det inte går att ta ut. Även om man gör fel och sen åtgärdar det så kommer det finnas ett hål efter misstaget vilket kan se fult ut<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
{{#ev:youtube| PjGGDz7Cs0I | 280 | right | Hur man spikar}}<br />
<br />
Inom byggbranschen och industri används spikning. Det används oftast inom snickeri fast det håller på att ersättas av skruvning. Ett annat, bättre sätt, att foga samman trä.<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
Kostnaden för spikar är olika beroende på var du kollar men jag skulle tro att priest ligger mellan under hundringen till någon hundring<br />
<br />
===Länkar===<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spik<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikf%C3%B6rband<br />
<br />
http://www.svenskttra.se/om_tra_1/forbandstyper/spik-och-skruv<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Nail_gun</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28517Spikning2014-09-26T14:54:43Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
[[File:Nails.jpg|220px|thumb|right|Spikar]]<br />
<br />
Spikning är ett av de vanligaste sätten att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen. Oftast för att foga samman två plankor eller något av trä. Två sätt att spika är antingen med en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammare_(handverktyg) hammare] eller en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikpistol spikpistol]. Man kan förstärka sammanfogningen med hjälp av mellanläggsbrickor, med taggar, och tandbrickor. Viktigt att tänka på när man spikar med en hammare är att inte träffa tummen med hammaren och att inte råka spika fast sina kläder. När du ska använda en spikpistol bör du ha på dig viss säkerhetsutrustning, så som skyddsglasögon, säkerhetsskor och ett par handskar. Man ska även se upp så att man inte skjuter sig själv eller någon annan i närheten.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
[[File:Nail gun sweden 20030918.jpg|220px|thumb|Spikpistol]]<br />
<br />
Spikning är mest lämpligast för trä men man kan även spika ihop två bitar av metall.<br />
<br />
Oftast använder man den traditionella hammare och spik för att spika ihop trä men en spikpistol går också at använda. För att spika ihop metall använder man en spikpistol för att det är lättast, smidigast och bästa sättet att göra så.<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
Fördelar med spikning är att det är enkelt och smidigt. Det är nog därför det är ett av de vanligaste sätten att sammanfoga två föremål av samma objekt. Ytterligare en fördel är att man kan, om man spikat fel eller snett med en hammare, dra ut spiken med hammarens "klo"<br />
<br />
Nackdelar med spikning är riskerna för skador om man är ovan. Några exempel på skador som kan förekomma på grund av spikning, med spikpistol, är att man får en spik i handen, foten eller någon annanstans på kroppen. Det finns också en nackdel med att man kanske inte kan åtgärda ett fel som man gjort med en spikpistol eftersom spiken kanske skjutits in i träet så att det inte går att ta ut. Även om man gör fel och sen åtgärdar det så kommer det finnas ett hål efter misstaget vilket kan se fult ut<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
{{#ev:youtube| PjGGDz7Cs0I | 280 | right | Hur man spikar}}<br />
<br />
Inom byggbranschen och industri används spikning. Det används oftast inom snickeri fast det håller på att ersättas av skruvning. Ett annat, bättre sätt, att foga samman trä.<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
Kostnaden för spikar är olika beroende på var du kollar men ungefär 50kr per paket till 250kr per paket<br />
<br />
===Länkar===<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spik<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikf%C3%B6rband<br />
<br />
http://www.svenskttra.se/om_tra_1/forbandstyper/spik-och-skruv<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Nail_gun</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28515Spikning2014-09-26T13:51:35Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
Spikning är ett av de vanligaste sätten att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen. Oftast för att foga samman två plankor eller något av trä. Två sätt att spika är antingen med en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammare_(handverktyg) hammare] eller en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikpistol spikpistol]. Man kan förstärka sammanfogningen med hjälp av mellanläggsbrickor, med taggar, och tandbrickor. Viktigt att tänka på när man spikar med en hammare är att inte träffa tummen med hammaren och att inte råka spika fast sina kläder. När du ska använda en spikpistol bör du ha på dig viss säkerhetsutrustning, så som skyddsglasögon, säkerhetsskor och ett par handskar. Man ska även se upp så att man inte skjuter sig själv eller någon annan i närheten.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
Spikning är mest lämpligast för trä men man kan även spika ihop två bitar av metall.<br />
<br />
Oftast använder man den traditionella hammare och spik för att spika ihop trä men en spikpistol går också at använda. För att spika ihop metall använder man en spikpistol för att det är lättast, smidigast och bästa sättet att göra så.<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
<br />
===Länkar===<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spik<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikf%C3%B6rband<br />
<br />
http://www.svenskttra.se/om_tra_1/forbandstyper/spik-och-skruv</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28512Spikning2014-09-26T13:12:22Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
