<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Thomasmehari</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Thomasmehari"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Thomasmehari"/>
	<updated>2026-06-04T08:09:28Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39805</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39805"/>
		<updated>2017-05-16T19:03:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. Litium är väldigt brandfarlig och brukar därför ofta förvaras i mineralolja&lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas i hittas i havsvatten men som mest hittas den i många olika bergarter. Största utvinningen av litium finns i Sydamerika där man har stora pooler fyllda med havsvatten som innehåller litium. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800. Mineralet analyserades sedan år 1817 och då hittade man grundämnet Litium. Litium användes inte så mycket förrän 2007 då man började tillverka litiumjonbatterierna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Litum kostar ca. 64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Lithium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39804</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39804"/>
		<updated>2017-05-16T19:01:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. Litium är väldigt brandfarlig och brukar därför ofta förvaras i mineralolja&lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas i hittas i havsvatten men som mest hittas den i många olika bergarter. Största utvinningen av litium finns i Sydamerika där man har stora pooler fyllda med havsvatten som innehåller litium. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800. Mineralet analyserades sedan år 1817 och då hittade man grundämnet Litium. Litium användes inte så mycket förrän 2007 då man började tillverka litiumjonbatterierna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Lithium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39803</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39803"/>
		<updated>2017-05-16T18:59:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. Litium är väldigt brandfarlig och brukar därför ofta förvaras i mineralolja&lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas i hittas i havsvatten men som mest hittas den i många olika bergarter. Största utvinningen av litium finns i Sydamerika där man har stora pooler fyllda med havsvatten som innehåller litium. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800. Mineralet analyserades sedan år 1817 och då hittade man grundämnet Litium. Litium användes inte så mycket förrän 2007 då man började tillverka litiumjonbatterierna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Lithium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39801</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39801"/>
		<updated>2017-05-16T18:58:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. &lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas i hittas i havsvatten men som mest hittas den i många olika bergarter. Största utvinningen av litium finns i Sydamerika där man har stora pooler fyllda med havsvatten som innehåller litium. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800. Mineralet analyserades sedan år 1817 och då hittade man grundämnet Litium. Litium användes inte så mycket förrän 2007 då man började tillverka litiumjonbatterierna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Lithium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39799</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39799"/>
		<updated>2017-05-16T16:53:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. &lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Lithium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39798</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39798"/>
		<updated>2017-05-16T16:50:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. &lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Lithium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39797</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39797"/>
		<updated>2017-05-16T16:48:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är ett grundämne i det periodiska systemet med symobolen Li. Det är en alkalimetall och har atomnummer 3. &lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Litium används mycket i batterier. Sådana batterier kallas litiumjonbatteri och används i alla mobiler och laptops. Nu har de även börjat användas i elbilar som Tesla Model S. Biltillverkaren Tesla har byggt Gigafactory för att bygga batterier till deras bilar. Litium används även till andra saker som tvåltillverkning och olika legeringar&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Litium kan hittas &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Petalit är ett mineral med sammansättingen LiAlSi4O10. Mineralet upptäcktes i en järnmalmsgruva i Stockholms skärgård av en brasilianare år 1800.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39795</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39795"/>
