Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Geometri 2C

2012-02-20T18:50:41Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]
'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe (Flash animation)]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:49:46Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]
'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:49:25Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area
[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:49:06Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:48:34Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]
'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:48:09Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten
[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:47:29Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten
[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:47:05Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten
[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]
'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:46:36Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.
[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:45:46Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.
[[Fil:247px-1000px-Scale one to thousand volume.svg.png]]

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:45:17Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.
[[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png]]

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:44:41Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.
[[fil:1000px-scale one to thousand volume.svg.pgn|thumb|240px|]]

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:43:43Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.
[[Bild:1000px-scale_one_to_thousand_volume.svg.pgn|thumb|240px|]]

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:38:16Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten
[[Fil:247px-1000px-Scale_one_to_thousand_volume.svg.png]]
'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:30:47Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:27:51Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala]
* [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T18:10:41Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Definition: Längdskala'''
Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

'''Definition: Areaskala'''
Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

'''Definition: Volymskala'''
Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:54:43Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:54:25Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning)Skala på Wikipedia]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:53:30Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:52:57Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [[http://www.newgrounds.com/portal/view/589217]]Scale of the Universe

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:51:54Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217]Scale of the Universe

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:50:58Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217] [[Scale of the Universe]]

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:50:26Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

'''Länkar'''
* [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217] scale

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:41:04Z

ViktorE: /* Längd, area och volymskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volymskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:39:06Z

ViktorE: /* Längd, area och volyskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volyskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:35:06Z

ViktorE: /* Längd, area och volyskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volyskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
En sträcka i bilden
Motsvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:34:38Z

ViktorE: /* Längd, area och volyskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volyskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
En sträcka i bilden
----

Motsvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:33:32Z

ViktorE: /* Längd, area och volyskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volyskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
En sträcka i bilden
Skala = -----------------------------------
Motsvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:30:46Z

ViktorE: /* Längd, area och volyskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volyskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
Skala = En sträcka i bilden/ Motvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==

Geometri 2C

2012-02-20T17:30:13Z

ViktorE: /* Längd, area och volyskala */

[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]

== En datauppgift ==

=== Inloggning på wikiskola ===

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

=== Kunskapskrav ===

'''Betyget E'''

''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''

''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''

''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''

=== Eleverna bygger sidorna ===

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

'''Minst:'''

* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En text
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
*

'''Editering'''

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

== Vinklar ==

Läs Ma2C s. 66-70

[[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
[[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]

'''Genomgång'''

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]

'''Definition: Vinkelsumma'''

Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>

'''Definition: Sidovinklar'''

'''Definition: Vertikalvinklar'''

<div>
[[Fil:Vertical angles.png|113px]]
:''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
<div>

[[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]

'''Definition: Alternatvinklar'''

<div>
[[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
:''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
</div>

'''Sats: Yttervinkelsatsen'''

'''Bevis: Yttervinkelsatsen'''

'''Länkar'''

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

== Likformighet och kongruens ==

s. 71 -74

=== AmmarA - Likformighet ===

Text om ..

'''Definition'''

Blablabetyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]

=== TildaD - Kongruens ===

Text om kongruens..

'''Definition'''

Kongruens betyder--

'''Länkar'''

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]

== Längd, area och volyskala ==

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)

'''Definition: Skala'''
*Skala = En sträcka i bilden/ Motvarande sträcka i verkligheten

=== ViktorE Skala ===

== Topptriangel- och transversalsatsen ==

Tisdag v 8.

=== NilsG Topptriangelsatsen ===

81- 85

== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==

86-91

=== DenisJ - Randvinkelsatsen ===

=== FredrikJ-Bisektrissatsen ===

'''Länkar'''
* [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]

* [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]

Text om Bisektrissatsen.....

Defenition...

Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

== Koordinatgeometri ==

s. 92- 101

=== RikardM - Avståndsformeln ===

=== WilliamM - Mittpunktsformeln ===

[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]

''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.

'''Definition 1:'''

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]

'''Definition 2:'''
Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.

'''LÄNKAR'''

[http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
[http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]

=== FelixN - y=kx+m ===

== Riktningskoefficienten ==

s. 102 - 104

=== SamN - riktningskoefficienten ===

[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png

''' Definition '''
''Y=kx+m''

'''Länk'''

[[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]

== lov ==

== Räta linjens ekvation ==

s. 105-109

HåkanE

== Parallella och vinkelriitta linjer ==

s. 110- 112

=== SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===

== Allmän form (linjens ekvation) ==

s. 113- 115

== Ekvationssystem (grafiskt) ==

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== KevinS - ekvationssystem ===

*En film av Matteboken, Bondestam etc
*En Khanlänk
*En text
*En definition
*Ett exempel
*En uppgift
*En bild
*En länk till fler förklaringar
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

== Ersättningsmetoden ==

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== PatrikS - Ersättningsmetoden ===

== Additionsmetoden ==

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== RichardS - Additionsmetoden ===

== Lösning till ekvationssystem ==

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

=== JakubW - Lösning till ekvationssystem ===

== Problemlösning med ekvationssystem ==

s. 129-132

== Ekvationssystem med tre obekanta ==

s. 133-134

== Repetition ==

== Prov algebra och geometri ==