Spikning är ett av de vanligaste sätten att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen. Oftast för att foga samman två plankor eller något av trä. Två sätt att spika är antingen med en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammare_(handverktyg) hammare] eller en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikpistol spikpistol]. Man kan förstärka sammanfogningen med hjälp av mellanläggsbrickor, med taggar, och tandbrickor. Viktigt att tänka på när man spikar med en hammare är att inte träffa tummen med hammaren och att inte råka spika fast sina kläder. När du ska använda en spikpistol bör du ha på dig viss säkerhetsutrustning, så som skyddsglasögon, säkerhetsskor och ett par handskar. Man ska även se upp så att man inte skjuter sig själv eller någon annan i närheten.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
<br />
===Länkar===</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28511Spikning2014-09-26T12:40:08Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
Spikning är ett av de vanligaste sätten att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen. Oftast för att foga samman två plankor eller något av trä. Två sätt att spika är antingen med en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammare_(handverktyg) hammare] eller en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Spikpistol spikpistol]. Man kan förstärka sammanfogningen med hjälp av mellanläggsbrickor, med taggar, och tandbrickor.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
<br />
===Länkar===</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28509Spikning2014-09-26T12:04:42Z<p>ZachariasTE14A: /* Tillvägagångssätt */</p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
Spikning är ett sätt att foga samman konstruktionsvirke inom byggnadsbranschen.<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
<br />
===Länkar===</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28482Spikning2014-09-26T11:34:33Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>===Tillvägagångssätt===<br />
<br />
===Lämplighet för olika typer av material===<br />
<br />
===Fördelar och nackdelar===<br />
<br />
===Användningsområden===<br />
<br />
===Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)===<br />
<br />
===Länkar===</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28471Spikning2014-09-26T11:24:56Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>Zacharias och Johar</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Spikning&diff=28329Spikning2014-09-24T07:37:59Z<p>ZachariasTE14A: Skapade sidan med 'Zacharias och Johar'</p>
<hr />
<div>Zacharias och Johar</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&diff=28314Produktion2014-09-24T07:29:45Z<p>ZachariasTE14A: /* Spikning */</p>
<hr />
<div><br />
== Vad handlar produktion om? ==<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].<br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. <br />
<br />
Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.<br />
<br />
Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: <br />
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]<br />
## hårdhet (ex Mohs)<br />
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]<br />
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br />
## resistivitet [ohmmeter]<br />
# Vad används materialet till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
Här finns:<br />
: '''[[Materialdatabasen]]'''<br />
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]<br />
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. Använd följande kod.<br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== [[Valsning]] ===<br />
Micke och Linnea<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===<br />
<br />
Av Dimer oc Dilan<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== [[Tryckning]]===<br />
<br />
Renars och Savvas<br />
<br />
=== [[Borrning]] ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
<br />
=== [[Svarvning]] ===<br />
<br />
Arbete av Alexander och Soheil<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Fräsning]] ===<br />
<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== [[3D-penna]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== [[smidning]] ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== [[bockning]] ===<br />
Sam och Arvid<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
[[Vakuumformning]]<br />
<br />
=== [[Lackning]] ===<br />
<br />
=== [[Gjutning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
=== [[Limning]] ===<br />
<br />
=== [[Skruvning]] ===<br />
<br />
=== [[Spikning]] ===<br />
<br />
Av Zacharias och Johar<br />
<br />
=== [[Lödning]] ===<br />
<br />
=== [[Nitning]] ===<br />
<br />
=== [[Kardborreband]] ===<br />
<br />
== En liten konstruktionsuppgift ==<br />
<br />
{{uppgruta | '''Konstruera!''’<br />
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".<br />
<br />
Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:<br />
<br />
: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.<br />
: en hammare med ett praktiskt handtag<br />
: en skruvmejsel för elektriker<br />
: en stadig tallrik för småbarn<br />
: en hundleksak<br />
: ett grytunderlägg<br />
: Se även bilderna nedan<br />
<br />
'''Regler:'''<br />
<br />
Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.<br />
<br />
Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. <br />
<br />
Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. <br />
<br />
Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.<br />
<br />
Du har bara denna lektion på dig<br />
}}<br />
<gallery><br />
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt<br />
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost<br />
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste<br />
