<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Vincent+Dupont</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Vincent+Dupont"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Vincent_Dupont"/>
	<updated>2026-05-12T07:02:31Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sociala_medier&amp;diff=38825</id>
		<title>Sociala medier</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sociala_medier&amp;diff=38825"/>
		<updated>2017-01-24T12:23:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Behov ==&lt;br /&gt;
Vincent dupont&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sociala medier används nästan i alla delar i världen varav i Sverige använder 7 av 10 personer (72%) någon typ av social medie.&lt;br /&gt;
Folk använder sociala medier för olika anledningar men dem flesta använder det för att bli bekräftad och för att känna sammanhang och för att ta en del av gemenskap och kretsar.&lt;br /&gt;
De mest populära sociala medier just nu Facebook, Instragram, Linkedin,Twitter,Snapchat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det positiva med sociala medier är att det får människor att känna en slags gemenskap hos människor dom möjligtvis aldrig skulle ha träffat annars. &lt;br /&gt;
Personer som är introverta och allmänt blyga dvs inte trivs i sociala sammanhang tar också nytta av sociala medier eftersom det krävs inte samma engagemang i konversationer på chatter som i en dialog.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sociala medier kan också vara till nytta bland folk som har distansförhållande eller personer som har relationer på distans. Sociala medier kan vara till hjälp på så sätt att binda samman dem relationerna som annars troligtvis skulle spricka utan sociala medierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ingenting nytt att människor har åsikter och vill utrycka sig. Däremot så behövs det mod och självförtroende att utrycka sina åsikter under sociala sammanhang, argumentationer kan också utöka sig till att bli konflikter och konflikter kan sprida sig till att bli personangrepp. Då är det bättre för dem som saknar mod och självförtroende att argumentera anonymt på sociala medier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det negativa med sociala medier är att det lämnar rum för de så kallade nättrollen. Ett nättroll är en person som är anonym och oftast skriver kränkande kommentarer om folk på deras publicerade bilder eller liknande. &lt;br /&gt;
Det finns olika typer av nättroll, det finns människor som utger sig att vara någon dem inte är bara för att lura folk på pengar eller tid. Det finns också dem som sprider falsk information eller propaganda om personer, oftast högt uppsatta personer som politiker och kändisar. Dem är också kända för att sprida propaganda om företag och orginisationer. Själva syftet med det är att uppröra folk och kanske till och med förstöra för personerna,grupperna eller orginastionerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknisk beskrivning ==&lt;br /&gt;
Hugo Borg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företager som skapade denna innovationen == &lt;br /&gt;
Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sociala medier har blivit jättestort idag i världen på det sättet att det har blivit mycket lättare för oss människor att hålla kontakt med varandra, oavsett hur långt vi bor ifrån varandra. Från att kunna skicka ett sms till vem som helst i början kan vi idag kan vi tweeta, skicka video medlemmar, och även videochatta med mer än en person i taget. Med hur teknologi avanceras för varje dag som går, vill man alltid hittar på nya och fräschare idéer att kunna behålla människorna engagerade i sin produkt. Och på grund av detta, så uppstår många företager som är inriktad mot att skapa olika appar eller system som gör det enklare och mer engagerande att hålla kontakt med människor och ger också chansen att får känna nya människor över nätet. Men nu ska jag berätta lite om de företager som skapade denna phenomen och har utvecklat den till vad sociala medier är idag. &lt;br /&gt;
   Men man ska också känneteckna att kommunikationens utveckling har kommit med sina problem också. Idag har det blivit lättare att lura människor och få deras bank information, skicka länkar som innehåller virus och också hacka in till visa system och får tillgång till någras mejl adress, lösenord och andra viktiga information. Och där uppstår en  helt annan företags ide, att skydda människor och deras personliga information under deras tid på internet eller vilken social app som helst. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exemplar på företag som omvandlat sociala medier idag  ===&lt;br /&gt;
Idag finns det jätte många företag som fokuserar på att hitta olika sätt för människor att kunna kommunicera med varandra, och inte skapa en produkt som finns redan i dagens samhälle. Här ska jag ger några exemplar på de mest använda och unika appar inom sociala medier idag. Vi kommer också skriva lite om de företag som går ut på att beskydda människors personliga information på nätet;&lt;br /&gt;
