https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Z-47 2026-04-22T02:46:10Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38613 2017-01-16T13:34:13Z

<p>Z-47: /* Källor */</p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha. Stolparna är också byggda på ett sånt sätt att om dom skulle bli förstörda av att en bil kör ini dom så kommer dom att böja sig så att chauffören kan sakta ned till en far som inte är farlig för han/henne, och åsatt dieter enkelt att byta ut och åter vinna en ihop böjd stolpe än en stolpe som är i småbitar. <br /> <br /> == Lampor ==<br /> Dagens gatubelysning anvender [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] vilka är en typ av lampa vilken innehåller kvicksilver, argon och mentalhalogen salter vilka blir uppvärmda till en temperatur över 1.000°C vilket gör att dessa salter befinner sig i ett for av plasma vilken avger en massa ljus. Anledningen till att dessa lampor används idag är för att dom är en väldigt energi snål variant jämfört med den gamla kvicksilver lampan vilket gör dom ideala för vår tid när man försöker spara så mycket energi som möjligt.<br /> <br /> == Ledningar ==<br /> Ledningarna som används för gatubelysning är en vanlig koppar ledning med en ledning som fingrar som en timer vilken slår av/på lamporna vid en viss tid för att dom inte ska vara påslagna underdagen när dom inte behövs och slås på när det blir mörkt på kvällen när dom behövs. Ledningarna är parallell kopplade så att om en lampa skulle gåsunder så sulel det inte påverka råsten av systemet och så att man kan bita ut en utan att behöva stänga av alla lamporna.<br /> <br /> == Källor ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Gatubelysning_i_Stockholm <br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen <br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38612 2017-01-16T13:33:56Z

<p>Z-47: /* Källor */</p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha. Stolparna är också byggda på ett sånt sätt att om dom skulle bli förstörda av att en bil kör ini dom så kommer dom att böja sig så att chauffören kan sakta ned till en far som inte är farlig för han/henne, och åsatt dieter enkelt att byta ut och åter vinna en ihop böjd stolpe än en stolpe som är i småbitar. <br /> <br /> == Lampor ==<br /> Dagens gatubelysning anvender [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] vilka är en typ av lampa vilken innehåller kvicksilver, argon och mentalhalogen salter vilka blir uppvärmda till en temperatur över 1.000°C vilket gör att dessa salter befinner sig i ett for av plasma vilken avger en massa ljus. Anledningen till att dessa lampor används idag är för att dom är en väldigt energi snål variant jämfört med den gamla kvicksilver lampan vilket gör dom ideala för vår tid när man försöker spara så mycket energi som möjligt.<br /> <br /> == Ledningar ==<br /> Ledningarna som används för gatubelysning är en vanlig koppar ledning med en ledning som fingrar som en timer vilken slår av/på lamporna vid en viss tid för att dom inte ska vara påslagna underdagen när dom inte behövs och slås på när det blir mörkt på kvällen när dom behövs. Ledningarna är parallell kopplade så att om en lampa skulle gåsunder så sulel det inte påverka råsten av systemet och så att man kan bita ut en utan att behöva stänga av alla lamporna.<br /> <br /> == Källor ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Gatubelysning_i_Stockholm <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38611 2017-01-16T13:33:39Z