File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda<br />
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt<br />
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren<br />
</gallery><br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===<br />
<br />
Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.<br />
<br />
=== Tillverkning av en bil ===<br />
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]<br />
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]<br />
: teknikboken sid 119-128<br />
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Hur man tillverkar en bil]]<br />
<br />
Open Source hardware Cars<br />
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]<br />
: http://opensourceecology.org/wiki/Car<br />
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]<br />
: http://www.theoscarproject.org<br />
<br />
=== Uppgift: materialvalet till en bil ===<br />
<br />
Följande presentation behöver redigeras....<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Quiz: Materialvalet till en bil ===<br />
<br />
Rum: 282058<br />
<br />
SOC#: SOC-2700144<br />
<br />
=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'<br />
<br />
Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: bord<br />
: stol<br />
: blyertspenna<br />
: kulspetspenna<br />
: väggklocka<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===<br />
<br />
[[Hur olika saker tillverkas]]<br />
<br />
== Den stora konstruktionsuppgiften ==<br />
<br />
Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&diff=28312Produktion2014-09-24T07:29:04Z<p>ZachariasTE14A: /* Skruvning */</p>
<hr />
<div><br />
== Vad handlar produktion om? ==<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].<br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. <br />
<br />
Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.<br />
<br />
Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: <br />
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]<br />
## hårdhet (ex Mohs)<br />
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]<br />
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br />
## resistivitet [ohmmeter]<br />
# Vad används materialet till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
Här finns:<br />
: '''[[Materialdatabasen]]'''<br />
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]<br />
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. Använd följande kod.<br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== [[Valsning]] ===<br />
Micke och Linnea<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===<br />
<br />
Av Dimer oc Dilan<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== [[Tryckning]]===<br />
<br />
Renars och Savvas<br />
<br />
=== [[Borrning]] ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
<br />
=== [[Svarvning]] ===<br />
<br />
Arbete av Alexander och Soheil<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Fräsning]] ===<br />
<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== [[3D-penna]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== [[smidning]] ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== [[bockning]] ===<br />
Sam och Arvid<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
[[Vakuumformning]]<br />
<br />
=== [[Lackning]] ===<br />
<br />
=== [[Gjutning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
=== [[Limning]] ===<br />
<br />
=== [[Skruvning]] ===<br />
<br />
=== [[Spikning]] ===<br />
<br />
=== [[Lödning]] ===<br />
<br />
=== [[Nitning]] ===<br />
<br />
=== [[Kardborreband]] ===<br />
<br />
== En liten konstruktionsuppgift ==<br />
<br />
{{uppgruta | '''Konstruera!''’<br />
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".<br />
<br />
Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:<br />
<br />
: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.<br />
: en hammare med ett praktiskt handtag<br />
: en skruvmejsel för elektriker<br />
: en stadig tallrik för småbarn<br />
: en hundleksak<br />
: ett grytunderlägg<br />
: Se även bilderna nedan<br />
<br />
'''Regler:'''<br />
<br />
Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.<br />
<br />
Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. <br />
<br />
Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. <br />
<br />
Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.<br />
<br />
Du har bara denna lektion på dig<br />
}}<br />
<gallery><br />
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt<br />
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost<br />
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste<br />
File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda<br />
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt<br />
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren<br />
</gallery><br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===<br />
<br />
Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.<br />
<br />
=== Tillverkning av en bil ===<br />
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]<br />
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]<br />
: teknikboken sid 119-128<br />
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Hur man tillverkar en bil]]<br />
<br />
Open Source hardware Cars<br />
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]<br />
: http://opensourceecology.org/wiki/Car<br />
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]<br />
: http://www.theoscarproject.org<br />
<br />
=== Uppgift: materialvalet till en bil ===<br />
<br />
Följande presentation behöver redigeras....<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Quiz: Materialvalet till en bil ===<br />
<br />
Rum: 282058<br />
<br />
SOC#: SOC-2700144<br />
<br />
=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'<br />