==== Facebook ====&lt;br /&gt;
Facebook är ett nätverkstjänst eller socialt medium som ägs av företaget Facebook, Inc och skapades 2004. Facebook idag låter sina användarna skapa sin profil, modifierar profilen till deras omtyckte. På Facebook kan man också skicka vän förfrågningar till dina kompisar på Facebook och till och med posta vad som helst(notifikation, bilder, nyhetslänkar) på din page. Idag använder människor Facebook mer än någon annan social media app som finns, med över 1 miljard aktiva användare.&lt;br /&gt;
Facebook grundades i 2004 av Mark Zuckerburg och hans rumskamrater Eduardo Saverin, Dustin Moskovitz och Chris Hughes som under den tiden gick i Harvard University. I början begränsades registreringen till denna webbplatsen till bara Harvard elever. Men det växte från det till andra högskolor i områden, efter det till hela USA och Kanada, och till slut över hela världen.&lt;br /&gt;
Facebook är en av de första företag som växte fram på grund av sociala medier och är ännu idag växter sajten och expanderar till olika område som spel, 360° videochattar på appen och till och med en specifik app för meddelande. Det är idag en av de mest framgångsrika företag i världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instagram ====&lt;br /&gt;
Instagram är en mobilapplikation för fotodelning som köptes av företaget Facebook, Inc och som skapades av Kevin Systrom och Mike Krieger Oktober 2010. Appen som utvecklades av Burbn, Inc, går ut på att lägga upp bilder som man har tagit upp på sin Instagram page, och sedan till och med dela bilden till andra sociala medier som Facebook, Ask.fm, Pinterest, m.m. Augusti 2016 adderade Instagram en till funktion till appen, &amp;quot;Instagram story&amp;quot; där man kunde lägga upp en tillfälligt bild på sin story som gick bort efter 24 timmar.&lt;br /&gt;
Appen var unik på det sättet att istället för att skicka ett meddelande eller en kommentar, kunde man lägga upp bilder som folk kunde like:a och kommentera på. Instagram köptes av Facebook den 9 April 2010 för 1 miljard dollar(Omkring 8,4 svenska kronor). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Twitter ====&lt;br /&gt;
Twitter är ett socialt nätverkstjänst och mikroblogg som låter sina användare skicka ut meddelar(eller &#039;tweets&#039;)som får inte ha mer än 140 tecknar(t.ex alfabetet, nummer, symboler, m.m) som visas öppet på användarens sida. På twitter kan man följa andra användarna, gilla eller retweeta(posta om på din profil) de tweets som du tycker om eller håller med om. &lt;br /&gt;
Twitter är en privat aktiebolag som grundades av Jack Dorsey i mars 2006. Under 2016 hade twitter över 313 miljoner aktiva användare, och över en halv miljarders tweets som skickades dagligen. &lt;br /&gt;
Twitter används av privatpersoner, företager och organisationer för att nå ut till sina användare. Under 2008 användes Barack Obamas valkampanj twitter och andra sociala medier till att främja deras kampanj och nå ut till fler medborgarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Konsekvenserna för hela samhället ==&lt;br /&gt;
Simon Arledal&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sociala_medier&amp;diff=38823</id>
		<title>Sociala medier</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sociala_medier&amp;diff=38823"/>
		<updated>2017-01-24T12:08:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Behov ==&lt;br /&gt;
Vincent dupont&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sociala medier används nästan i alla delar i världen varav i Sverige använder 7 av 10 personer (72%) någon typ av social medie.&lt;br /&gt;
Folk använder sociala medier för olika anledningar men dem flesta använder det för att bli bekräftad och för att känna sammanhang och för att ta en del av gemenskap och kretsar.&lt;br /&gt;
De mest populära sociala medier just nu Facebook, Instragram, Linkedin,Twitter,Snapchat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det positiva med sociala medier är att det får människor att känna en slags gemenskap hos människor dom möjligtvis aldrig skulle ha träffat annars. &lt;br /&gt;
Personer som är introverta och allmänt blyga dvs inte trivs i sociala sammanhang tar också nytta av sociala medier eftersom det krävs inte samma engagemang i konversationer på chatter som i en dialog.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sociala medier kan också vara till nytta bland folk som har distansförhållande eller personer som har relationer på distans. Sociala medier kan vara till hjälp på så sätt att binda samman dem relationerna som annars troligtvis skulle spricka utan sociala medierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ingenting nytt att människor har åsikter och vill utrycka sig. Däremot så behövs det mod och självförtroende att utrycka sina åsikter under sociala sammanhang, argumentationer kan också utöka sig till att bli konflikter och konflikter kan sprida sig till att bli personangrepp. Då är det bättre för dem som saknar mod och självförtroende att argumentera anonymt på sociala medier&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknisk beskrivning ==&lt;br /&gt;
