<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Vimel</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Vimel"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Vimel"/>
	<updated>2026-05-12T03:19:06Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36317</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36317"/>
		<updated>2016-06-03T12:44:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Masonit framsida.jpg|thumb|Masonit framsida]]&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36315</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36315"/>
		<updated>2016-06-03T12:43:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://kronospan-express.com/public/thumbs/800x800/products/kronobuild/fibreboards/hdf_800x800_crop_478b24840a.jpg|&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36314</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36314"/>
		<updated>2016-06-03T12:42:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[img src=&amp;quot;http://kronospan-express.com/public/thumbs/800x800/products/kronobuild/fibreboards/hdf_800x800_crop_478b24840a.jpg&amp;quot; style=&amp;quot;width:50px;height:50px&amp;quot;] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36313</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36313"/>
		<updated>2016-06-03T12:41:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[img src=&amp;quot;http://kronospan-express.com/public/thumbs/800x800/products/kronobuild/fibreboards/hdf_800x800_crop_478b24840a.jpg&amp;quot; style=&amp;quot;50px&amp;quot;] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36312</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36312"/>
		<updated>2016-06-03T12:40:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://kronospan-express.com/public/thumbs/800x800/products/kronobuild/fibreboards/hdf_800x800_crop_478b24840a.jpg&amp;quot; alt=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36311</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36311"/>
		<updated>2016-06-03T12:39:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Bild:instructables.com/files/orig/F2D/DI74/INM7M6OA/F2DDI74INM7M6OA.jpg|thumb]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36310</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36310"/>
		<updated>2016-06-03T12:36:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Bild:www.instructables.com/files/orig/F2D/DI74/INM7M6OA/F2DDI74INM7M6OA.jpg|thumb]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36308</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36308"/>
		<updated>2016-06-03T12:34:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Http://www.instructables.com/files/orig/F2D/DI74/INM7M6OA/F2DDI74INM7M6OA.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36307</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36307"/>
		<updated>2016-06-03T12:34:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[img:Http://www.instructables.com/files/orig/F2D/DI74/INM7M6OA/F2DDI74INM7M6OA.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36306</id>
		<title>HDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HDF&amp;diff=36306"/>
		<updated>2016-06-03T12:32:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;densitet&#039;&#039;&#039; &amp;gt;800kg/m3&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga&#039;&#039;&#039; Finns ingen&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;Allt annat&#039;&#039;&#039; Trä i sig själv har inga förmågor såsom metall har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Http://www.instructables.com/files/orig/F2D/DI74/INM7M6OA/F2DDI74INM7M6OA.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF är som materialet MDF, men HDF är betydligt mycket hårdare. HDF använder man till snickeri arbeten såsom ryggstommar och bottnarna i lådor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF framställs på samma sätt som MDF, &lt;br /&gt;
&amp;quot;Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.&amp;quot; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HDF används inom bygg industrin, som MDF. Men det sägs att HDF har bättre engenskaper då den är hårdare, och den lämpar sig bättre för ytor på dörrar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns inga pris uppgifter på HDF på internet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/trafiberskivor/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35928</id>
		<title>Tetra Pak, Påverkan På Samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35928"/>
		<updated>2016-05-09T09:03:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Tetra Paks tidiga historia ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad var föregångaren till tetra pak ====&lt;br /&gt;
Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur den har påverkat oss ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s.jpg|thumb|Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s]]&lt;br /&gt;
Tetra pak har påverkat oss på flera olika sätt. Ett exempel är att den traditionella mjölkmannen försvann när tetra tog över. Det fanns inte längre något behov för någon att leverera mjölken till dörren när man själv kunde köpa den.&lt;br /&gt;
[[File:TetraPak klassic mjölk + Festis.jpg|thumb|TetraPak klassic mjölk + Festis|miniatyr|vänster]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Miljön ====&lt;br /&gt;
Det fanns nu också ett mycket enklare sätt att återvinna förpackningarna som mjölken kom i. Innan så var det i glas flaskor, vilket inte var så enkelt att återvinna. Men när man började att göra tetran så fanns det fler sätt att återanvända förpackningarna. Och idag så är det verkligen bättre för oss med tetran än glasflaskor sett till miljön. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Påverkan i världen ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tetra pak är idag något som finns tillgängligt i stora delar av världen. Tetra pak har förutom att ge oss en ny produkt, givit oss flera jobb. Tetra pak har stora fabriker över stora delar av världen som gör att det måste finnas folk där som arbetar. Idag så har Tetra Pak fabriker på 5 kontinenter, och över 20&#039;000 anställda.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35927</id>
		<title>Tetra Pak, Påverkan På Samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35927"/>
		<updated>2016-05-09T09:02:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Tetra Paks tidiga historia ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad var föregångaren till tetra pak ====&lt;br /&gt;
Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur den har påverkat oss ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s.jpg|thumb|Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s]]&lt;br /&gt;
Tetra pak har påverkat oss på flera olika sätt. Ett exempel är att den traditionella mjölkmannen försvann när tetra tog över. Det fanns inte längre något behov för någon att leverera mjölken till dörren när man själv kunde köpa den.&lt;br /&gt;
[[File:TetraPak klassic mjölk + Festis.jpg|thumb|TetraPak klassic mjölk + Festis]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Miljön ====&lt;br /&gt;
Det fanns nu också ett mycket enklare sätt att återvinna förpackningarna som mjölken kom i. Innan så var det i glas flaskor, vilket inte var så enkelt att återvinna. Men när man började att göra tetran så fanns det fler sätt att återanvända förpackningarna. Och idag så är det verkligen bättre för oss med tetran än glasflaskor sett till miljön. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Påverkan i världen ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tetra pak är idag något som finns tillgängligt i stora delar av världen. Tetra pak har förutom att ge oss en ny produkt, givit oss flera jobb. Tetra pak har stora fabriker över stora delar av världen som gör att det måste finnas folk där som arbetar. Idag så har Tetra Pak fabriker på 5 kontinenter, och över 20&#039;000 anställda.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35926</id>
		<title>Tetra Pak, Påverkan På Samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35926"/>
		<updated>2016-05-09T08:58:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Tetra Paks tidiga historia ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad var föregångaren till tetra pak ====&lt;br /&gt;
Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur den har påverkat oss ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s.jpg|thumb|Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s]]&lt;br /&gt;
Tetra pak har påverkat oss på flera olika sätt. Ett exempel är att den traditionella mjölkmannen försvann när tetra tog över. Det fanns inte längre något behov för någon att leverera mjölken till dörren när man själv kunde köpa den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Miljön ====&lt;br /&gt;
Det fanns nu också ett mycket enklare sätt att återvinna förpackningarna som mjölken kom i. Innan så var det i glas flaskor, vilket inte var så enkelt att återvinna. Men när man började att göra tetran så fanns det fler sätt att återanvända förpackningarna. Och idag så är det verkligen bättre för oss med tetran än glasflaskor sett till miljön. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Påverkan i världen ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tetra pak är idag något som finns tillgängligt i stora delar av världen. Tetra pak har förutom att ge oss en ny produkt, givit oss flera jobb. Tetra pak har stora fabriker över stora delar av världen som gör att det måste finnas folk där som arbetar. Idag så har Tetra Pak fabriker på 5 kontinenter, och över 20&#039;000 anställda.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35925</id>
		<title>Tetra Pak, Påverkan På Samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35925"/>
		<updated>2016-05-09T08:58:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Tetra Paks tidiga historia ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vad var föregångaren till tetra pak ====&lt;br /&gt;
Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur den har påverkat oss ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s.jpg|thumb|Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s]]&lt;br /&gt;
Tetra pak har påverkat oss på flera olika sätt. Ett exempel är att den traditionella mjölkmannen försvann när tetra tog över. Det fanns inte längre något behov för någon att leverera mjölken till dörren när man själv kunde köpa den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Miljön ====&lt;br /&gt;