<br />
Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: bord<br />
: stol<br />
: blyertspenna<br />
: kulspetspenna<br />
: väggklocka<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===<br />
<br />
[[Hur olika saker tillverkas]]<br />
<br />
== Den stora konstruktionsuppgiften ==<br />
<br />
Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&diff=28309Produktion2014-09-24T07:28:26Z<p>ZachariasTE14A: /* Spikning */</p>
<hr />
<div><br />
== Vad handlar produktion om? ==<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].<br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. <br />
<br />
Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.<br />
<br />
Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: <br />
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]<br />
## hårdhet (ex Mohs)<br />
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]<br />
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br />
## resistivitet [ohmmeter]<br />
# Vad används materialet till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
Här finns:<br />
: '''[[Materialdatabasen]]'''<br />
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]<br />
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. Använd följande kod.<br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== [[Valsning]] ===<br />
Micke och Linnea<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===<br />
<br />
Av Dimer oc Dilan<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== [[Tryckning]]===<br />
<br />
Renars och Savvas<br />
<br />
=== [[Borrning]] ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
<br />
=== [[Svarvning]] ===<br />
<br />
Arbete av Alexander och Soheil<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Fräsning]] ===<br />
<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== [[3D-penna]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== [[smidning]] ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== [[bockning]] ===<br />
Sam och Arvid<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
[[Vakuumformning]]<br />
<br />
=== [[Lackning]] ===<br />
<br />
=== [[Gjutning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
=== [[Limning]] ===<br />
<br />
=== [[Skruvning]] ===<br />
<br />
Av Zacharias och Johar<br />
<br />
=== [[Spikning]] ===<br />
<br />
=== [[Lödning]] ===<br />
<br />
=== [[Nitning]] ===<br />
<br />
=== [[Kardborreband]] ===<br />
<br />
== En liten konstruktionsuppgift ==<br />
<br />
{{uppgruta | '''Konstruera!''’<br />
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".<br />
<br />
Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:<br />
<br />
: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.<br />
: en hammare med ett praktiskt handtag<br />
: en skruvmejsel för elektriker<br />
: en stadig tallrik för småbarn<br />
: en hundleksak<br />
: ett grytunderlägg<br />
: Se även bilderna nedan<br />
<br />
'''Regler:'''<br />
<br />
Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.<br />
<br />
Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. <br />
<br />
Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. <br />
<br />
Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.<br />
<br />
Du har bara denna lektion på dig<br />
}}<br />
<gallery><br />
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt<br />
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost<br />
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste<br />
File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda<br />
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt<br />
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren<br />
</gallery><br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===<br />
<br />
Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.<br />
<br />
=== Tillverkning av en bil ===<br />
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]<br />
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]<br />
: teknikboken sid 119-128<br />
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Hur man tillverkar en bil]]<br />
<br />
Open Source hardware Cars<br />
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]<br />
: http://opensourceecology.org/wiki/Car<br />
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]<br />
: http://www.theoscarproject.org<br />
<br />
=== Uppgift: materialvalet till en bil ===<br />
<br />
Följande presentation behöver redigeras....<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Quiz: Materialvalet till en bil ===<br />
<br />
Rum: 282058<br />
<br />
SOC#: SOC-2700144<br />
<br />
=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'<br />
<br />
Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: bord<br />
: stol<br />
: blyertspenna<br />
: kulspetspenna<br />
: väggklocka<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===<br />
<br />
[[Hur olika saker tillverkas]]<br />
<br />
== Den stora konstruktionsuppgiften ==<br />
<br />
Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28110Bambu2014-09-22T10:54:39Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Dracaena sanderiana close up]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Organic Green Leafs of Bamboo]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo<br />
<br />
http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html<br />
<br />
http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html<br />
<br />
http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html<br />
<br />
http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html<br />
<br />
http://www.borealisplant.se/bambu/34</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28109Bambu2014-09-22T10:54:14Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