Hugo Borg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företager som skapade denna innovationen == &lt;br /&gt;
Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sociala medier har blivit jättestort idag i världen på det sättet att det har blivit mycket lättare för oss människor att hålla kontakt med varandra, oavsett hur långt vi bor ifrån varandra. Från att kunna skicka ett sms till vem som helst i början kan vi idag kan vi tweeta, skicka video medlemmar, och även videochatta med mer än en person i taget. Med hur teknologi avanceras för varje dag som går, vill man alltid hittar på nya och fräschare idéer att kunna behålla människorna engagerade i sin produkt. Och på grund av detta, så uppstår många företager som är inriktad mot att skapa olika appar eller system som gör det enklare och mer engagerande att hålla kontakt med människor och ger också chansen att får känna nya människor över nätet. Men nu ska jag berätta lite om de företager som skapade denna phenomen och har utvecklat den till vad sociala medier är idag. &lt;br /&gt;
   Men man ska också känneteckna att kommunikationens utveckling har kommit med sina problem också. Idag har det blivit lättare att lura människor och få deras bank information, skicka länkar som innehåller virus och också hacka in till visa system och får tillgång till någras mejl adress, lösenord och andra viktiga information. Och där uppstår en  helt annan företags ide, att skydda människor och deras personliga information under deras tid på internet eller vilken social app som helst. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exemplar på företag som omvandlat sociala medier idag  ===&lt;br /&gt;
Idag finns det jätte många företag som fokuserar på att hitta olika sätt för människor att kunna kommunicera med varandra, och inte skapa en produkt som finns redan i dagens samhälle. Här ska jag ger några exemplar på de mest använda och unika appar inom sociala medier idag. Vi kommer också skriva lite om de företag som går ut på att beskydda människors personliga information på nätet;&lt;br /&gt;
==== Facebook ====&lt;br /&gt;
Facebook är ett nätverkstjänst eller socialt medium som ägs av företaget Facebook, Inc och skapades 2004. Facebook idag låter sina användarna skapa sin profil, modifierar profilen till deras omtyckte. På Facebook kan man också skicka vän förfrågningar till dina kompisar på Facebook och till och med posta vad som helst(notifikation, bilder, nyhetslänkar) på din page. Idag använder människor Facebook mer än någon annan social media app som finns, med över 1 miljard aktiva användare.&lt;br /&gt;
Facebook grundades i 2004 av Mark Zuckerburg och hans rumskamrater Eduardo Saverin, Dustin Moskovitz och Chris Hughes som under den tiden gick i Harvard University. I början begränsades registreringen till denna webbplatsen till bara Harvard elever. Men det växte från det till andra högskolor i områden, efter det till hela USA och Kanada, och till slut över hela världen.&lt;br /&gt;
Facebook är en av de första företag som växte fram på grund av sociala medier och är ännu idag växter sajten och expanderar till olika område som spel, 360° videochattar på appen och till och med en specifik app för meddelande. Det är idag en av de mest framgångsrika företag i världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instagram ====&lt;br /&gt;
Instagram är en mobilapplikation för fotodelning som köptes av företaget Facebook, Inc och som skapades av Kevin Systrom och Mike Krieger Oktober 2010. Appen som utvecklades av Burbn, Inc, går ut på att lägga upp bilder som man har tagit upp på sin Instagram page, och sedan till och med dela bilden till andra sociala medier som Facebook, Ask.fm, Pinterest, m.m. Augusti 2016 adderade Instagram en till funktion till appen, &amp;quot;Instagram story&amp;quot; där man kunde lägga upp en tillfälligt bild på sin story som gick bort efter 24 timmar.&lt;br /&gt;
Appen var unik på det sättet att istället för att skicka ett meddelande eller en kommentar, kunde man lägga upp bilder som folk kunde like:a och kommentera på. Instagram köptes av Facebook den 9 April 2010 för 1 miljard dollar(Omkring 8,4 svenska kronor). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Twitter ====&lt;br /&gt;
Twitter är ett socialt nätverkstjänst och mikroblogg som låter sina användare skicka ut meddelar(eller &#039;tweets&#039;)som får inte ha mer än 140 tecknar(t.ex alfabetet, nummer, symboler, m.m) som visas öppet på användarens sida. På twitter kan man följa andra användarna, gilla eller retweeta(posta om på din profil) de tweets som du tycker om eller håller med om. &lt;br /&gt;
Twitter är en privat aktiebolag som grundades av Jack Dorsey i mars 2006. Under 2016 hade twitter över 313 miljoner aktiva användare, och över en halv miljarders tweets som skickades dagligen. &lt;br /&gt;
Twitter används av privatpersoner, företager och organisationer för att nå ut till sina användare. Under 2008 användes Barack Obamas valkampanj twitter och andra sociala medier till att främja deras kampanj och nå ut till fler medborgarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Konsekvenserna för hela samhället ==&lt;br /&gt;