<p>Z-47: /* Källor */</p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha. Stolparna är också byggda på ett sånt sätt att om dom skulle bli förstörda av att en bil kör ini dom så kommer dom att böja sig så att chauffören kan sakta ned till en far som inte är farlig för han/henne, och åsatt dieter enkelt att byta ut och åter vinna en ihop böjd stolpe än en stolpe som är i småbitar. <br /> <br /> == Lampor ==<br /> Dagens gatubelysning anvender [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] vilka är en typ av lampa vilken innehåller kvicksilver, argon och mentalhalogen salter vilka blir uppvärmda till en temperatur över 1.000°C vilket gör att dessa salter befinner sig i ett for av plasma vilken avger en massa ljus. Anledningen till att dessa lampor används idag är för att dom är en väldigt energi snål variant jämfört med den gamla kvicksilver lampan vilket gör dom ideala för vår tid när man försöker spara så mycket energi som möjligt.<br /> <br /> == Ledningar ==<br /> Ledningarna som används för gatubelysning är en vanlig koppar ledning med en ledning som fingrar som en timer vilken slår av/på lamporna vid en viss tid för att dom inte ska vara påslagna underdagen när dom inte behövs och slås på när det blir mörkt på kvällen när dom behövs. Ledningarna är parallell kopplade så att om en lampa skulle gåsunder så sulel det inte påverka råsten av systemet och så att man kan bita ut en utan att behöva stänga av alla lamporna.<br /> <br /> == Källor ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Gatubelysning_i_Stockholm<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38610 2017-01-16T13:33:14Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha. Stolparna är också byggda på ett sånt sätt att om dom skulle bli förstörda av att en bil kör ini dom så kommer dom att böja sig så att chauffören kan sakta ned till en far som inte är farlig för han/henne, och åsatt dieter enkelt att byta ut och åter vinna en ihop böjd stolpe än en stolpe som är i småbitar. <br /> <br /> == Lampor ==<br /> Dagens gatubelysning anvender [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] vilka är en typ av lampa vilken innehåller kvicksilver, argon och mentalhalogen salter vilka blir uppvärmda till en temperatur över 1.000°C vilket gör att dessa salter befinner sig i ett for av plasma vilken avger en massa ljus. Anledningen till att dessa lampor används idag är för att dom är en väldigt energi snål variant jämfört med den gamla kvicksilver lampan vilket gör dom ideala för vår tid när man försöker spara så mycket energi som möjligt.<br /> <br /> == Ledningar ==<br /> Ledningarna som används för gatubelysning är en vanlig koppar ledning med en ledning som fingrar som en timer vilken slår av/på lamporna vid en viss tid för att dom inte ska vara påslagna underdagen när dom inte behövs och slås på när det blir mörkt på kvällen när dom behövs. Ledningarna är parallell kopplade så att om en lampa skulle gåsunder så sulel det inte påverka råsten av systemet och så att man kan bita ut en utan att behöva stänga av alla lamporna.<br /> <br /> == Källor ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Gatubelysning_i_Stockholm<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38595 2017-01-16T13:17:20Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha. Stolparna är också byggda på ett sånt sätt att om dom skulle bli förstörda av att en bil kör ini dom så kommer dom att böja sig så att chauffören kan sakta ned till en far som inte är farlig för han/henne, och åsatt dieter enkelt att byta ut och åter vinna en ihop böjd stolpe än en stolpe som är i småbitar. <br /> <br /> == Lampor ==<br /> Dagens gatubelysning anvender [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] vilka är en typ av lampa vilken innehåller kvicksilver, argon och mentalhalogen salter vilka blir uppvärmda till en temperatur över 1.000°C vilket gör att dessa salter befinner sig i ett for av plasma vilken avger en massa ljus. Anledningen till att dessa lampor används idag är för att dom är en väldigt energi snål variant jämfört med den gamla kvicksilver lampan vilket gör dom ideala för vår tid när man försöker spara så mycket energi som möjligt.<br /> <br /> == Ledningar ==<br /> Ledningarna som används för gatubelysning är en vanlig koppar ledning med en ledning som fingrar som en timer vilken slår av/på lamporna vid en viss tid för att dom inte ska vara påslagna underdagen när dom inte behövs och slås på när det blir mörkt på kvällen när dom behövs. Ledningarna är parallell kopplade så att om en lampa skulle gåsunder så sulel det inte påverka råsten av systemet och så att man kan bita ut en utan att behöva stänga av alla lamporna.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38577 2017-01-16T12:50:28Z

<p>Z-47: /* Lampor */</p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha.<br /> <br /> == Lampor ==<br /> <br /> == Ledningar ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38575 2017-01-16T12:50:13Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.<br /> <br /> == Stolpar ==<br /> Gatlyktor kan ha olika utseende och former som den vanligaste, en cylinder som går rakt upp med en annan cylinder som sticker ut från toppen av den med en lampa i slutet. Sen så finns det den varianten som har en böjd top och dom som bara sticker ut ur väggen på byggnader. Det alla av dessa har gemensamt är att dom alla är gjorda ut av stål vilket är ett material so är enkelt att producera och att forma till den formren man vill ha.<br /> <br /> == Lampor ==<br /> <br /> <br /> == Ledningar ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38553 2017-01-16T12:10:31Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk av parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38438 2017-01-12T07:38:37Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk a parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gaslyktorna.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38418 2017-01-11T08:40:12Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk a parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige. Det elektriska gatulämporna användes för första gången år 1909 med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Volframlampa volframlampan] som ett test och som sedan gave en snabb framgång och vid år 1926 hade det elektriska lamporna passerat gatlyktorna.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38409 2017-01-11T08:32:22Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk a parallellkopplade [https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen keramiskmetallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38408 2017-01-11T08:30:39Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk a parallellkopplade [http://Keramisk%20metallhalogen https://sv.wikipedia.org/wiki/Keramisk_metallhalogen] lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gbelysning_-_Teknisk_beskrivning&diff=38403 2017-01-11T08:27:54Z