Det fanns nu också ett mycket enklare sätt att återvinna förpackningarna som mjölken kom i. Innan så var det i glas flaskor, vilket inte var så enkelt att återvinna. Men när man började att göra tetran så fanns det fler sätt att återanvända förpackningarna. Och idag så är det verkligen bättre för oss med tetran än glasflaskor sett till miljön. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Påverkan i världen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tetra pak är idag något som finns tillgängligt i stora delar av världen. Tetra pak har förutom att ge oss en ny produkt, givit oss flera jobb. Tetra pak har stora fabriker över stora delar av världen som gör att det måste finnas folk där som arbetar. Idag så har Tetra Pak fabriker på 5 kontinenter, och över 20&#039;000 anställda.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35922</id>
		<title>Tetra Pak, Påverkan På Samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35922"/>
		<updated>2016-05-09T08:43:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Tetra Paks tidiga historia ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur den har påverkat oss ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s.jpg|thumb|Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s]]&lt;br /&gt;
Tetra pak har påverkat oss på flera olika sätt. Ett exempel är att den traditionella mjölkmannen försvann när tetra tog över. Det fanns inte längre något behov för någon att leverera mjölken till dörren när man själv kunde köpa den.&lt;br /&gt;
Det fanns nu också ett mycket enklare sätt att återvinna förpackningarna som mjölken kom i. Innan så var det i glas flaskor, vilket inte var så enkelt att återvinna. Men när man började att göra tetran så fanns det fler sätt att återanvända förpackningarna. Och idag så är det verkligen bättre för oss med tetran än glasflaskor sett till miljön. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35913</id>
		<title>Tetra Pak, Påverkan På Samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak,_P%C3%A5verkan_P%C3%A5_Samh%C3%A4llet&amp;diff=35913"/>
		<updated>2016-05-09T08:19:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: Skapade sidan med &amp;#039;===Tetra Paks tidiga historia=== Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010 Tetra Pak har genom t...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===[[Tetra Pak]]s tidiga historia===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hur den har påverkat oss===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s.jpg|thumb|Tetra Pak Tetra Brik with lady 1960s]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35875</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35875"/>
		<updated>2016-05-02T09:26:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av Tetra Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===[[Tetra Pak]]s tidiga historia===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35867</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35867"/>
		<updated>2016-05-02T09:18:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35866</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35866"/>
		<updated>2016-05-02T09:17:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Fet text&#039;&#039;&#039;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35865</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35865"/>
		<updated>2016-05-02T09:17:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av Tetra Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
:Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat. Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom tetra till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva. Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35863</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35863"/>
		<updated>2016-05-02T09:16:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av Tetra Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
:Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35862</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35862"/>
		<updated>2016-05-02T09:15:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av Tetra Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
:Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom [http://tetran https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak tetran] till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35861</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35861"/>
		<updated>2016-05-02T09:15:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av miniatyr|https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010.jpg|thumb|Tetra Pak FamilyPortfolio NaturesPaperDesign2010]]&lt;br /&gt;
:Tetra Pak har genom tiden gjort att ett flertal saker har blivit förenklade för oss. Vi har skapat en mycket enklare hantering, samt en bättre hållbarhet på mejeri varor såsom mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Förut så fanns det så kallade mjölkmän som levererade mjölk till din trappa. Då var det i glasflaskor, och problemet då var att du bara hade den mjölken som blev levererad till dig. Istället så kom [http://tetran https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak] till, den gjorde förutom folket en tjänst, alla butikerna en tjänst. Butikerna kunde nu sälja mjölken själva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Helt plötsligt så fanns det mjölk att köpa som man kunde ha hemma själv som höll längre än 2-3 dagar. Det fanns såklart problem med den nya förpackningen, men ingenting som inte kunde åtgärdas för denna revolutionerande produkt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35847</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35847"/>
		<updated>2016-05-02T08:38:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av Tetra Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Fil:Tetra Pak|miniatyr|https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak]] ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35845</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35845"/>
		<updated>2016-05-02T08:37:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Hur har vi påverkats av Tetra Pak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tetra_Pak Tetra Pak]]] ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35842</id>
		<title>Tetra pak, påverkan på samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_pak,_p%C3%A5verkan_p%C3%A5_samh%C3%A4llet&amp;diff=35842"/>
		<updated>2016-05-02T08:35:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: Skapade sidan med &amp;#039;=== Hur har vi påverkats av Tetra Pak ===&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Hur har vi påverkats av [[Tetra Pak]] ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35841</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35841"/>
		<updated>2016-05-02T08:33:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, behov]]&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak-Logo.gif|thumb|Tetra Pak-Logo]]&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, påverkan på samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35840</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35840"/>
		<updated>2016-05-02T08:33:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, behov]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, påverkan på samhället]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Tetra Pak-Logo.gif|thumb|Tetra Pak-Logo]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35838</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35838"/>
		<updated>2016-05-02T08:32:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, behov]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[[tetra pak, påverkan på samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35837</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35837"/>
		<updated>2016-05-02T08:31:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
[[tetra pak, behov]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[tetra pak, teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[tetra pak, företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[tetra pak, påverkan på samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35836</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35836"/>
		<updated>2016-05-02T08:30:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
[[tetra pak, behov]]&lt;br /&gt;
[[tetra pak, teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
[[tetra pak, företag]]&lt;br /&gt;
[[tetra pak, påverkan på samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35835</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35835"/>
		<updated>2016-05-02T08:29:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[tetra pak, påverkan på samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35834</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35834"/>
		<updated>2016-05-02T08:29:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[tetra pak, påverkan på samhället]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35747</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35747"/>
		<updated>2016-04-25T09:28:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Faktamall_f%C3%B6retag&amp;diff=35746</id>
		<title>Mall:Faktamall företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Faktamall_f%C3%B6retag&amp;diff=35746"/>
		<updated>2016-04-25T09:27:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: Tömde sidan&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Faktamall_f%C3%B6retag&amp;diff=35745</id>
		<title>Mall:Faktamall företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Mall:Faktamall_f%C3%B6retag&amp;diff=35745"/>
		<updated>2016-04-25T09:27:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: Skapade sidan med &amp;#039;{{Faktamall företag |   företagsnamn = Tetra Pak |           bild = 250px |       bildtext = Tetra Pak i Lund |            typ = Aktiebolag|Allmä...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Faktamall företag&lt;br /&gt;
|   företagsnamn = Tetra Pak&lt;br /&gt;
|           bild = [[Fil:TetraPakLund.jpg|250px]]&lt;br /&gt;
|       bildtext = Tetra Pak i Lund&lt;br /&gt;
|            typ = [[Aktiebolag|Allmänt aktiebolag]]&lt;br /&gt;
|       sätesort = {{flaggbild|Schweiz}}[[Lausanne]], [[Schweiz]]&lt;br /&gt;
| nyckelpersoner = [[Ruben Rausing]]&lt;br /&gt;
