<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=WillWib</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=WillWib"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/WillWib"/>
	<updated>2026-06-04T00:43:50Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=36316</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=36316"/>
		<updated>2016-06-03T12:43:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;WillWib: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
[[File:Chromium zone refined and 1cm3 cube.jpg|thumb|Chromium zone refined and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Verchromte Felge.jpg|miniatyr|En bilfälg med förkromning.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Process&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på [https://www.youtube.com/watch?v=v5hej6bd9v4 Underlaget]&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Olika typer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Användningsområde&amp;lt;/big&amp;gt; :&lt;br /&gt;
Kromning brukar ofta användas till T.ex avgasrör, motorcykelstyre, fälgar, grill, till hela karosser på bilar men man kan också kroma båtar och då brukar det vara lister på båten som blir kromade.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>WillWib</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6retag_-_William&amp;diff=35905</id>
		<title>Företag - William</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6retag_-_William&amp;diff=35905"/>
		<updated>2016-05-07T15:46:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;WillWib: Skapade sidan med &amp;#039;Det största läkemedelsföretaget i Sverige är Pharmacia. Pharmacia grundades 1911 av Gustaf Felix Grönfeldt som som var verksam vid Apoteket Elgen i Stockholm. Det första...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Det största läkemedelsföretaget i Sverige är Pharmacia. Pharmacia grundades 1911 av Gustaf Felix Grönfeldt som som var verksam vid Apoteket Elgen i Stockholm. Det första namnet var Energon men redan efter en månad bytte bolaget namn till Pharmacia. På 1930-talet inleddes tillverkning av antibiotikan. affärsidén är att tillhandahålla antibiotika till kunder såväl människor som djur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antiobiotikan har används i mycket stora mängder vilket har lett till att vissa bakterier har blivit resistenta mot antiobiotikan. Därför behövs en ny sort tas fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att få fram en ny typ av antibiotika som biter på resistenta bakterier krävs nya ekonomiska modeller, för både framtagning och användning av nya preparat. Det menar läkemedelsbranschen i ett nytt gemensamt upprop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ny antibiotika ska helst inte användas i större volymer, den ska inte marknadsföras utan hållas igen. Detta kräver en ny prissättningsmodell. Både för att forska fram en ny men även för att hantera försäljningen av ett nytt preparat.&lt;br /&gt;
Han har själv varit med och tagit fram deklarationen (se faktaruta) och enligt honom är den ett medgivande från läkemedelsbranschens sida att det krävs en ny affärsmodell.&lt;br /&gt;
I deklarationen föreslås bland annat en global fond som garanterar att ny antibiotika säljs till rimliga priser i utvecklingsländerna och att läkemedelsbolagen får ersättning för forskning och utveckling utifrån det värde medicinerna har för samhället, inte efter hur mycket de säljer.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>WillWib</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=34145</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=34145"/>
		<updated>2016-02-01T10:13:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;WillWib: Kiselkarbid&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 3,21g/cm3	&lt;br /&gt;
Hårdhet: 7&lt;br /&gt;
längdutvidgningskoefficient: 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&lt;br /&gt;
värmeledningsförmåga: 120 till 200 W/mK&lt;br /&gt;
resitivitet:  10 000 ohm-cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>WillWib</name></author>
	</entry>
</feed>