<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Tissto15niktzo</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Tissto15niktzo"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Tissto15niktzo"/>
	<updated>2026-05-12T03:41:25Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36063</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36063"/>
		<updated>2016-05-14T21:31:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader för laminatgolv (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Golv, pris per kvadratmeter&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
[[File:Cool bild på laminatgolvs priser.png|thumb|En cool bild på laminatgolvs priser (sno inte min bild tack).]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36062</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36062"/>
		<updated>2016-05-14T21:30:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Cool bild på laminatgolvs priser.png|thumb|En cool bild på laminatgolvs priser (sno inte min bild tack).]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36061</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36061"/>
		<updated>2016-05-14T21:24:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36060</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36060"/>
		<updated>2016-05-14T21:24:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Laminatgolv.png|miniatyr|Laminatgolv]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36059</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36059"/>
		<updated>2016-05-14T21:18:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36058</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36058"/>
		<updated>2016-05-14T21:12:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36057</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36057"/>
		<updated>2016-05-14T21:10:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fiberformöversikt – förekommande formerna för armeringsfibrer vid laminering&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Fiberform&lt;br /&gt;
Användningsområden, ingående fibermaterial, sizing&lt;br /&gt;
Fördelar&lt;br /&gt;
Nackdelar&lt;br /&gt;
Flock&lt;br /&gt;
 I lågprestandalaminat, för att blanda till glasfiberspackel, används vid förformning av fibermatta&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
E-glasfibrer sizade för polyester&lt;br /&gt;
+ Mycket lågt pris&lt;br /&gt;
- Låg fiberhalt&lt;br /&gt;
- Svår att utnyttja vid handläggning&lt;br /&gt;
Matta&lt;br /&gt;
Generell användning i alla typer av laminat där hållfasthetsegenskaperna är underordnade, eller där belastnings-riktiningen ej är känd.&lt;br /&gt;
Utmärkt till komplicerade dubbelkrökta former.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
E-glasfibrer, sizade för polyester.&lt;br /&gt;
+ Klarar alla typer av former, även komplicerade dubbelkrökta&lt;br /&gt;
+ Enkel att utnyttja, snabb tillpassning innan laminering&lt;br /&gt;
+ Lågt pris&lt;br /&gt;
- Låg fiberhalt&lt;br /&gt;
- Kan inte lamineras med lösningsmedelsfri härdplast som epoxi&lt;br /&gt;
Roving&lt;br /&gt;
Lindning, eller lokal förstärkning, uppbyggnad av master och liknande samt till sprutning av laminat&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Alla fibermaterial.&lt;br /&gt;
+ Lågt pris&lt;br /&gt;
+ Möjligt att utnyttja för att pressa ihop runda och lindbara laminat&lt;br /&gt;
+ Riktade hållfasthetsegenskaper&lt;br /&gt;
- Svårt att utnyttja till stora ytor&lt;br /&gt;
Enkelriktad&lt;br /&gt;
Väv&lt;br /&gt;
Lokala förstärkningar eller i laminat med förbestämda belastnings-riktningar.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ofta kolfiber men även E-glas och S-glas, i undantagsfall aramid.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ofta sizad för epoxi.&lt;br /&gt;
+ Maximal styrka och styvhet i bestämda riktningar, möjlighet att optimera och styra laminatets hållfasthets egenskaper&lt;br /&gt;
+ Hög fiberhalt&lt;br /&gt;
- Ofta relativt smala band ej lämpliga för uppbyggnad av stora ytor&lt;br /&gt;
Väv&lt;br /&gt;
Alla fibermaterialtyper, glasfiber, kolfiber, aramid, Terylene och Dyneema.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Förekommer sizad både för epoxi, polyester och vinylester.&lt;br /&gt;
+ Hög fiberhalt i förhållande till matta&lt;br /&gt;
+ Attraktivt utseende om väven är uppbyggd av optiskt täta fibrer som kolfiber&lt;br /&gt;
- Svårt eller omöjligt att anpassa till komplicerade former&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36009</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36009"/>
		<updated>2016-05-13T07:36:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36002</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36002"/>
		<updated>2016-05-13T07:27:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=35071</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=35071"/>
		<updated>2016-03-01T18:16:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essential. 211&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ulffFUbZHqo Image size and resolution] 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob). 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=DdSz5ho00IM&amp;amp;feature=youtu.be Customize color pickers and swatches] Riaz Uddin TE15A &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=eMruj1JRjAk&amp;amp;feature=youtu.be Choose Color adjustment channel mix] Emre TE15A&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps [Daniel Gohari]. 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hVWy3YTWhTU&amp;amp;feature=youtu.be Make selections]........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=7H4raWjDQTA Select with the marquee tools]........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=gCL0Ijgt4iU&amp;amp;feature=youtu.be Select a color range in an image].......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=bvpPg7VlnaE Perspective Warp] Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=nplZCqRU5DA Color Balance Adjustment ]......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 &lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34783</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34783"/>