|       industri = Förpackningsindustrin&lt;br /&gt;
|      produkter = Förpackningar &amp;lt;br&amp;gt; Processutrustning &amp;lt;br&amp;gt; Fyllningsmaskiner&lt;br /&gt;
|       tjänster = &lt;br /&gt;
| antalanställda = 23 460 personer&lt;br /&gt;
|        grundat = 1951&lt;br /&gt;
|        upplöst = &lt;br /&gt;
|     omsättning = 10,9 miljarder [[euro]]&lt;br /&gt;
|         brutto = &lt;br /&gt;
|          netto = &lt;br /&gt;
|    avdelningar = &lt;br /&gt;
|         slogan = Protects what&#039;s good&lt;br /&gt;
|      webbplats = [http://www.tetrapak.com www.tetrapak.com]&lt;br /&gt;
|       fotnoter = &lt;br /&gt;
}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35744</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35744"/>
		<updated>2016-04-25T09:26:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Faktamall företag&lt;br /&gt;
|   företagsnamn = Tetra Pak&lt;br /&gt;
|           bild = [[Fil:TetraPakLund.jpg|250px]]&lt;br /&gt;
|       bildtext = Tetra Pak i Lund&lt;br /&gt;
|            typ = [[Aktiebolag|Allmänt aktiebolag]]&lt;br /&gt;
|       sätesort = {{flaggbild|Schweiz}}[[Lausanne]], [[Schweiz]]&lt;br /&gt;
| nyckelpersoner = [[Ruben Rausing]]&lt;br /&gt;
|       industri = Förpackningsindustrin&lt;br /&gt;
|      produkter = Förpackningar &amp;lt;br&amp;gt; Processutrustning &amp;lt;br&amp;gt; Fyllningsmaskiner&lt;br /&gt;
|       tjänster = &lt;br /&gt;
| antalanställda = 23 460 personer&lt;br /&gt;
|        grundat = 1951&lt;br /&gt;
|        upplöst = &lt;br /&gt;
|     omsättning = 10,9 miljarder [[euro]]&lt;br /&gt;
|         brutto = &lt;br /&gt;
|          netto = &lt;br /&gt;
|    avdelningar = &lt;br /&gt;
|         slogan = Protects what&#039;s good&lt;br /&gt;
|      webbplats = [http://www.tetrapak.com www.tetrapak.com]&lt;br /&gt;
|       fotnoter = &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35743</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35743"/>
		<updated>2016-04-25T09:26:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Faktamall företag&lt;br /&gt;
|   företagsnamn = Tetra Pak&lt;br /&gt;
|           bild = [[Fil:TetraPakLund.jpg|250px]]&lt;br /&gt;
|       bildtext = Tetra Pak i Lund&lt;br /&gt;
|            typ = [[Aktiebolag|Allmänt aktiebolag]]&lt;br /&gt;
|       sätesort = {{flaggbild|Schweiz}}[[Lausanne]], [[Schweiz]]&lt;br /&gt;
| nyckelpersoner = [[Ruben Rausing]]&lt;br /&gt;
|       industri = Förpackningsindustrin&lt;br /&gt;
|      produkter = Förpackningar &amp;lt;br&amp;gt; Processutrustning &amp;lt;br&amp;gt; Fyllningsmaskiner&lt;br /&gt;
|       tjänster = &lt;br /&gt;
| antalanställda = 23 460 personer&lt;br /&gt;
|        grundat = 1951&lt;br /&gt;
|        upplöst = &lt;br /&gt;
|     omsättning = 10,9 miljarder [[euro]]&lt;br /&gt;
|         brutto = &lt;br /&gt;
|          netto = &lt;br /&gt;
|    avdelningar = &lt;br /&gt;
|         slogan = Protects what&#039;s good&lt;br /&gt;
|      webbplats = [http://www.tetrapak.com www.tetrapak.com]&lt;br /&gt;
|       fotnoter = &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{Faktamall företag&lt;br /&gt;
|   företagsnamn = Tetra Pak&lt;br /&gt;
|           bild = [[Fil:TetraPakLund.jpg|250px]]&lt;br /&gt;
|       bildtext = Tetra Pak i Lund&lt;br /&gt;
|            typ = [[Aktiebolag|Allmänt aktiebolag]]&lt;br /&gt;
|       sätesort = {{flaggbild|Schweiz}}[[Lausanne]], [[Schweiz]]&lt;br /&gt;
| nyckelpersoner = [[Ruben Rausing]]&lt;br /&gt;
|       industri = Förpackningsindustrin&lt;br /&gt;
|      produkter = Förpackningar &amp;lt;br&amp;gt; Processutrustning &amp;lt;br&amp;gt; Fyllningsmaskiner&lt;br /&gt;
|       tjänster = &lt;br /&gt;
| antalanställda = 23 460 personer&lt;br /&gt;
|        grundat = 1951&lt;br /&gt;
|        upplöst = &lt;br /&gt;
|     omsättning = 10,9 miljarder [[euro]]&lt;br /&gt;
|         brutto = &lt;br /&gt;
|          netto = &lt;br /&gt;
|    avdelningar = &lt;br /&gt;
|         slogan = Protects what&#039;s good&lt;br /&gt;
|      webbplats = [http://www.tetrapak.com www.tetrapak.com]&lt;br /&gt;
|       fotnoter = &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35742</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35742"/>
		<updated>2016-04-25T09:25:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{Faktamall företag&lt;br /&gt;
|   företagsnamn = Tetra Pak&lt;br /&gt;
|           bild = [[Fil:TetraPakLund.jpg|250px]]&lt;br /&gt;
|       bildtext = Tetra Pak i Lund&lt;br /&gt;
|            typ = [[Aktiebolag|Allmänt aktiebolag]]&lt;br /&gt;
|       sätesort = {{flaggbild|Schweiz}}[[Lausanne]], [[Schweiz]]&lt;br /&gt;
| nyckelpersoner = [[Ruben Rausing]]&lt;br /&gt;
|       industri = Förpackningsindustrin&lt;br /&gt;
|      produkter = Förpackningar &amp;lt;br&amp;gt; Processutrustning &amp;lt;br&amp;gt; Fyllningsmaskiner&lt;br /&gt;
|       tjänster = &lt;br /&gt;
| antalanställda = 23 460 personer&lt;br /&gt;
|        grundat = 1951&lt;br /&gt;
|        upplöst = &lt;br /&gt;
|     omsättning = 10,9 miljarder [[euro]]&lt;br /&gt;
|         brutto = &lt;br /&gt;
|          netto = &lt;br /&gt;
|    avdelningar = &lt;br /&gt;
|         slogan = Protects what&#039;s good&lt;br /&gt;
|      webbplats = [http://www.tetrapak.com www.tetrapak.com]&lt;br /&gt;
|       fotnoter = &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35739</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35739"/>
		<updated>2016-04-25T09:24:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Tetra Pack */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget Tetra Pak&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35736</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35736"/>
		<updated>2016-04-25T09:20:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tetra Pack ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Aktiebolaget [[Tetra Pak]]&#039;&#039;&#039; är ett familjeägt, ursprungligen svenskt företag, grundat 1951 som tillverkar maskiner och material för engångsemballage för mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Företaget har fått sitt namn efter en tetraederformad mjölkförpackning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35696</id>
		<title>Tetra Pak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tetra_Pak&amp;diff=35696"/>
		<updated>2016-04-22T12:11:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: Skapade sidan med &amp;#039;Herman, Emre, Konrad &amp;amp; Viktor&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Herman, Emre, Konrad &amp;amp; Viktor&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=35695</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=35695"/>
		<updated>2016-04-22T12:11:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Exempel på tekniska system */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka &#039;&#039;&#039;behov&#039;&#039;&#039; har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. &#039;&#039;&#039;Teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika &#039;&#039;&#039;företag&#039;&#039;&#039; har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv &#039;&#039;&#039;konsekvenserna&#039;&#039;&#039; för hela &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039;, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grupper&#039;&#039;&#039; : [[Grupper TS TE14A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Deadline era texter&#039;&#039;&#039;: Tisdag v 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &amp;quot;er&amp;quot; rubrik: &#039;&#039;&#039;[[Anmäl ditt TS-projekt här]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område.  Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[vägar]]&lt;br /&gt;
* [[järnväg]] 15B&lt;br /&gt;
* [[sjöfart]] 15B&lt;br /&gt;
* [[flyg]]&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* [[teve]] 15B&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* [[bilen]]&lt;br /&gt;
* energiförsörjning&lt;br /&gt;
** el&lt;br /&gt;
** värme&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* [[vatten och avlopp]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Navigation&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* [[kompassen]] 15A&lt;br /&gt;
* [[GPS]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* Konservburken&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* [[nanoteknik]]&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas TS]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* [[Tetra Pak]]&lt;br /&gt;
* [[Förbräningsmotorn]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* [[internet]]&lt;br /&gt;
* [[film TS|Film]] 15B&lt;br /&gt;
* [[musik som TS |musik]] 15B&lt;br /&gt;
* [[Kameran]]&lt;br /&gt;
* CD/DVD/BlueRay&lt;br /&gt;
* [[mobiltelefonen]]&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* [[antibiotika]] 15A&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* [[genteknik, GMO]] 15A&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
* [[Medicinsk teknik]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commons&#039;&#039;&#039; licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[exempel på TS-manus]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34775</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34775"/>
		<updated>2016-02-17T12:22:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Chapter 7: Selecting */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34757</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34757"/>
		<updated>2016-02-17T11:32:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Chapter 7: Selecting */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images. Edvin . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images.......... . . 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics............. 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34534</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34534"/>
		<updated>2016-02-08T09:22:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Förgyllning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34482</id>
		<title>Förgyllning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34482"/>
		<updated>2016-02-05T14:13:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Mekanisk Förgyllning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Förgyllning =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== tillvägagångssätt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| 5lnwlHSiMQs |300|right }}&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
