<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=TurboSvensken</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=TurboSvensken"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/TurboSvensken"/>
	<updated>2026-04-22T00:22:36Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Indium&amp;diff=36976</id>
		<title>Indium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Indium&amp;diff=36976"/>
		<updated>2016-09-28T07:46:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;TurboSvensken: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Indium används i olika legeringar med låg smältpunkt. Indium används även i lödlod som är blyfria, vakuumförpackningar samt användes det som lager i gamla flygplansmotorer. Vissa indiumföreningar är ledande eller halvledande ett exempel på en sådan förening är t.ex. InAs som änvänds inom elektroniken p.g.a sin ledande egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>TurboSvensken</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Epoxiplast&amp;diff=36762</id>
		<title>Epoxiplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Epoxiplast&amp;diff=36762"/>
		<updated>2016-09-26T12:18:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;TurboSvensken: Skapade sidan med &amp;#039;Pappa Ridare:)&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pappa Ridare:)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>TurboSvensken</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silke&amp;diff=36754</id>
		<title>Silke</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silke&amp;diff=36754"/>
		<updated>2016-09-26T12:13:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;TurboSvensken: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
#AllLivesMatter :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Endast för 15 åringar&lt;br /&gt;
== Framställningfår &lt;br /&gt;
får man från en femtån åring&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Som sagt 15 bast&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>TurboSvensken</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silke&amp;diff=36746</id>
		<title>Silke</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silke&amp;diff=36746"/>
		<updated>2016-09-26T12:05:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;TurboSvensken: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
15 åringar ska va hemma ledsen men det är sant #AllLivesMatter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Endast för 15 åringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Som sagt 15 bast&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>TurboSvensken</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36740</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36740"/>
		<updated>2016-09-26T12:03:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;TurboSvensken: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>TurboSvensken</name></author>
	</entry>
</feed>