		<updated>2017-05-16T10:55:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Litium är en metall och ett grundämne. Det är grundämne nummer tre och är en alkalimetall.&lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39794</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39794"/>
		<updated>2017-05-16T10:53:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;JJJJ&lt;br /&gt;
:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39793</id>
		<title>Lithium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lithium&amp;diff=39793"/>
		<updated>2017-05-16T10:51:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;:[[File:Lithium paraffin.jpg|350px|right|thumb|Litium flytandes i olja|alt=Litium flytandes i olja]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 534 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Hårdhet (Mohs skala): 0,6&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoefficient: Uppgift sakanas&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: 84,8 W/(m × K)&lt;br /&gt;
:Resistivitet: 92,8 nΩ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
~64 000 SEK/1000kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.metalary.com/lithium-price/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=39792</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=39792"/>
		<updated>2017-05-16T10:50:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* Grafen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Amethyst]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=39791</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=39791"/>
		<updated>2017-05-16T10:49:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* Grafen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Amethyst]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Cellplast&amp;diff=39790</id>
		<title>Cellplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Cellplast&amp;diff=39790"/>
		<updated>2017-05-16T10:46:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  20-60kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Om_entrepren%C3%B6rskap&amp;diff=39322</id>
		<title>Om entreprenörskap</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Om_entrepren%C3%B6rskap&amp;diff=39322"/>
		<updated>2017-03-14T15:09:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Uppfinnarlista */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Innovationshistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Christopher Polhem - innovatör och entreprenör === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Media: Frågor_till_utställningen_om_Christopher_Polhem.pdf | Frågor till utställningen ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs om Christopher Polhem på [http://www.tekniskamuseet.se/download/18.2dd4b6c112fd4a2341780001921/1339755673188/Polhem_low.pdf Tekniska museets hemsida]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.reforminstitutet.se/wp/wp-content/uploads/2014/08/Sveriges-100-främsta-innovationer.pdf Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En rapport av Tekn. Dr. Christian Sandström&lt;br /&gt;
Ratio och Chalmers tekniska högskola&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Film - BBC Datorn ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektionsidé - Utvecklingsavdelningen eller teknikkonsulten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag ska ni jobba i grupper och lösa så många som möjligt av dessa uppgifter. Sedan ger vi poäng på uppgifterna. En lösning ska vara i ppt-format. Den ska laddas upp på slideshare och länkas in på wikiskola (eller inte). En ppt-lösning ska innehålla frågan, text och bild på lösningen och länkar. Detta gör vi i samarbete med tekniken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tio teser om entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken finns i tio ex men den finns även på nätet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap - en praktisk handbok ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba med häftet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Håkan berättar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Berätta om Swedish Style&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörer förändrar världen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Instruktion&#039;&#039;&#039;: Hela [http://wikiskola.se/images/Entrepren%C3%B6rerSkrivuppgift.pdf skrivuppgiften] presenterad i en pdf, av Anna Tähtinen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Skriv om en entreprenör eller innovatör.&lt;br /&gt;
Ta reda på vad någon av följande entreprenörer/innovatörer gjort. Du ska även förklara och motivera om de, i första hand, var forskare, uppfinnare eller entreprenörer. Skriv dina svar på Wikiskola genom att göra en rubrik av varje namn och redigera stycket under rubriken. Fyll på med fler namn som du kommer på.&lt;br /&gt;
Listan nedan innehåller namn på berömda uppfinnare eller entreprenörer. Din text ska ta upp och förklara:&lt;br /&gt;
* behov&lt;br /&gt;
* lösning&lt;br /&gt;
* teknik&lt;br /&gt;
* eknonomi&lt;br /&gt;
* samhällsnytta&lt;br /&gt;
* kort biografi&lt;br /&gt;
* uppfinnare eller entreprenör eller båda&lt;br /&gt;
* länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämna in på Progress - Entreprenörskap - &#039;&#039;&#039;F1 Entreprenörskapet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Två filmer om förhållandet entreprenör - innovatör ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.youtube.com/watch?v=7wtwkSWC0u8 Professor Alan Brown förklarar sin syn] (7 min) och därefter kommer en film där han intervjuar Steve Wozniak: [https://www.youtube.com/watch?v=OV2I34L_z1M Prof. Alan Brown interviews Steve Wozniak] (37 min men de första 11 handlar om innovation/invention).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppfinnarlista ===&lt;br /&gt;
* Håkan Lans&lt;br /&gt;
* Elon Musk&lt;br /&gt;
* Johan Staël von Holstein &lt;br /&gt;
* Niklas Zennström, &lt;br /&gt;
* Carl Edvard Johansson&lt;br /&gt;
* William Shockley&lt;br /&gt;
* Bill Gates&lt;br /&gt;
* Jonas Birgersson&lt;br /&gt;
* Alfred Nobel&lt;br /&gt;
* Refat el Sayed&lt;br /&gt;
* Monica Lindstedt&lt;br /&gt;
* jan Stenbeck&lt;br /&gt;
* Yngve Bergqvist&lt;br /&gt;
* Putte Svensson&lt;br /&gt;
* Östen Mäkitalo&lt;br /&gt;
* Daniel Ek och Martin Lorentzon&lt;br /&gt;
* Ruben Rausing&lt;br /&gt;
* Hellmuth Hertz&lt;br /&gt;
* Stina Ehrensvärd [http://www.yubico.com/about/team/ yubico]&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Mary_Anderson_(inventor) Mary Anderson]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Josephine_Cochrane Josephine Cochrane]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vem är den störste entreprenören enligt ditt sätt att se. Välj gärna någon som inte står på listan. &#039;&#039;&#039;Redovisning&#039;&#039;&#039; på era hemsidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Genusuppgift ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Genusuppgift&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är få kvinnor på listan. Varför är det så? Försök hitta några kvinnliga entreprenörer eller innovatörer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Går det hitta lika många kvinnliga innovatörer som manliga? Om inte, varför är det så?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Är andelen kvinnliga uppfinnare högre i nutid?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur ser framtiden ut? &lt;br /&gt;
# Vilka teknikutbildningar har fler tjejer än killar? &lt;br /&gt;
# har tjejer eller killar högre betyg i teknikämnen? Försök hitta statistik för grundskola och gymnasium.&lt;br /&gt;
# Kan du hitta exempel på teknikbranscher där kvinnor tjänar mer än män?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här uppgiften passar lika bra i tekniken som i entreprenörskapen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Lämna in&#039;&#039;&#039; din text som &#039;&#039;&#039;pdf&#039;&#039;&#039; på Progress:&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap - Förmåga F1: Förståelse av vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.&lt;br /&gt;
* Teknik - Förmåga F8:  Föreställningar och traditioner inom teknikområdet.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Lönestatistik ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://qz.com/182977/there-is-no-gender-gap-in-tech-salaries/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://fortune.com/2016/08/26/womens-equality-day/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.payscale.com/data-packages/gender-pay-gap&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://spectrum.ieee.org/view-from-the-valley/at-work/tech-careers/study-finds-no-gender-gap-in-tech-salaries&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://nordic.businessinsider.com/how-to-disable-an-ad-blocker-on-business-insider-2016-8?_ptid=%7Bjcx%7DH4sIAAAAAAAAAIWQW0vDQBCF_8s-Z2AzmzS7fas1TVIrtfaCVXzYbCbtapoGN72A-N-NRQRB8O3AfN8cOO9M24L12VXPZQ83E2tr5rFGb2hl6ZR9XZD7EXABXIEfAvYAJWCXhnI2e1kWo6TmqUyje6AoIK618EOT54JjoNEolJKQh0KR7h7TuaE3S7Wh-Ezm0Np9fekgESHKsgSJRQRBKTloVfTAl9oESiHmFP7SB-bHddv9aUG7ptIt3cXD-DGRk2G2vlad4JrKtgtyrcsKx_pPzx5rv9GLO10kt9OxWCfKn3e40btG203dofWhqjx2tM62F_IIf-0QCB9Wr0sci53azpvRIJ3G_-_w8Qn5qONZdQEAAA&amp;amp;_ga=1.265674831.1380827958.1489069594&amp;amp;r=US&amp;amp;IR=T&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38037</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38037"/>
		<updated>2016-11-15T13:41:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Projekt 42 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that you are doing wrong and what does that mistake cost you? How do you solve the problem, what is the outcome of that and why should you take action?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
recycling of bulbs, Samuel, Gaston TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och ahmed jamil ahmed zeid&lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och Kevin==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
Meat and dairy industry and its impact on the environment. How to eat more enviroment friendly. By: Thomas and Redve TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwina&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38036</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38036"/>
		<updated>2016-11-15T13:41:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Projekt 16 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that you are doing wrong and what does that mistake cost you? How do you solve the problem, what is the outcome of that and why should you take action?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