===== Mekanisk Förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Mekanisk förgyllning omfattar alla verksamheter där bladguld är beredda, och processer för att mekaniskt fästa guld på ytor. Teknikerna innefattar :polering, vatten förgyllning och olje förgyllning. Det används av slöjdare och förgyllare.&lt;br /&gt;
:Polerat järn, stål och andra metaller förgylls mekaniskt genom att tillämpa bladguld till metallytan vid en temperatur strax under glödhet.Sedan trycks :bladet på med en poler, sedan återuppvärmning när ytterligare blad kan läggas på. Processen avslutas med kall polering.&lt;br /&gt;
:&amp;quot;Överlagra&amp;quot; eller vikning eller hamra på guldfolie eller bladguld, är den enklaste och äldsta metoden, och nämns i Homeros Odysséen (Bk VI, 232), och :det Gamla Testamentet. Ram i ett snår av ca 2600-2400 f.Kr. från Ur använder denna teknik på trä, med ett tunt lager av bitumen under för att hjälpa :vidhäftning.&lt;br /&gt;
:De kommande framsteg involverade två enkla processer. Den första handlar om bladguld, som är guld som hamras eller skuren i mycket tunna skivor. Bladguld :är ofta tunnare än standardpapper i dag, och när den hålls mot ljuset är halvtransparent; i gamla tider var det typiskt ca 10 gånger tjockare än i dag, :och kanske hälften under medeltiden.&lt;br /&gt;
:Om förgyllning på duk eller på trä, ades ytan ofta först belagd med gesso. &amp;quot;Gesso&amp;quot; är ett ämne som består av finmald gips eller krita blandas med lim. :När väl beläggningen av gesso hade applicerats, fick torka, och glättas, det var re-vått med ett limnings gjord av kanin-hud lim och vatten ( &amp;quot;vatten :förgyllning&amp;quot;, vilken tillåter den yta som skall därefter slipas in en spegel- finish) eller kokt linolja blandas med blyoxid ( &amp;quot;olja förgyllning&amp;quot;, som :inte) och bladguld skiktades på och lämnas att torka. De förgyllning på duk och pergament också ibland användes stelt-slagen äggvita ( &amp;quot;glair&amp;quot;), gummi, :och / eller armeniska Bole som limning, men äggvitor och gummi både blir sköra med tiden, vilket gör att bladguld att spricka och lossa, och så honung :ibland tillsätts för att göra dem mer flexibla.&lt;br /&gt;
:Andra förgyllning processer med hjälp av guld som pigment i färg: konstnären jord guldet till ett fint pulver och blandas den med ett bindemedel. Då :guldet tillämpas på samma sätt som med någon färg. Ibland, efter antingen guld lövsprickningen eller guld-målning skulle konstnären värma pjäsen :tillräckligt för att smälta guldet något, säkerställer ett jämnt lager. Dessa tekniker förblev det enda alternativet för material som trä, läder och :pergamentsidor illuminerade manuskript.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== kemisk förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Förgyllt silver toilette fastställts av Johann Jacob Kirstein (1733-1816) i Musée des Arts Décoratifs, Strasbourg&lt;br /&gt;
:Kemisk förgyllning omfattar de processer där guldet i något skede av kemisk kombination. Dessa inkluderar:&lt;br /&gt;
:kallt förgyllning&lt;br /&gt;
:I denna process guldet erhålls i ett tillstånd av extremt fin delning, och tillämpas av mekaniska medel. Kall förgyllning på silver utförs genom en :lösning av guld i kungsvatten, appliceras genom doppning ett linne trasa i lösningen, bränna det, och gnugga de svarta och tunga aska på silver med :fingret eller en bit läder eller kork.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== våt förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Våt förgyllning åstadkommes med hjälp av en utspädd lösning av guld (III) klorid med två gånger dess mängd eter. Vätskorna är upprörd och tilläts att :vila, när etern separerar och flyter på ytan av syran. Hela blandningen hälls därefter i en tratt med en liten öppning, och får vila under en tid, när :syran rinna av och etern separeras. Etern kommer att visa sig ha tagit upp allt guld från syran, och kan användas för förgyllning järn eller stål, för :vilket ändamål metallen poleras med fina smärgel och sprit vin. Etern anbringas därefter med en liten borste, och som det avdunstar den deponerar det :guld, som nu kan värmas och polerad. För små fina siffror, kan en penna eller en fin pensel användas för att lägga på eterlösningen. Guldet (III) klorid :kan också lösas i vatten i strömlös plätering, varvid guldet reduceras långsamt ut från lösningen på ytan som skall förgyllda. När denna teknik används :på den andra ytan av glas och backas upp med silver, är det känt som &amp;quot;Angel förgyllning&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Brand förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Brand förgyllning eller Wash-förgyllning är en process genom vilken en blandning av guld appliceras på metallytor, varvid kvicksilver därefter :förflyktigas, vilket ger en film av guld eller en amalgam som innehåller 13-16% av kvicksilver. Vid framställningen av amalgamet, måste guldet först :reduceras till tunna plattor eller korn, som är uppvärmd glödheta, och kastades i förväg upphettats kvicksilver, tills den börjar att röka. När :blandningen rörs med en järnstång, är guld helt absorberas. Andelen av kvicksilver till guld är vanligtvis sex eller åtta till ett. När amalgam är kallt, :är det pressas genom sämskskinn för att separera överflödig kvicksilver; guld, med ungefär dubbelt sin vikt av kvicksilver, blir kvar och bildar en :gulaktig silver massa med konsistensen av smör.&lt;br /&gt;
:När metallen som skall förgyllt är smides eller jagade, borde det vara täckt med kvicksilver innan amalgam tillämpas att detta kan vara lättare att :sprida; men när ytan av metallen är vanligt, kan amalgamet appliceras på den direkt. När ingen sådan beredning appliceras, är ytan som skall förgyllda :helt enkelt biten och rengöras med salpetersyra. En deposition av kvicksilver erhålles på en metallyta med hjälp av kvicksilver vatten, en lösning av :kvicksilver (II) nitrat, salpetersyran angriper metallen till vilken den appliceras, och därmed lämnar en film av fri metalliskt kvicksilver.&lt;br /&gt;
:Amalgamet är jämnt spridda över den behandlade ytan av metallen, är det kvicksilver därefter sublime av en värme precis tillräcklig för detta ändamål; :för, om den är för stor, en del av guldet kan drivas av, eller den kan köras tillsammans och lämna en del av ytan av metallen nakna. När kvicksilvret har :avdunstat, som är känd av ytan har helt blivit av en matt gul färg, måste metallen genomgå annan verksamhet, varigenom fina guldfärg ges till det. För :det första är den förgyllda ytan gnids in med en repa borste av mässingstråd, tills dess yta är slät.&lt;br /&gt;
:Det är sedan täckt med förgyllning vax, och återigen utsätts för brand tills vaxet bränns bort. Förgyllning vax består av bivax blandat med några av :följande ämnen: rödockra, ärg, koppar skalor, alun, vitriol, och borax. Genom denna operation färgen på förgyllning är förhöjd, och effekten tycks :framställas genom en perfekt avledning av en del som kvarstår efter den tidigare operationen kvicksilver. Den förgyllda yta täcks sedan över med :kaliumnitrat, alun eller andra salter, maldes samman och blandas till en pasta med vatten eller svag ammoniak. Det metallstycke således täckt utsätts för :värme, och stoppades sedan i vatten.&lt;br /&gt;
:Genom denna metod, är dess färg förbättras ytterligare och förde närmare den för guld, troligen genom att avlägsna eventuella partiklar av koppar som kan :ha varit på förgylld yta. Denna process, när skickligt utförs, producerar förgyllning av stor soliditet och skönhet, men på grund av den exponering av :arbetarna till merkuriska ångor, är det mycket ohälsosamt. Det finns också mycket förlust av kvicksilver till atmosfären, vilket medför mycket allvarliga :miljöhänsyn samt.&lt;br /&gt;
:Denna metod för förgyllning metallföremål var tidigare utbredd, men föll i glömska som farorna med kvicksilver toxicitet blev känd. Eftersom brand :förgyllning kräver att kvicksilvret skall vaporiseras för avdrivning av kvicksilver och lämna guld bakom på ytan, är det extremt farligt. Inandning av :rök som genereras av denna process kan snabbt leda till allvarliga hälsoproblem, såsom neurologiska skador och endokrina störningar, eftersom inandning :är en mycket effektiv väg för kvicksilverföreningar för att komma in i kroppen. Denna process har i allmänhet ersatts av elektroplätering av guld över en :nickelsubstrat, vilket är mer ekonomiskt och mindre farliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== utarmning förgyllning =====&lt;br /&gt;
:I utarmning förgyllning, en subtraktiv process upptäcktes i Pre-Columbian Mesoamerica, är artiklar tillverkas med olika tekniker från en legering av :koppar och guld, som heter tumbaga av spanjorerna. Ytan är etsad med syra, vilket resulterar i en yta av poröst guld. Den porösa ytan därefter slipas :ned, vilket resulterar i en glänsande guldytan. Resultaten luras conquistadorerna att tro att de hade stora mängder av rent guld. Resultaten skrämd :moderna arkeologer, eftersom det vid första bitarna likna galvano artiklar. Keum-boo är en speciell koreanska teknik för silver-förgyllning, med hjälp av :utarmning förgyllning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lämplighet för olika typer av material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förgyllningen av dekorativa keramik har gjorts i århundraden, med varaktighet och ljusstyrka guld tilltalande för designers. Både porslin och lergods är vanligen dekorerade med guld, och i slutet av 1970 rapporterades det att 5 ton guld användes årligen för dekoration av dessa produkter. [4] Vissa väggplattor har också guld dekoration. [5] [6] appliceringstekniker inkluderar sprayning, borstning, banding maskiner och direkt eller indirekt screentryck. [7] Efter ansökan dekorerade ware bränns i ugn för att smälta guldet till glasyren och därmed säkerställa dess varaktighet. De viktigaste faktorerna som påverkar beläggningskvaliteten är sammansättningen av tillämpad guld, tillståndet av ytan före applicering, tjockleken på skiktet och de bränningsbetingelserna. [8]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett antal olika former och kompositioner är tillgängliga för att applicera guld till keramik, och dessa inkluderar: [9] [10]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syra etsat förgyllning - utvecklats i 1860-talet vid Mintons, Stoke-on-Trent, och patenterades 1863. Den glasade ytan, vanligtvis en smal gräns, är skicka tryckt med en vaxliknande motstå, varefter glasyr etsas med utspädd fluorvätesyra före tillämpningen av guld, varefter Designs upphöjda element selektivt polerad för att ge en ljus och matt yta; processen kräver stor skicklighet och används för dekoration av porslin av högsta klass. [11]&lt;br /&gt;