		<updated>2016-02-17T12:59:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: /* Chapter 8: Image adjustments */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin PAJAS  Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color [O.Lilja]  261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hampa&amp;diff=34699</id>
		<title>Hampa</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hampa&amp;diff=34699"/>
		<updated>2016-02-14T15:36:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==   === Densitet === Grovhackad hampafiber har en densitet på 50kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;  == Värmekonduktivitet == Vid användning till isolering så har den...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Densitet ===&lt;br /&gt;
Grovhackad hampafiber har en densitet på 50kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Värmekonduktivitet ==&lt;br /&gt;
Vid användning till isolering så har den långfibriga hampan en värmekonduktivitet på 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid användning till isolering så har den kortfibriga hampan en värmekonduktivitet på 0,0488 W/mk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hampa fiber kan användas till väldigt många olika områden inom konstruktion men de två vanligaste är hampabetong som används vid husbygge och fluffad hampaull som används vid isolering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hampabetong är en slags lättbetong, som är fylld med hampaskävor. Den är förhållandevis flexibel, har god isoleringsförmåga och är väldigt brandsäker. Man gjuter monolitiska väggar kring en bärande stomme av trä och fyller både väggar golv och tak med hempcrete av olika kvalitéer. Utsidan får en fasad av trä eller kanske kalkputs, medan insidan kan putsas med en finputs med hampa i, kläs med panel eller lämnas som den är. Ett hus av hempcrete skapar ett skönt inomhusklimat på naturlig väg, genom att väggarna isolerar, buffrar och avger värme samt hjälper till att hålla en jämn luftfuktighet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns stora hälsofördelar både för den som bygger och den som bor i ett hus isolerat med hampa.Huset får sedan en jämnare luftfuktighet och temperatur. Isoleringen har inga farliga fibrer som irriterar hud och fastnar i andningsorganen när man bygger huset eller bor i huset. Hampan odlas naturligt utan besprutningsmedel och inga kemikalier används heller i förädlingsprocessen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hampafibrer innehåller inga miljöfarliga kemikalier. Tester har utförts av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik – Byggnadsfysik och innemiljö. På 2000-talet är en stor utmaning för människorna att skydda klimatet och minska CO2-emissionerna. Det är möjligt med hampaull som isolering – och det blir en effektiv koldioxidsänka. För varje kilo isolering som används binds 1,4 kg koldioxid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mikroskopiska porer i hampans fibrer ger bra isoleringsvärde, hög buffertkapacitet (vilket innebär att isoleringen ej kyls ner eller värms upp snabbt = jämn temperatur) och naturlig fuktreglering i huset. Alltså bidrar den till ett  jämnare, skönare klimat inomhus. Detta kallas att huset kan andas!. Skadedjur såsom möss trivs inte i hampaisolering Svensk lösull kan användas i vind, tak, golv, innervägg och på fasad. Vill du vårda ditt gamla eller nygamla hus är denna typ av andningsbar isolering det absolut bästa då den hjälper huset att andas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hampa framställs ifrån växten Cannabis sativa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Hampa har odlats och förädlats åtminstone sedan 4000 år f.Kr., både för fibrernas skull men även för vissa medicinska syften. Drogbruket – det rekreationella, religiösa och mer utvecklande medicinska – uppkom i Indien efter att plantan importerats från Kina, och omnämns som tidigast i religiösa skrifter som daterar sig cirka 1500–2000 år f.Kr. I Europa har hampan historiskt används för fibrernas skull. Den hampa som odlades i Europa i början av 1900-talet saknade, enligt 1912 års upplaga av Nordisk Familjebok, nästan alldeles de narkotiska egenskaper som utmärkte det som då kallades för indisk hampa, det vill säga cannabis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mellan 1971 och 2005 var all odling av Cannabis sativa förbjuden i Sverige. Det är lagligt för jordbrukare att odla vissa sorter av så kallad industrihampa med en THC-halt lägre än 0,2 procent. Olagliga sorter kan innehålla 1–23 procent THC. Odling är tillåten om sorterna är upptagna på Statens jordbruksverks lista över godkända hampor och jordbrukaren varje år i förväg ansöker om så kallat gårdsstöd för denna odling. Ett annat villkor är att fastigheten måste ha minst 4 hektar jordbruksmark. Tillstånd ges normalt aldrig för att odla enstaka plantor.&lt;br /&gt;
Innehav av industrihampa klassas inte som narkotikabrott, oavsett användningsområde, om den är odlad med tillstånd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hampafiber kostar ungefär 19kr/kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hampa#Anv.C3.A4ndning&lt;br /&gt;
http://www.hampvaruhuset.se/hampabetong/&lt;br /&gt;
http://hampaprodukter.se/wp/?page_id=188&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34698</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34698"/>
		<updated>2016-02-14T15:32:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] &lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33733</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33733"/>
		<updated>2016-01-25T12:29:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Tissto15niktzo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Tor&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] av Marcus W&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Läder]] av Ahmed&lt;br /&gt;
[[Carbon fiber]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Tissto15niktzo</name></author>
	</entry>
</feed>