[[File:Bambusholz 012.JPG| 320px | right | Bambusholz 012]]<br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Dracaena sanderiana close up]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Organic Green Leafs of Bamboo]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo<br />
<br />
http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html<br />
<br />
http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html<br />
<br />
http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html<br />
<br />
http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html<br />
<br />
http://www.borealisplant.se/bambu/34</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28108Bambu2014-09-22T10:53:14Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
[[File:Bambusholz 012.JPG|Bambusholz 012]]<br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Dracaena sanderiana close up]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Organic Green Leafs of Bamboo]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo<br />
<br />
http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html<br />
<br />
http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html<br />
<br />
http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html<br />
<br />
http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html<br />
<br />
http://www.borealisplant.se/bambu/34</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28106Bambu2014-09-22T10:52:06Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
[[File:Bambusholz 012.JPG| 240px | right | Bambusholz 012]]<br />
<br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Dracaena sanderiana close up]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Organic Green Leafs of Bamboo]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo<br />
<br />
http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html<br />
<br />
http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html<br />
<br />
http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html<br />
<br />
http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html<br />
<br />
http://www.borealisplant.se/bambu/34</div>ZachariasTE14Ahttps://wikiskola.se/index.php?title=Bambu&diff=28098Bambu2014-09-22T10:44:49Z<p>ZachariasTE14A: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet: 0,3 till 0,4 kg/m<sup>3</sup><br />
: Hårdhet: 3 till 4 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient: 0,00144 K<sup>-1</sup><br />
: Värmeledningsförmåga: 0.185W/mK till 0.196W/mK i temperaturer mellan 40-70°C<br />
: Resistivitet: 2.2 x 10<sup>11</sup> Ω<br />
<br />
== Användning ==<br />
[[File:Dracaena sanderiana close up.jpg| 120px | right | Dracaena sanderiana close up]]<br />
<br />
Bambu kan användas till mycket och har så alltid gjort. Bambu kan användas i t.ex. mat, medicin, konstruktion, textiler, papper, instrument, etc. Bambu är väldigt populär och vanlig inom östra och södra Asiatiska köket. Inom medicin så används bambu främst för att behandla infektioner och ha en helande effekt, detta är dock bara i Kina. <br />
Bambu har länge använts som ett konstruktivt material och gör fortfarande det, speciellt i östra och södra Asien och södra Stilla Havsområdet. Det används t.ex. till att bygga hus, arbetsställningar och broar, dock så bygger man inte så många broar av bambu längre.<br />
Bambu används inom textil också men eftersom fibrerna så korta är det inte så enkelt att göra tyg av det direkt utan man måste gå igenom en process innan det kan bli till tyg. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
[[File:Organic Green Leafs of Bamboo.jpg | 340px | right | Organic Green Leafs of Bamboo]]<br />
<br />
Bambu kan växa nästan vart som helst och den växer mycket fort. Mosobambun eller "jättebambun" som den också kallas, är den bambusort som används till bambutextil. Mosobambun når sin fulla längd på bara 3 månader. Och tack vare att man klipper av den ovanför rot vid skördning, hinner den växa ut sin fulla längd flera gånger per år.<br />
Bambu växer vilt i naturen, men det finns även bambuplantage. På senare tid när efterfrågan ökat på bambu, växer det upp nya bambuplantage för att klara den ökade produktionen.<br />
Ur miljösynpunkt är bambu ett bra alternativ, speciellt om man jämför med traditionellt odlad bomull. Bambu behöver inte konstbevattnas, den klarar sig på väldigt lite vatten eller helt enkelt på regnvattnet. Bambu behöver inte besprutas med kemikalier eller konstgödslas för att växa, den växer snabbt ändå. Bambu avger också 30% mer syre än någon annan skog och bambun förbrukar mer koldioxid än andra växter.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Bambu är ett samlingsnamn på en grupp av gräs som växer i tropiska, subtropiska och tempererade områden i Asien och Amerika.<br />
Man har hittat föremål från cirka 7 000 år sedan som är gjorda av bambu. Vissa av dessa föremål har varit pilar, papper, byggmaterial och böcker.<br />
För ungefär 5 000 år sedan använde man bambu till att bygga hus i Kina. Fynd har visat att man använt papper, tillverkat av bambu, i böcker under Han Dynastin, 206 f.Kr. till 221. Under Ming Dynastin, 1368 till 1644, använde man bambu till att tillverka sängkläder och golv.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Det är lite svårt att hitta exakta priset på bambu men allt från cirka 50kr till cirka 4100kr per allt från cm till krukor.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Bamboo<br />
<br />
http://www.bambubutiken.se/bambuinfo.html<br />
<br />
http://www.gardenguides.com/81160-history-bamboo-plants.html<br />
<br />
http://www.bamboogrove.com/origins-of-bamboo.html<br />
<br />
http://www.egnersvaxter.se/bambu-c-114.html<br />
<br />
http://www.borealisplant.se/bambu/34</div>ZachariasTE14A