Bright guld eller Liquid Gold är en lösning av guld sulphoresinate tillsammans med andra metallresinaten och en vismut baserat flussmedel. Det är särskilt ljusa när dras från utsmyckning ugnen och så behöver lite ytterligare bearbetning. Denna form av förgyllning uppfanns eller åtminstone förbättras genom Heinrich Roessler. Rodiumföreningar används för att förbättra bindningen till substratet.&lt;br /&gt;
Polera guld eller Bästa Guld appliceras på ware som en suspension av guldpulver i eteriska oljor blandas med bly borosilikat eller vismut baserat flussmedel. Denna typ av guld dekoration är tråkig som tas från ugnen och kräver polering, oftast med agat, för att få fram färgen. Som namnet antyder är det anses vara den högsta kvaliteten på guld dekoration. En lösningsmedelsfri polera guldkomposition rapporterades bestå av 10 till 40% guldpulver, 2 till 20% polyvinylpyrrolidon, 3 till 30% av en vattenhaltig akrylatharts och 5 till 50% vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fördelar &amp;amp; Nackdelar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att förgylla något med guld, så kan man få känslan och utseende som riktigt guld. Men till ett betydligt billigare pris. Och i slutändan får man ett väldigt bra resultat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kosntader ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att förgylla något själv behöver inte vara dyrt. Det går att köpa en bok med bladguld för under 500kr. Som man kan använda till lite mindre saker. Om man bara ska förgylla mindre ytor så kan man nog komma undan med ett pris under 1500kr. Och då får man en yta som är autentisk och den liknar riktigt guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;Texterna är tagna från den engelska wikipedian.&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;https://en.wikipedia.org/wiki/Gilding#Processes&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34475</id>
		<title>Förgyllning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34475"/>
		<updated>2016-02-05T14:04:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Förgyllning =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== tillvägagångssätt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| 5lnwlHSiMQs |300|right }}&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
===== Mekanisk Förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Mekanisk förgyllning omfattar alla verksamheter där bladguld är beredda, och processer för att mekaniskt fästa guld på ytor. Teknikerna innefattar :polering, vatten förgyllning och olje förgyllning används av slöjdare och Gilders; och förgyllning verksamhet i huset dekoratör, skyltmålare, bokbindare, :pappers Stainer och flera andra.&lt;br /&gt;
:Polerat järn, stål och andra metaller förgyllt mekaniskt genom att tillämpa bladguld till metallytan vid en temperatur strax under glödhet trycker bladet :på med en poler, sedan återuppvärmning när ytterligare blad kan läggas på. Processen avslutas med kall polering.&lt;br /&gt;
:&amp;quot;Överlagra&amp;quot; eller vikning eller hamra på guldfolie eller bladguld är den enklaste och äldsta metoden, och nämns i Homeros Odysséen (Bk VI, 232), [2] och :det Gamla Testamentet. Ram i ett snår av ca 2600-2400 f.Kr. från Ur använder denna teknik på trä, med ett tunt lager av bitumen under för att hjälpa :vidhäftning.&lt;br /&gt;
:De kommande framsteg involverade två enkla processer. Den första handlar om bladguld, som är guld som hamras eller skuren i mycket tunna skivor. Bladguld :är ofta tunnare än standardpapper i dag, och när den hålls mot ljuset är halvtransparent; i gamla tider var det typiskt ca 10 gånger tjockare än i dag, :och kanske hälften under medeltiden.&lt;br /&gt;
:Om förgyllning på duk eller på trä, ades ytan ofta först belagd med gesso. &amp;quot;Gesso&amp;quot; är ett ämne som består av finmald gips eller krita blandas med lim. :När väl beläggningen av gesso hade applicerats, fick torka, och glättas, det var re-vått med ett limnings gjord av kanin-hud lim och vatten ( &amp;quot;vatten :förgyllning&amp;quot;, vilken tillåter den yta som skall därefter slipas in en spegel- finish) eller kokt linolja blandas med blyoxid ( &amp;quot;olja förgyllning&amp;quot;, som :inte) och bladguld skiktades på och lämnas att torka. De förgyllning på duk och pergament också ibland användes stelt-slagen äggvita ( &amp;quot;glair&amp;quot;), gummi, :och / eller armeniska Bole som limning, men äggvitor och gummi både blir sköra med tiden, vilket gör att bladguld att spricka och lossa, och så honung :ibland tillsätts för att göra dem mer flexibla.&lt;br /&gt;
:Andra förgyllning processer med hjälp av guld som pigment i färg: konstnären jord guldet till ett fint pulver och blandas den med ett bindemedel. Då :guldet tillämpas på samma sätt som med någon färg. Ibland, efter antingen guld lövsprickningen eller guld-målning skulle konstnären värma pjäsen :tillräckligt för att smälta guldet något, säkerställer ett jämnt lager. Dessa tekniker förblev det enda alternativet för material som trä, läder och :pergamentsidor illuminerade manuskript.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== kemisk förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Förgyllt silver toilette fastställts av Johann Jacob Kirstein (1733-1816) i Musée des Arts Décoratifs, Strasbourg&lt;br /&gt;
:Kemisk förgyllning omfattar de processer där guldet i något skede av kemisk kombination. Dessa inkluderar:&lt;br /&gt;
:kallt förgyllning&lt;br /&gt;
:I denna process guldet erhålls i ett tillstånd av extremt fin delning, och tillämpas av mekaniska medel. Kall förgyllning på silver utförs genom en :lösning av guld i kungsvatten, appliceras genom doppning ett linne trasa i lösningen, bränna det, och gnugga de svarta och tunga aska på silver med :fingret eller en bit läder eller kork.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== våt förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Våt förgyllning åstadkommes med hjälp av en utspädd lösning av guld (III) klorid med två gånger dess mängd eter. Vätskorna är upprörd och tilläts att :vila, när etern separerar och flyter på ytan av syran. Hela blandningen hälls därefter i en tratt med en liten öppning, och får vila under en tid, när :syran rinna av och etern separeras. Etern kommer att visa sig ha tagit upp allt guld från syran, och kan användas för förgyllning järn eller stål, för :vilket ändamål metallen poleras med fina smärgel och sprit vin. Etern anbringas därefter med en liten borste, och som det avdunstar den deponerar det :guld, som nu kan värmas och polerad. För små fina siffror, kan en penna eller en fin pensel användas för att lägga på eterlösningen. Guldet (III) klorid :kan också lösas i vatten i strömlös plätering, varvid guldet reduceras långsamt ut från lösningen på ytan som skall förgyllda. När denna teknik används :på den andra ytan av glas och backas upp med silver, är det känt som &amp;quot;Angel förgyllning&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Brand förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Brand förgyllning eller Wash-förgyllning är en process genom vilken en blandning av guld appliceras på metallytor, varvid kvicksilver därefter :förflyktigas, vilket ger en film av guld eller en amalgam som innehåller 13-16% av kvicksilver. Vid framställningen av amalgamet, måste guldet först :reduceras till tunna plattor eller korn, som är uppvärmd glödheta, och kastades i förväg upphettats kvicksilver, tills den börjar att röka. När :blandningen rörs med en järnstång, är guld helt absorberas. Andelen av kvicksilver till guld är vanligtvis sex eller åtta till ett. När amalgam är kallt, :är det pressas genom sämskskinn för att separera överflödig kvicksilver; guld, med ungefär dubbelt sin vikt av kvicksilver, blir kvar och bildar en :gulaktig silver massa med konsistensen av smör.&lt;br /&gt;
:När metallen som skall förgyllt är smides eller jagade, borde det vara täckt med kvicksilver innan amalgam tillämpas att detta kan vara lättare att :sprida; men när ytan av metallen är vanligt, kan amalgamet appliceras på den direkt. När ingen sådan beredning appliceras, är ytan som skall förgyllda :helt enkelt biten och rengöras med salpetersyra. En deposition av kvicksilver erhålles på en metallyta med hjälp av kvicksilver vatten, en lösning av :kvicksilver (II) nitrat, salpetersyran angriper metallen till vilken den appliceras, och därmed lämnar en film av fri metalliskt kvicksilver.&lt;br /&gt;
:Amalgamet är jämnt spridda över den behandlade ytan av metallen, är det kvicksilver därefter sublime av en värme precis tillräcklig för detta ändamål; :för, om den är för stor, en del av guldet kan drivas av, eller den kan köras tillsammans och lämna en del av ytan av metallen nakna. När kvicksilvret har :avdunstat, som är känd av ytan har helt blivit av en matt gul färg, måste metallen genomgå annan verksamhet, varigenom fina guldfärg ges till det. För :det första är den förgyllda ytan gnids in med en repa borste av mässingstråd, tills dess yta är slät.&lt;br /&gt;
:Det är sedan täckt med förgyllning vax, och återigen utsätts för brand tills vaxet bränns bort. Förgyllning vax består av bivax blandat med några av :följande ämnen: rödockra, ärg, koppar skalor, alun, vitriol, och borax. Genom denna operation färgen på förgyllning är förhöjd, och effekten tycks :framställas genom en perfekt avledning av en del som kvarstår efter den tidigare operationen kvicksilver. Den förgyllda yta täcks sedan över med :kaliumnitrat, alun eller andra salter, maldes samman och blandas till en pasta med vatten eller svag ammoniak. Det metallstycke således täckt utsätts för :värme, och stoppades sedan i vatten.&lt;br /&gt;
:Genom denna metod, är dess färg förbättras ytterligare och förde närmare den för guld, troligen genom att avlägsna eventuella partiklar av koppar som kan :ha varit på förgylld yta. Denna process, när skickligt utförs, producerar förgyllning av stor soliditet och skönhet, men på grund av den exponering av :arbetarna till merkuriska ångor, är det mycket ohälsosamt. Det finns också mycket förlust av kvicksilver till atmosfären, vilket medför mycket allvarliga :miljöhänsyn samt.&lt;br /&gt;