Simon Arledal&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38067</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38067"/>
		<updated>2016-11-17T09:18:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Projekt 10 Vincent och martins walla */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that you are doing wrong and what does that mistake cost you? How do you solve the problem, what is the outcome of that and why should you take action?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
recycling of bulbs, Samuel, Gaston TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och ahmed jamil ahmed zeid&lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och martins walla==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
fakta:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
When rechargeable batteries is used properly, they can be used hundreds or even thousands of times! They do cost more initially, but can definitely pay for themselves over time.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rechargeable batteries can be used over a 1000 times if you treat them right, fewer batteries need to be manufactured (and transported) than with one time batteries. In fact, rechargeable batteries consume up to 23 times less non-renewable natural resources than one time batteries.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obviously, rechargeable batteries will have to be recharged. If you’re used to simply just grabbing one time batteries and pop them in your remote controller or whatever this might be annoying to you, since recharging can initially seem like a bit of a hassle. Having backups helps ensure you won’t be left powerless while waiting for batteries to recharging.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Problems with regular batteries:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
David Maric&lt;br /&gt;
Marcus O&lt;br /&gt;
Recycling&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 666 ==&lt;br /&gt;
Emil and Hugo recycling toxic waste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
Meat and dairy industry and its impact on the environment. How to eat more enviroment friendly. By: Thomas and Redve TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwina&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38066</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38066"/>
		<updated>2016-11-17T09:13:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Projekt 10 Vincent och martins walla */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that you are doing wrong and what does that mistake cost you? How do you solve the problem, what is the outcome of that and why should you take action?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
recycling of bulbs, Samuel, Gaston TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och ahmed jamil ahmed zeid&lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och martins walla==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
When rechargeable batteries is used properly, they can be used hundreds or even thousands of times! They do cost more initially, but can definitely pay for themselves over time.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rechargeable batteries can be used over a 1000 times if you treat them right, fewer batteries need to be manufactured (and transported) than with one time batteries. In fact, rechargeable batteries consume up to 23 times less non-renewable natural resources than one time batteries.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Obviously, rechargeable batteries will have to be recharged. If you’re used to simply just grabbing one time batteries and pop them in your remote controller or whatever this might be annoying to you, since recharging can initially seem like a bit of a hassle. Having backups helps ensure you won’t be left powerless while waiting for batteries to recharging.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
David Maric&lt;br /&gt;
Marcus O&lt;br /&gt;
Recycling&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 666 ==&lt;br /&gt;
Emil and Hugo recycling toxic waste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
Meat and dairy industry and its impact on the environment. How to eat more enviroment friendly. By: Thomas and Redve TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwina&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38065</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38065"/>
		<updated>2016-11-17T08:35:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Projekt 10 Vincent och Kevin */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that you are doing wrong and what does that mistake cost you? How do you solve the problem, what is the outcome of that and why should you take action?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