recycling of bulbs, Samuel, Gaston TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och ahmed jamil ahmed zeid&lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och Kevin==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
Meat and dairy industry and its impact on the environment. How to eat more enviroment friendly. By: Thomas and Redve TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38033</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38033"/>
		<updated>2016-11-15T13:15:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Projekt 16 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Why do we have to turn off our computers?&lt;br /&gt;
What is it that you are doing wrong and what does that mistake cost you? How do you solve the problem, what is the outcome of that and why should you take action?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Fast Fashion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
recycling of bulbs, Samuel, Gaston TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och ahmed jamil ahmed zeid&lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 Vincent och Kevin==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Telephone battery av Kevin E och Hussein A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
Meat and dairy industry and its impact on the environment. How to eat more enviroment friendly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;br /&gt;
Återvinning TE16A Mikaela och Edwin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37365</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37365"/>
		<updated>2016-10-04T10:42:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] &lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Svart Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kisel&amp;diff=37095</id>
		<title>Kisel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kisel&amp;diff=37095"/>
		<updated>2016-09-29T08:16:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Thomas TE16A tar Kisel[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14,                 atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]&lt;br /&gt;
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning &#039;Si&#039;). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört. &lt;br /&gt;
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 2330 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] (vid 25°C)&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]&lt;br /&gt;
: kokpunkt 2355°C&lt;br /&gt;
: smältpunkt 1410°C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom dator elektronik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kisel är ännu mer känt i sammanhang med &amp;quot;Silicon Valley&amp;quot;, staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk]  kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel&lt;br /&gt;
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon&lt;br /&gt;
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity&lt;br /&gt;
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion&lt;br /&gt;
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html&lt;br /&gt;
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lista_%C3%B6ver_namn_p%C3%A5_k%C3%B6nsorgan&amp;diff=37088</id>
		<title>Lista över namn på könsorgan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lista_%C3%B6ver_namn_p%C3%A5_k%C3%B6nsorgan&amp;diff=37088"/>
		<updated>2016-09-29T08:09:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: /* Flickors könsorgan kan kallas… */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Slangord för könsorganen &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Flickors könsorgan kan kallas… ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Snippa&lt;br /&gt;
# Fitta,&lt;br /&gt;
# Slida&lt;br /&gt;
# Husmusen&lt;br /&gt;
# Ulla-Britta&lt;br /&gt;
# Mutta&lt;br /&gt;
# Gökbo&lt;br /&gt;
# Där nere&lt;br /&gt;
# Busken&lt;br /&gt;
# Igelkotten&lt;br /&gt;
# Framstjärt&lt;br /&gt;
# Kassaapparaten&lt;br /&gt;
# Muff&lt;br /&gt;
# Tårtbit&lt;br /&gt;
# Hålet&lt;br /&gt;
# Hårbollen&lt;br /&gt;
# Fiffi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pojkars könsorgan kan kallas… ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# balle&lt;br /&gt;
#Brandsläckaren&lt;br /&gt;
# Dolme&lt;br /&gt;
# Dase&lt;br /&gt;
#Draken&lt;br /&gt;
# French Hot Dog&lt;br /&gt;
# Kuk&lt;br /&gt;
# Krullet&lt;br /&gt;
# Karl-Bertil&lt;br /&gt;
# Konterfjongen&lt;br /&gt;
# Korven&lt;br /&gt;
# Kalle&lt;br /&gt;
#Killer&lt;br /&gt;
#köttflöjt&lt;br /&gt;
# Pillesnopp&lt;br /&gt;
# Penis&lt;br /&gt;
# Pelle i backen&lt;br /&gt;
# Petter-Niklas&lt;br /&gt;
# Snorre&lt;br /&gt;
# Snopp&lt;br /&gt;
# Snöret&lt;br /&gt;
# Trädet&lt;br /&gt;
#Vattenslang&lt;br /&gt;
# Ålen&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kisel&amp;diff=36833</id>
		<title>Kisel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kisel&amp;diff=36833"/>
		<updated>2016-09-27T11:07:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Thomas TE16A tar Kisel[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14,                 atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]&lt;br /&gt;