:Denna metod för förgyllning metallföremål var tidigare utbredd, men föll i glömska som farorna med kvicksilver toxicitet blev känd. Eftersom brand :förgyllning kräver att kvicksilvret skall vaporiseras för avdrivning av kvicksilver och lämna guld bakom på ytan, är det extremt farligt. Inandning av :rök som genereras av denna process kan snabbt leda till allvarliga hälsoproblem, såsom neurologiska skador och endokrina störningar, eftersom inandning :är en mycket effektiv väg för kvicksilverföreningar för att komma in i kroppen. Denna process har i allmänhet ersatts av elektroplätering av guld över en :nickelsubstrat, vilket är mer ekonomiskt och mindre farliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== utarmning förgyllning =====&lt;br /&gt;
:I utarmning förgyllning, en subtraktiv process upptäcktes i Pre-Columbian Mesoamerica, är artiklar tillverkas med olika tekniker från en legering av :koppar och guld, som heter tumbaga av spanjorerna. Ytan är etsad med syra, vilket resulterar i en yta av poröst guld. Den porösa ytan därefter slipas :ned, vilket resulterar i en glänsande guldytan. Resultaten luras conquistadorerna att tro att de hade stora mängder av rent guld. Resultaten skrämd :moderna arkeologer, eftersom det vid första bitarna likna galvano artiklar. Keum-boo är en speciell koreanska teknik för silver-förgyllning, med hjälp av :utarmning förgyllning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lämplighet för olika typer av material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förgyllningen av dekorativa keramik har gjorts i århundraden, med varaktighet och ljusstyrka guld tilltalande för designers. Både porslin och lergods är vanligen dekorerade med guld, och i slutet av 1970 rapporterades det att 5 ton guld användes årligen för dekoration av dessa produkter. [4] Vissa väggplattor har också guld dekoration. [5] [6] appliceringstekniker inkluderar sprayning, borstning, banding maskiner och direkt eller indirekt screentryck. [7] Efter ansökan dekorerade ware bränns i ugn för att smälta guldet till glasyren och därmed säkerställa dess varaktighet. De viktigaste faktorerna som påverkar beläggningskvaliteten är sammansättningen av tillämpad guld, tillståndet av ytan före applicering, tjockleken på skiktet och de bränningsbetingelserna. [8]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett antal olika former och kompositioner är tillgängliga för att applicera guld till keramik, och dessa inkluderar: [9] [10]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syra etsat förgyllning - utvecklats i 1860-talet vid Mintons, Stoke-on-Trent, och patenterades 1863. Den glasade ytan, vanligtvis en smal gräns, är skicka tryckt med en vaxliknande motstå, varefter glasyr etsas med utspädd fluorvätesyra före tillämpningen av guld, varefter Designs upphöjda element selektivt polerad för att ge en ljus och matt yta; processen kräver stor skicklighet och används för dekoration av porslin av högsta klass. [11]&lt;br /&gt;
Bright guld eller Liquid Gold är en lösning av guld sulphoresinate tillsammans med andra metallresinaten och en vismut baserat flussmedel. Det är särskilt ljusa när dras från utsmyckning ugnen och så behöver lite ytterligare bearbetning. Denna form av förgyllning uppfanns eller åtminstone förbättras genom Heinrich Roessler. Rodiumföreningar används för att förbättra bindningen till substratet.&lt;br /&gt;
Polera guld eller Bästa Guld appliceras på ware som en suspension av guldpulver i eteriska oljor blandas med bly borosilikat eller vismut baserat flussmedel. Denna typ av guld dekoration är tråkig som tas från ugnen och kräver polering, oftast med agat, för att få fram färgen. Som namnet antyder är det anses vara den högsta kvaliteten på guld dekoration. En lösningsmedelsfri polera guldkomposition rapporterades bestå av 10 till 40% guldpulver, 2 till 20% polyvinylpyrrolidon, 3 till 30% av en vattenhaltig akrylatharts och 5 till 50% vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fördelar &amp;amp; Nackdelar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att förgylla något med guld, så kan man få känslan och utseende som riktigt guld. Men till ett betydligt billigare pris. Och i slutändan får man ett väldigt bra resultat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kosntader ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att förgylla något själv behöver inte vara dyrt. Det går att köpa en bok med bladguld för under 500kr. Som man kan använda till lite mindre saker. Om man bara ska förgylla mindre ytor så kan man nog komma undan med ett pris under 1500kr. Och då får man en yta som är autentisk och den liknar riktigt guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;Texterna är tagna från den engelska wikipedian.&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;https://en.wikipedia.org/wiki/Gilding#Processes&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34474</id>
		<title>Förgyllning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34474"/>
		<updated>2016-02-05T14:04:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Förgyllning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
    lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
    fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
    användningasområden&lt;br /&gt;
    kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
    mm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Förgyllning =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== tillvägagångssätt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| 5lnwlHSiMQs |300|right }}&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
===== Mekanisk Förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Mekanisk förgyllning omfattar alla verksamheter där bladguld är beredda, och processer för att mekaniskt fästa guld på ytor. Teknikerna innefattar :polering, vatten förgyllning och olje förgyllning används av slöjdare och Gilders; och förgyllning verksamhet i huset dekoratör, skyltmålare, bokbindare, :pappers Stainer och flera andra.&lt;br /&gt;
:Polerat järn, stål och andra metaller förgyllt mekaniskt genom att tillämpa bladguld till metallytan vid en temperatur strax under glödhet trycker bladet :på med en poler, sedan återuppvärmning när ytterligare blad kan läggas på. Processen avslutas med kall polering.&lt;br /&gt;
:&amp;quot;Överlagra&amp;quot; eller vikning eller hamra på guldfolie eller bladguld är den enklaste och äldsta metoden, och nämns i Homeros Odysséen (Bk VI, 232), [2] och :det Gamla Testamentet. Ram i ett snår av ca 2600-2400 f.Kr. från Ur använder denna teknik på trä, med ett tunt lager av bitumen under för att hjälpa :vidhäftning.&lt;br /&gt;
:De kommande framsteg involverade två enkla processer. Den första handlar om bladguld, som är guld som hamras eller skuren i mycket tunna skivor. Bladguld :är ofta tunnare än standardpapper i dag, och när den hålls mot ljuset är halvtransparent; i gamla tider var det typiskt ca 10 gånger tjockare än i dag, :och kanske hälften under medeltiden.&lt;br /&gt;
:Om förgyllning på duk eller på trä, ades ytan ofta först belagd med gesso. &amp;quot;Gesso&amp;quot; är ett ämne som består av finmald gips eller krita blandas med lim. :När väl beläggningen av gesso hade applicerats, fick torka, och glättas, det var re-vått med ett limnings gjord av kanin-hud lim och vatten ( &amp;quot;vatten :förgyllning&amp;quot;, vilken tillåter den yta som skall därefter slipas in en spegel- finish) eller kokt linolja blandas med blyoxid ( &amp;quot;olja förgyllning&amp;quot;, som :inte) och bladguld skiktades på och lämnas att torka. De förgyllning på duk och pergament också ibland användes stelt-slagen äggvita ( &amp;quot;glair&amp;quot;), gummi, :och / eller armeniska Bole som limning, men äggvitor och gummi både blir sköra med tiden, vilket gör att bladguld att spricka och lossa, och så honung :ibland tillsätts för att göra dem mer flexibla.&lt;br /&gt;
:Andra förgyllning processer med hjälp av guld som pigment i färg: konstnären jord guldet till ett fint pulver och blandas den med ett bindemedel. Då :guldet tillämpas på samma sätt som med någon färg. Ibland, efter antingen guld lövsprickningen eller guld-målning skulle konstnären värma pjäsen :tillräckligt för att smälta guldet något, säkerställer ett jämnt lager. Dessa tekniker förblev det enda alternativet för material som trä, läder och :pergamentsidor illuminerade manuskript.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== kemisk förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Förgyllt silver toilette fastställts av Johann Jacob Kirstein (1733-1816) i Musée des Arts Décoratifs, Strasbourg&lt;br /&gt;
:Kemisk förgyllning omfattar de processer där guldet i något skede av kemisk kombination. Dessa inkluderar:&lt;br /&gt;
:kallt förgyllning&lt;br /&gt;
:I denna process guldet erhålls i ett tillstånd av extremt fin delning, och tillämpas av mekaniska medel. Kall förgyllning på silver utförs genom en :lösning av guld i kungsvatten, appliceras genom doppning ett linne trasa i lösningen, bränna det, och gnugga de svarta och tunga aska på silver med :fingret eller en bit läder eller kork.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== våt förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Våt förgyllning åstadkommes med hjälp av en utspädd lösning av guld (III) klorid med två gånger dess mängd eter. Vätskorna är upprörd och tilläts att :vila, när etern separerar och flyter på ytan av syran. Hela blandningen hälls därefter i en tratt med en liten öppning, och får vila under en tid, när :syran rinna av och etern separeras. Etern kommer att visa sig ha tagit upp allt guld från syran, och kan användas för förgyllning järn eller stål, för :vilket ändamål metallen poleras med fina smärgel och sprit vin. Etern anbringas därefter med en liten borste, och som det avdunstar den deponerar det :guld, som nu kan värmas och polerad. För små fina siffror, kan en penna eller en fin pensel användas för att lägga på eterlösningen. Guldet (III) klorid :kan också lösas i vatten i strömlös plätering, varvid guldet reduceras långsamt ut från lösningen på ytan som skall förgyllda. När denna teknik används :på den andra ytan av glas och backas upp med silver, är det känt som &amp;quot;Angel förgyllning&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Brand förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Brand förgyllning eller Wash-förgyllning är en process genom vilken en blandning av guld appliceras på metallytor, varvid kvicksilver därefter :förflyktigas, vilket ger en film av guld eller en amalgam som innehåller 13-16% av kvicksilver. Vid framställningen av amalgamet, måste guldet först :reduceras till tunna plattor eller korn, som är uppvärmd glödheta, och kastades i förväg upphettats kvicksilver, tills den börjar att röka. När :blandningen rörs med en järnstång, är guld helt absorberas. Andelen av kvicksilver till guld är vanligtvis sex eller åtta till ett. När amalgam är kallt, :är det pressas genom sämskskinn för att separera överflödig kvicksilver; guld, med ungefär dubbelt sin vikt av kvicksilver, blir kvar och bildar en :gulaktig silver massa med konsistensen av smör.&lt;br /&gt;