recycling of bulbs, Samuel, Gaston TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och ahmed jamil ahmed zeid&lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och martins walla==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
David Maric&lt;br /&gt;
Marcus O&lt;br /&gt;
Recycling&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 666 ==&lt;br /&gt;
Emil and Hugo recycling toxic waste&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
Meat and dairy industry and its impact on the environment. How to eat more enviroment friendly. By: Thomas and Redve TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwina&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38025</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38025"/>
		<updated>2016-11-15T12:30:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Projekt 10 VIincent och Kevin */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that we do wrong and what is that problem costing us? How do we solve the problem and what is the outcome of that?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och jamil &lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och Kevin==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38024</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38024"/>
		<updated>2016-11-15T12:29:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Projekt 10 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that we do wrong and what is that problem costing us? How do we solve the problem and what is the outcome of that?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och jamil &lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 VIincent och Kevin==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37433</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37433"/>
		<updated>2016-10-04T11:28:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Stretching Polyester.JPG|thumb|Stretching Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Polyesterplast kostar runt 124kr per kg på burk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37412</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37412"/>
		<updated>2016-10-04T11:09:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Stretching Polyester.JPG|thumb|Stretching Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Polyesterplast kostar runt 124kr per kg på burk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37404</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37404"/>
		<updated>2016-10-04T11:06:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Polyesterplast kostar runt 124kr per kg på burk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37395</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37395"/>
		<updated>2016-10-04T11:01:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37393</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37393"/>
		<updated>2016-10-04T11:00:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37392</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37392"/>
		<updated>2016-10-04T11:00:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Information */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37107</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37107"/>
		<updated>2016-09-29T08:21:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
:Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren. &lt;br /&gt;
:Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37102</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=37102"/>
		<updated>2016-09-29T08:20:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkortning på Esterplast är UP.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Esterplast (hårdplast) framställd genom förnätning av en polyester med styren. Polyester är en typ av polymer som både finns som härdplast i omättad form och som  termoplast i mättad form.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vanliga anvädningsområden ==&lt;br /&gt;
Båtar, bilar och husvagnar, olje- och vattentankar, störthjälmar, fiskespön, skidor, badrumsinredningar, vatten och avloppsrör, möbler, industriformgods, armaturer, el isolermaterial, korrugerade och plana skivor, flaggstänger, båtmaster, simbassänger, lack, bindemedel mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=36911</id>
		<title>Esterplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Esterplast&amp;diff=36911"/>
		<updated>2016-09-27T12:15:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Esterplast är en typ av hårdplast som skapas genom förnätning av en polyester med syren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36868</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36868"/>
		<updated>2016-09-27T11:48:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vincent Dupont: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]]&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] &lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Blal &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]]&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Tegel]]&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vincent Dupont</name></author>
	</entry>
</feed>