<p>Z-47: Skapade sidan med &#039;Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk a parallellkopplade Keramisk metallhalogen lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige.&#039;</p> <hr /> <div>Dagens gatubelysning är ett elektriskt nätverk a parallellkopplade Keramisk metallhalogen lampor som är utlagda längs vägar och gator över hala Sverige.</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37048 2016-09-29T06:50:24Z

<p>Z-47: /* Framställning: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Grafit<br /> <br /> D: Diamant<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> &quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&quot;<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> Kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&quot;<br /> <br /> &quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&quot;<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37046 2016-09-29T06:50:08Z

<p>Z-47: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Grafit<br /> <br /> D: Diamant<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> &quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&quot;<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&quot;<br /> <br /> &quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&quot;<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37038 2016-09-29T06:42:51Z

<p>Z-47: /* Historia: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> &quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&quot;<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&quot;<br /> <br /> &quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&quot;<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37037 2016-09-29T06:42:15Z

<p>Z-47: /* Historia: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> &quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&quot;<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik. <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&quot;<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37035 2016-09-29T06:39:41Z

<p>Z-47: /* Historia: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> &quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&quot;<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik. Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&quot;<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37032 2016-09-29T06:38:36Z

<p>Z-47: /* Anvendning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> &quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&quot;<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37029 2016-09-29T06:35:59Z

<p>Z-47: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37027 2016-09-29T06:35:24Z

<p>Z-47: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37006 2016-09-29T06:10:57Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> <br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> <br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> <br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=37005 2016-09-29T06:10:16Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> <br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36974 2016-09-28T07:46:04Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900–2300 W/(m × K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36972 2016-09-28T07:45:01Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient:<br /> D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900 - 2300 W/(m x K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36971 2016-09-28T07:43:07Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900 - 2300 W/(m x K)<br /> : Resistivitet:<br /> G: 7,837 nΩ × m (20 °C)<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36970 2016-09-28T07:39:41Z

<p>Z-47: /* Framställning: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900 - 2300 W/(m x K)<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kol är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36969 2016-09-28T07:39:22Z

<p>Z-47: /* Anvendning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900 - 2300 W/(m x K)<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla modäran plaster, kol används för att göra stiften i en blyerts penna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36968 2016-09-28T07:37:52Z

<p>Z-47: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 140 W/(m x K)<br /> D: 900 - 2300 W/(m x K)<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36961 2016-09-28T07:32:42Z

<p>Z-47: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> G: Svartkol<br /> D: Färglös (diamant)<br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet:<br /> G: 2,267 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> D: 3,515 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet:<br /> G: 0,5<br /> D: 10,0<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga: <br /> G: 709 J/(kg x K)<br /> D: 427 J/(kg x K)<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36952 2016-09-28T07:24:10Z

<p>Z-47: /* Anvendning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol används som bränsle, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader värktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36948 2016-09-28T07:20:41Z

<p>Z-47: /* Framställning: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol kan användas som bränsle för att t.ex. elda och vanligt kol kan blandas med järn för att skapa stål. Några ämnen som är gjorda ut av kol är kolfiber, grafit och diamant.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.<br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36947 2016-09-28T07:20:19Z

<p>Z-47: /* Anvendning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Förbränningskol kan användas som bränsle för att t.ex. elda och vanligt kol kan blandas med järn för att skapa stål. Några ämnen som är gjorda ut av kol är kolfiber, grafit och diamant.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36943 2016-09-28T07:17:31Z

<p>Z-47: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36941 2016-09-28T07:16:11Z

<p>Z-47: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36940 2016-09-28T07:15:20Z

<p>Z-47: /* Historia: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36939 2016-09-28T07:14:24Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == Historia: ==<br /> Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36935 2016-09-28T07:13:35Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36812 2016-09-27T08:01:32Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Icke-metalliskt grundämne<br /> : Densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : Hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : Längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : Värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : Resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36806 2016-09-26T12:49:03Z