:När metallen som skall förgyllt är smides eller jagade, borde det vara täckt med kvicksilver innan amalgam tillämpas att detta kan vara lättare att :sprida; men när ytan av metallen är vanligt, kan amalgamet appliceras på den direkt. När ingen sådan beredning appliceras, är ytan som skall förgyllda :helt enkelt biten och rengöras med salpetersyra. En deposition av kvicksilver erhålles på en metallyta med hjälp av kvicksilver vatten, en lösning av :kvicksilver (II) nitrat, salpetersyran angriper metallen till vilken den appliceras, och därmed lämnar en film av fri metalliskt kvicksilver.&lt;br /&gt;
:Amalgamet är jämnt spridda över den behandlade ytan av metallen, är det kvicksilver därefter sublime av en värme precis tillräcklig för detta ändamål; :för, om den är för stor, en del av guldet kan drivas av, eller den kan köras tillsammans och lämna en del av ytan av metallen nakna. När kvicksilvret har :avdunstat, som är känd av ytan har helt blivit av en matt gul färg, måste metallen genomgå annan verksamhet, varigenom fina guldfärg ges till det. För :det första är den förgyllda ytan gnids in med en repa borste av mässingstråd, tills dess yta är slät.&lt;br /&gt;
:Det är sedan täckt med förgyllning vax, och återigen utsätts för brand tills vaxet bränns bort. Förgyllning vax består av bivax blandat med några av :följande ämnen: rödockra, ärg, koppar skalor, alun, vitriol, och borax. Genom denna operation färgen på förgyllning är förhöjd, och effekten tycks :framställas genom en perfekt avledning av en del som kvarstår efter den tidigare operationen kvicksilver. Den förgyllda yta täcks sedan över med :kaliumnitrat, alun eller andra salter, maldes samman och blandas till en pasta med vatten eller svag ammoniak. Det metallstycke således täckt utsätts för :värme, och stoppades sedan i vatten.&lt;br /&gt;
:Genom denna metod, är dess färg förbättras ytterligare och förde närmare den för guld, troligen genom att avlägsna eventuella partiklar av koppar som kan :ha varit på förgylld yta. Denna process, när skickligt utförs, producerar förgyllning av stor soliditet och skönhet, men på grund av den exponering av :arbetarna till merkuriska ångor, är det mycket ohälsosamt. Det finns också mycket förlust av kvicksilver till atmosfären, vilket medför mycket allvarliga :miljöhänsyn samt.&lt;br /&gt;
:Denna metod för förgyllning metallföremål var tidigare utbredd, men föll i glömska som farorna med kvicksilver toxicitet blev känd. Eftersom brand :förgyllning kräver att kvicksilvret skall vaporiseras för avdrivning av kvicksilver och lämna guld bakom på ytan, är det extremt farligt. Inandning av :rök som genereras av denna process kan snabbt leda till allvarliga hälsoproblem, såsom neurologiska skador och endokrina störningar, eftersom inandning :är en mycket effektiv väg för kvicksilverföreningar för att komma in i kroppen. Denna process har i allmänhet ersatts av elektroplätering av guld över en :nickelsubstrat, vilket är mer ekonomiskt och mindre farliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== utarmning förgyllning =====&lt;br /&gt;
:I utarmning förgyllning, en subtraktiv process upptäcktes i Pre-Columbian Mesoamerica, är artiklar tillverkas med olika tekniker från en legering av :koppar och guld, som heter tumbaga av spanjorerna. Ytan är etsad med syra, vilket resulterar i en yta av poröst guld. Den porösa ytan därefter slipas :ned, vilket resulterar i en glänsande guldytan. Resultaten luras conquistadorerna att tro att de hade stora mängder av rent guld. Resultaten skrämd :moderna arkeologer, eftersom det vid första bitarna likna galvano artiklar. Keum-boo är en speciell koreanska teknik för silver-förgyllning, med hjälp av :utarmning förgyllning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lämplighet för olika typer av material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förgyllningen av dekorativa keramik har gjorts i århundraden, med varaktighet och ljusstyrka guld tilltalande för designers. Både porslin och lergods är vanligen dekorerade med guld, och i slutet av 1970 rapporterades det att 5 ton guld användes årligen för dekoration av dessa produkter. [4] Vissa väggplattor har också guld dekoration. [5] [6] appliceringstekniker inkluderar sprayning, borstning, banding maskiner och direkt eller indirekt screentryck. [7] Efter ansökan dekorerade ware bränns i ugn för att smälta guldet till glasyren och därmed säkerställa dess varaktighet. De viktigaste faktorerna som påverkar beläggningskvaliteten är sammansättningen av tillämpad guld, tillståndet av ytan före applicering, tjockleken på skiktet och de bränningsbetingelserna. [8]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett antal olika former och kompositioner är tillgängliga för att applicera guld till keramik, och dessa inkluderar: [9] [10]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syra etsat förgyllning - utvecklats i 1860-talet vid Mintons, Stoke-on-Trent, och patenterades 1863. Den glasade ytan, vanligtvis en smal gräns, är skicka tryckt med en vaxliknande motstå, varefter glasyr etsas med utspädd fluorvätesyra före tillämpningen av guld, varefter Designs upphöjda element selektivt polerad för att ge en ljus och matt yta; processen kräver stor skicklighet och används för dekoration av porslin av högsta klass. [11]&lt;br /&gt;
Bright guld eller Liquid Gold är en lösning av guld sulphoresinate tillsammans med andra metallresinaten och en vismut baserat flussmedel. Det är särskilt ljusa när dras från utsmyckning ugnen och så behöver lite ytterligare bearbetning. Denna form av förgyllning uppfanns eller åtminstone förbättras genom Heinrich Roessler. Rodiumföreningar används för att förbättra bindningen till substratet.&lt;br /&gt;
Polera guld eller Bästa Guld appliceras på ware som en suspension av guldpulver i eteriska oljor blandas med bly borosilikat eller vismut baserat flussmedel. Denna typ av guld dekoration är tråkig som tas från ugnen och kräver polering, oftast med agat, för att få fram färgen. Som namnet antyder är det anses vara den högsta kvaliteten på guld dekoration. En lösningsmedelsfri polera guldkomposition rapporterades bestå av 10 till 40% guldpulver, 2 till 20% polyvinylpyrrolidon, 3 till 30% av en vattenhaltig akrylatharts och 5 till 50% vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fördelar &amp;amp; Nackdelar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att förgylla något med guld, så kan man få känslan och utseende som riktigt guld. Men till ett betydligt billigare pris. Och i slutändan får man ett väldigt bra resultat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kosntader ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att förgylla något själv behöver inte vara dyrt. Det går att köpa en bok med bladguld för under 500kr. Som man kan använda till lite mindre saker. Om man bara ska förgylla mindre ytor så kan man nog komma undan med ett pris under 1500kr. Och då får man en yta som är autentisk och den liknar riktigt guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;Texterna är tagna från den engelska wikipedian.&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;https://en.wikipedia.org/wiki/Gilding#Processes&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34469</id>
		<title>Förgyllning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rgyllning&amp;diff=34469"/>
		<updated>2016-02-05T13:59:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Vimel: /* Förgyllning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
    lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
    fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
    användningasområden&lt;br /&gt;
    kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
    mm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Förgyllning =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== tillvägagångssätt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| 5lnwlHSiMQs |300|right }}&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
===== Mekanisk Förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Mekanisk förgyllning omfattar alla verksamheter där bladguld är beredda, och processer för att mekaniskt fästa guld på ytor. Teknikerna innefattar :polering, vatten förgyllning och olje förgyllning används av slöjdare och Gilders; och förgyllning verksamhet i huset dekoratör, skyltmålare, bokbindare, :pappers Stainer och flera andra.&lt;br /&gt;
:Polerat järn, stål och andra metaller förgyllt mekaniskt genom att tillämpa bladguld till metallytan vid en temperatur strax under glödhet trycker bladet :på med en poler, sedan återuppvärmning när ytterligare blad kan läggas på. Processen avslutas med kall polering.&lt;br /&gt;
:&amp;quot;Överlagra&amp;quot; eller vikning eller hamra på guldfolie eller bladguld är den enklaste och äldsta metoden, och nämns i Homeros Odysséen (Bk VI, 232), [2] och :det Gamla Testamentet. Ram i ett snår av ca 2600-2400 f.Kr. från Ur använder denna teknik på trä, med ett tunt lager av bitumen under för att hjälpa :vidhäftning.&lt;br /&gt;
:De kommande framsteg involverade två enkla processer. Den första handlar om bladguld, som är guld som hamras eller skuren i mycket tunna skivor. Bladguld :är ofta tunnare än standardpapper i dag, och när den hålls mot ljuset är halvtransparent; i gamla tider var det typiskt ca 10 gånger tjockare än i dag, :och kanske hälften under medeltiden.&lt;br /&gt;