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning &#039;Si&#039;). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört. &lt;br /&gt;
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 2330[kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] (vid 25°C)&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]&lt;br /&gt;
: kokpunkt 2355°C&lt;br /&gt;
: smältpunkt 1410°C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom dator elektronik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kisel är ännu mer känt i sammanhang med &amp;quot;Silicon Valley&amp;quot;, staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk]  kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel&lt;br /&gt;
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon&lt;br /&gt;
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity&lt;br /&gt;
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion&lt;br /&gt;
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html&lt;br /&gt;
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Safir&amp;diff=36827</id>
		<title>Safir</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Safir&amp;diff=36827"/>
		<updated>2016-09-27T11:03:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Safir. &amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Bokad av Thomas Mehari TE16A&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] 3,95 - 4.1&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) 9&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] —-—&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] &lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] 1x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; till 1x10&amp;lt;sup&amp;gt;15&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωcm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Främst smycken, klockor och vetenskapliga instrument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Det görs genom en speciell form av smältning av aluminiumoxid och man tillsätter järnoxid och titansyra för att få Safir och kromoxid get Rubin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man har sönder en Safir blir det ungefär som krossat glas, små ojämna bitar. Smältpunkt: 2050 °C Är oftast blå men eftersom den är en av mineralet korund (Aluminiumoxid) kan innehålla andra metaller än aluminium kan det få andra färger som blå, gul, violett, orange respektive grönaktig färg. När en safir istället är röd har det namnet Rubin. Kemi: Al2O3 Är näst hårdaste ädelstenen tillsammans med Rubin (Vilket är samma som Safir med ett annat namn och färg) efter diamant&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
US $2.5 - 3.5 / Kilogram&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Safir&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mohs_h%C3%A5rdhetsskala&lt;br /&gt;
http://www.ceramtec.se/keramiska-material/aluminiumoxid/&lt;br /&gt;
http://www.alibaba.com/product-detail/OEM-hot-selling-aluminum-oxide-tube_1804342460.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Safir&amp;diff=36826</id>
		<title>Safir</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Safir&amp;diff=36826"/>
		<updated>2016-09-27T11:03:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Thomasmehari: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Safir. &amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Bokad av Thomas Mehari TE16a&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] 3,95 - 4.1&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) 9&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] —-—&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] &lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] 1x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; till 1x10&amp;lt;sup&amp;gt;15&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωcm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Främst smycken, klockor och vetenskapliga instrument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Det görs genom en speciell form av smältning av aluminiumoxid och man tillsätter järnoxid och titansyra för att få Safir och kromoxid get Rubin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man har sönder en Safir blir det ungefär som krossat glas, små ojämna bitar. Smältpunkt: 2050 °C Är oftast blå men eftersom den är en av mineralet korund (Aluminiumoxid) kan innehålla andra metaller än aluminium kan det få andra färger som blå, gul, violett, orange respektive grönaktig färg. När en safir istället är röd har det namnet Rubin. Kemi: Al2O3 Är näst hårdaste ädelstenen tillsammans med Rubin (Vilket är samma som Safir med ett annat namn och färg) efter diamant&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
US $2.5 - 3.5 / Kilogram&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Safir&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mohs_h%C3%A5rdhetsskala&lt;br /&gt;
http://www.ceramtec.se/keramiska-material/aluminiumoxid/&lt;br /&gt;
http://www.alibaba.com/product-detail/OEM-hot-selling-aluminum-oxide-tube_1804342460.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Thomasmehari</name></author>
	</entry>
</feed>