<p>Z-47: /* http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: Energi rikt, == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36805 2016-09-26T12:48:36Z

<p>Z-47: /* 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: Energi rikt, == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg<br /> <br /> == http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36804 2016-09-26T12:47:50Z

<p>Z-47: /* Framställning: Naturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: Energi rikt, == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: ==<br /> kl är ett aturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36801 2016-09-26T12:47:11Z

<p>Z-47: /* Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol. */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: Energi rikt, == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Anvendning ==<br /> Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol.<br /> <br /> == Framställning: Naturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder ==<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36786 2016-09-26T12:36:00Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: Energi rikt, == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grafit är gjort ut av. Diamant är också gjort ut av kol. ==<br /> <br /> == Framställning: Naturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder ==<br /> <br /> <br /> <br /> == &quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik&quot;. Citat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol<br /> <br /> Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).[ ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == http://periodiskasystemet.nu/kol.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36743 2016-09-26T12:04:29Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 0,5 för kol och 10,0 för diamant<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Kol används kan användas som bränsle för att t.ex älta och det kan användas för att skapa stål ut av järn. Kol är också vad kolfiber och grapen är gjort ut av ==<br /> <br /> == Framställning: Naturligt grundämne. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == 150 kr/kg och 320 000 kr/0,005 kg - 530 000 kr/0,005 kg ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36718 2016-09-26T11:54:55Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet 2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36716 2016-09-26T11:54:37Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [2267 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&diff=36713 2016-09-26T11:53:30Z

<p>Z-47: Skapade sidan med &#039;== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] : hårdhet Mohs skala : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;] : värmeledningsförmåga [W/(m K)] : resistivite...&#039;</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=36696 2016-09-26T11:40:50Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av LeoMorberg<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max <br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av Edvin<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Adrian &lt;3<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Plutonium]] av Lucas Rens<br /> * [[Tenn]] av STEFAN LEKIC <br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Alexander Nord<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Nysilver]] av Simran<br /> * [[Bly]] av Markus<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av okänd<br /> * [[Esterplast]] av Olle<br /> * [[Fenolplast]] Noah L<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Madelene <br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> ** [[Butylgummi]]<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br /> ** [[Nitrilgummi]] Armin<br /> ** [[Styrengummi]] av Joakim<br /> * [[Kevlar]] av Lahon<br /> * [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av Linn<br /> * [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Kani<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Nazar (var först!)<br /> * [[Betong]] av Milan <br /> * [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br /> * [[Bornitrid]] av Abdikafi<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av mohamed<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]] Sarah<br /> * [[Kiselnitrid]] av Artin<br /> * [[kol]] av kristoffer<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br /> * [[Titandiborid]] av Riaz<br /> * [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Micke P<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]] Trademark Anton Nordström<br /> * [[Mineralull]] AV BABYOLON<br /> * [[kalksten]] av Oliver Tuncay<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> * [[Silke]] av Märta Ballardini<br /> <br /> * [[Linoleum]]</div>

Z-47 https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=36695 2016-09-26T11:40:26Z

<p>Z-47: </p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av LeoMorberg<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max <br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av Edvin<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Adrian &lt;3<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Plutonium]] av Lucas Rens<br /> * [[Tenn]] av STEFAN LEKIC <br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Alexander Nord<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Nysilver]] av Simran<br /> * [[Bly]] av Markus<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av okänd<br /> * [[Esterplast]] av Olle<br /> * [[Fenolplast]] Noah L<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Madelene <br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> ** [[Butylgummi]]<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br /> ** [[Nitrilgummi]] Armin<br /> ** [[Styrengummi]] av Joakim<br /> * [[Kevlar]] av Lahon<br /> * [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av Linn<br /> * [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Kani<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Nazar (var först!)<br /> * [[Betong]] av Milan <br /> * [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br /> * [[Bornitrid]] av Abdikafi<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av mohamed<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]] Sarah<br /> * [[Kiselnitrid]] av Artin<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br /> * [[Titandiborid]] av Riaz<br /> * [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Micke P<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]] Trademark Anton Nordström<br /> * [[Mineralull]] AV BABYOLON<br /> * [[kalksten]] av Oliver Tuncay<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> * [[Silke]] av Märta Ballardini<br /> <br /> * [[Linoleum]]</div>

Z-47