:Om förgyllning på duk eller på trä, ades ytan ofta först belagd med gesso. &amp;quot;Gesso&amp;quot; är ett ämne som består av finmald gips eller krita blandas med lim. :När väl beläggningen av gesso hade applicerats, fick torka, och glättas, det var re-vått med ett limnings gjord av kanin-hud lim och vatten ( &amp;quot;vatten :förgyllning&amp;quot;, vilken tillåter den yta som skall därefter slipas in en spegel- finish) eller kokt linolja blandas med blyoxid ( &amp;quot;olja förgyllning&amp;quot;, som :inte) och bladguld skiktades på och lämnas att torka. De förgyllning på duk och pergament också ibland användes stelt-slagen äggvita ( &amp;quot;glair&amp;quot;), gummi, :och / eller armeniska Bole som limning, men äggvitor och gummi både blir sköra med tiden, vilket gör att bladguld att spricka och lossa, och så honung :ibland tillsätts för att göra dem mer flexibla.&lt;br /&gt;
:Andra förgyllning processer med hjälp av guld som pigment i färg: konstnären jord guldet till ett fint pulver och blandas den med ett bindemedel. Då :guldet tillämpas på samma sätt som med någon färg. Ibland, efter antingen guld lövsprickningen eller guld-målning skulle konstnären värma pjäsen :tillräckligt för att smälta guldet något, säkerställer ett jämnt lager. Dessa tekniker förblev det enda alternativet för material som trä, läder och :pergamentsidor illuminerade manuskript.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== kemisk förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Förgyllt silver toilette fastställts av Johann Jacob Kirstein (1733-1816) i Musée des Arts Décoratifs, Strasbourg&lt;br /&gt;
:Kemisk förgyllning omfattar de processer där guldet i något skede av kemisk kombination. Dessa inkluderar:&lt;br /&gt;
:kallt förgyllning&lt;br /&gt;
:I denna process guldet erhålls i ett tillstånd av extremt fin delning, och tillämpas av mekaniska medel. Kall förgyllning på silver utförs genom en :lösning av guld i kungsvatten, appliceras genom doppning ett linne trasa i lösningen, bränna det, och gnugga de svarta och tunga aska på silver med :fingret eller en bit läder eller kork.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== våt förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Våt förgyllning åstadkommes med hjälp av en utspädd lösning av guld (III) klorid med två gånger dess mängd eter. Vätskorna är upprörd och tilläts att :vila, när etern separerar och flyter på ytan av syran. Hela blandningen hälls därefter i en tratt med en liten öppning, och får vila under en tid, när :syran rinna av och etern separeras. Etern kommer att visa sig ha tagit upp allt guld från syran, och kan användas för förgyllning järn eller stål, för :vilket ändamål metallen poleras med fina smärgel och sprit vin. Etern anbringas därefter med en liten borste, och som det avdunstar den deponerar det :guld, som nu kan värmas och polerad. För små fina siffror, kan en penna eller en fin pensel användas för att lägga på eterlösningen. Guldet (III) klorid :kan också lösas i vatten i strömlös plätering, varvid guldet reduceras långsamt ut från lösningen på ytan som skall förgyllda. När denna teknik används :på den andra ytan av glas och backas upp med silver, är det känt som &amp;quot;Angel förgyllning&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Brand förgyllning =====&lt;br /&gt;
:Brand förgyllning eller Wash-förgyllning är en process genom vilken en blandning av guld appliceras på metallytor, varvid kvicksilver därefter :förflyktigas, vilket ger en film av guld eller en amalgam som innehåller 13-16% av kvicksilver. Vid framställningen av amalgamet, måste guldet först :reduceras till tunna plattor eller korn, som är uppvärmd glödheta, och kastades i förväg upphettats kvicksilver, tills den börjar att röka. När :blandningen rörs med en järnstång, är guld helt absorberas. Andelen av kvicksilver till guld är vanligtvis sex eller åtta till ett. När amalgam är kallt, :är det pressas genom sämskskinn för att separera överflödig kvicksilver; guld, med ungefär dubbelt sin vikt av kvicksilver, blir kvar och bildar en :gulaktig silver massa med konsistensen av smör.&lt;br /&gt;
:När metallen som skall förgyllt är smides eller jagade, borde det vara täckt med kvicksilver innan amalgam tillämpas att detta kan vara lättare att :sprida; men när ytan av metallen är vanligt, kan amalgamet appliceras på den direkt. När ingen sådan beredning appliceras, är ytan som skall förgyllda :helt enkelt biten och rengöras med salpetersyra. En deposition av kvicksilver erhålles på en metallyta med hjälp av kvicksilver vatten, en lösning av :kvicksilver (II) nitrat, salpetersyran angriper metallen till vilken den appliceras, och därmed lämnar en film av fri metalliskt kvicksilver.&lt;br /&gt;
:Amalgamet är jämnt spridda över den behandlade ytan av metallen, är det kvicksilver därefter sublime av en värme precis tillräcklig för detta ändamål; :för, om den är för stor, en del av guldet kan drivas av, eller den kan köras tillsammans och lämna en del av ytan av metallen nakna. När kvicksilvret har :avdunstat, som är känd av ytan har helt blivit av en matt gul färg, måste metallen genomgå annan verksamhet, varigenom fina guldfärg ges till det. För :det första är den förgyllda ytan gnids in med en repa borste av mässingstråd, tills dess yta är slät.&lt;br /&gt;
:Det är sedan täckt med förgyllning vax, och återigen utsätts för brand tills vaxet bränns bort. Förgyllning vax består av bivax blandat med några av :följande ämnen: rödockra, ärg, koppar skalor, alun, vitriol, och borax. Genom denna operation färgen på förgyllning är förhöjd, och effekten tycks :framställas genom en perfekt avledning av en del som kvarstår efter den tidigare operationen kvicksilver. Den förgyllda yta täcks sedan över med :kaliumnitrat, alun eller andra salter, maldes samman och blandas till en pasta med vatten eller svag ammoniak. Det metallstycke således täckt utsätts för :värme, och stoppades sedan i vatten.&lt;br /&gt;
:Genom denna metod, är dess färg förbättras ytterligare och förde närmare den för guld, troligen genom att avlägsna eventuella partiklar av koppar som kan :ha varit på förgylld yta. Denna process, när skickligt utförs, producerar förgyllning av stor soliditet och skönhet, men på grund av den exponering av :arbetarna till merkuriska ångor, är det mycket ohälsosamt. Det finns också mycket förlust av kvicksilver till atmosfären, vilket medför mycket allvarliga :miljöhänsyn samt.&lt;br /&gt;
:Denna metod för förgyllning metallföremål var tidigare utbredd, men föll i glömska som farorna med kvicksilver toxicitet blev känd. Eftersom brand :förgyllning kräver att kvicksilvret skall vaporiseras för avdrivning av kvicksilver och lämna guld bakom på ytan, är det extremt farligt. Inandning av :rök som genereras av denna process kan snabbt leda till allvarliga hälsoproblem, såsom neurologiska skador och endokrina störningar, eftersom inandning :är en mycket effektiv väg för kvicksilverföreningar för att komma in i kroppen. Denna process har i allmänhet ersatts av elektroplätering av guld över en :nickelsubstrat, vilket är mer ekonomiskt och mindre farliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== utarmning förgyllning =====&lt;br /&gt;
:I utarmning förgyllning, en subtraktiv process upptäcktes i Pre-Columbian Mesoamerica, är artiklar tillverkas med olika tekniker från en legering av :koppar och guld, som heter tumbaga av spanjorerna. Ytan är etsad med syra, vilket resulterar i en yta av poröst guld. Den porösa ytan därefter slipas :ned, vilket resulterar i en glänsande guldytan. Resultaten luras conquistadorerna att tro att de hade stora mängder av rent guld. Resultaten skrämd :moderna arkeologer, eftersom det vid första bitarna likna galvano artiklar. Keum-boo är en speciell koreanska teknik för silver-förgyllning, med hjälp av :utarmning förgyllning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lämplighet för olika typer av material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förgyllningen av dekorativa keramik har gjorts i århundraden, med varaktighet och ljusstyrka guld tilltalande för designers. Både porslin och lergods är vanligen dekorerade med guld, och i slutet av 1970 rapporterades det att 5 ton guld användes årligen för dekoration av dessa produkter. [4] Vissa väggplattor har också guld dekoration. [5] [6] appliceringstekniker inkluderar sprayning, borstning, banding maskiner och direkt eller indirekt screentryck. [7] Efter ansökan dekorerade ware bränns i ugn för att smälta guldet till glasyren och därmed säkerställa dess varaktighet. De viktigaste faktorerna som påverkar beläggningskvaliteten är sammansättningen av tillämpad guld, tillståndet av ytan före applicering, tjockleken på skiktet och de bränningsbetingelserna. [8]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett antal olika former och kompositioner är tillgängliga för att applicera guld till keramik, och dessa inkluderar: [9] [10]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syra etsat förgyllning - utvecklats i 1860-talet vid Mintons, Stoke-on-Trent, och patenterades 1863. Den glasade ytan, vanligtvis en smal gräns, är skicka tryckt med en vaxliknande motstå, varefter glasyr etsas med utspädd fluorvätesyra före tillämpningen av guld, varefter Designs upphöjda element selektivt polerad för att ge en ljus och matt yta; processen kräver stor skicklighet och används för dekoration av porslin av högsta klass. [11]&lt;br /&gt;
Bright guld eller Liquid Gold är en lösning av guld sulphoresinate tillsammans med andra metallresinaten och en vismut baserat flussmedel. Det är särskilt ljusa när dras från utsmyckning ugnen och så behöver lite ytterligare bearbetning. Denna form av förgyllning uppfanns eller åtminstone förbättras genom Heinrich Roessler. Rodiumföreningar används för att förbättra bindningen till substratet.&lt;br /&gt;
Polera guld eller Bästa Guld appliceras på ware som en suspension av guldpulver i eteriska oljor blandas med bly borosilikat eller vismut baserat flussmedel. Denna typ av guld dekoration är tråkig som tas från ugnen och kräver polering, oftast med agat, för att få fram färgen. Som namnet antyder är det anses vara den högsta kvaliteten på guld dekoration. En lösningsmedelsfri polera guldkomposition rapporterades bestå av 10 till 40% guldpulver, 2 till 20% polyvinylpyrrolidon, 3 till 30% av en vattenhaltig akrylatharts och 5 till 50% vatten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fördelar &amp;amp; Nackdelar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att förgylla något med guld, så kan man få känslan och utseende som riktigt guld. Men till ett betydligt billigare pris. Och i slutändan får man ett väldigt bra resultat&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Vimel</name></author>
	</entry>
</feed>