https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=TheSpiderSpartan 2026-06-04T08:09:28Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31293 2015-03-17T22:42:42Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[[File:First flight2.jpg|thumb|Första flygningen år 1903]]<br /> Det första flygplanet konstruerades av två cykelmekaniker vid namn Orville och Wilbur Wright år 1903. Detta banade väg för en helt ny typ av transport, som många trodde var omöjligt. Flygplanen har utvecklats något enormt jämfört med det första, och kan nu åka tiotusentals meter över havet i över tolv timmar utan att behöva landa, till skillnad från den första flygningen som förlöp under 23 sekunder.<br /> <br /> Idag är flygplanets mening att trasportera personer och gods mellan olika platser i världen. Största anledningen till at gods trasporteras via flyg är för att det är billigast, om man räknar in tiden i ekvationen.<br /> De är byggda i aluminium då det har bäst stryktålighet i förhållande till både vikt och pris. Det består nästan uteslutande av en kropp, ett främre vingpar, ett bakre vingpar och ett roder. Planets främre vingarna brukar ha en jetmotor var och bränsletankarna till dessa är inuti vingarna för att spara utrymme. Oftast är även kablaget gjort i aluminium om flygingengörerna prioriterar lätt vikt över generell ledningsförmåga. Däremot, i och mellan de mer avancerade kretsarna används fortfarande ämnen som kisel och koppar.<br /> <br /> == Säkerhet och information ==<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet. Det var av denna anledning som förbund som IATA, International Air Transport Association, skapades.<br /> De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS, förkortning förFlight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.<br /> <br /> <br /> <br /> Av Tobias</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31292 2015-03-17T22:42:10Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[[File:First flight2.jpg|thumb|First flight2]]<br /> Det första flygplanet konstruerades av två cykelmekaniker vid namn Orville och Wilbur Wright år 1903. Detta banade väg för en helt ny typ av transport, som många trodde var omöjligt. Flygplanen har utvecklats något enormt jämfört med det första, och kan nu åka tiotusentals meter över havet i över tolv timmar utan att behöva landa, till skillnad från den första flygningen som förlöp under 23 sekunder.<br /> <br /> Idag är flygplanets mening att trasportera personer och gods mellan olika platser i världen. Största anledningen till at gods trasporteras via flyg är för att det är billigast, om man räknar in tiden i ekvationen.<br /> De är byggda i aluminium då det har bäst stryktålighet i förhållande till både vikt och pris. Det består nästan uteslutande av en kropp, ett främre vingpar, ett bakre vingpar och ett roder. Planets främre vingarna brukar ha en jetmotor var och bränsletankarna till dessa är inuti vingarna för att spara utrymme. Oftast är även kablaget gjort i aluminium om flygingengörerna prioriterar lätt vikt över generell ledningsförmåga. Däremot, i och mellan de mer avancerade kretsarna används fortfarande ämnen som kisel och koppar.<br /> <br /> == Säkerhet och information ==<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet. Det var av denna anledning som förbund som IATA, International Air Transport Association, skapades.<br /> De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS, förkortning förFlight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.<br /> <br /> <br /> <br /> Av Tobias</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31291 2015-03-17T22:41:13Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> [[File:First flight2.jpg|thumb|First flight2]]<br /> Det första flygplanet konstruerades av två cykelmekaniker vid namn Orville och Wilbur Wright år 1903. Detta banade väg för en helt ny typ av transport, som många trodde var omöjligt. Flygplanen har utvecklats något enormt jämfört med det första, och kan nu åka tiotusentals meter över havet i över tolv timmar utan att behöva landa, till skillnad från den första flygningen som förlöp under 23 sekunder.<br /> <br /> Idag är flygplanets mening att trasportera personer och gods mellan olika platser i världen. Största anledningen till at gods trasporteras via flyg är för att det är billigast, om man räknar in tiden i ekvationen.<br /> De är byggda i aluminium då det har bäst stryktålighet i förhållande till både vikt och pris. Det består nästan uteslutande av en kropp, ett främre vingpar, ett bakre vingpar och ett roder. Planets främre vingarna brukar ha en jetmotor var och bränsletankarna till dessa är inuti vingarna för att spara utrymme. Oftast är även kablaget gjort i aluminium om flygingengörerna prioriterar lätt vikt över generell ledningsförmåga. Däremot, i och mellan de mer avancerade kretsarna används fortfarande ämnen som kisel och koppar.<br /> <br /> == Säkerhet och information ==<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet. Det var av denna anledning som förbund som IATA, International Air Transport Association, skapades.<br /> De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS, förkortning förFlight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31287 2015-03-17T10:04:27Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet.<br /> <br /> Det finns ett internationellt förbund som representerar världens alla flygbolag: IATA - International Air Transport Association. De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS - Flight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.<br /> <br /> Flygplanen var den uppfinning som tvingade de tidigare nämnda sådana att skapas, när flygtrafiken utvecklades och blev mycket mer utbredd. Så nu tar vi och beskriver vad som faktiskt startade allt.<br /> <br /> Flygplanets mening är att trasportera personer och gods mellan olika platser i världen. Största anledningen till at gods trasporteras via flyg är för att det är billigast, om man räknar in tiden i ekvationen.<br /> De är byggda i aluminium då det har bäst stryktålighet i förhållande till både vikt och pris. Det består nästan uteslutande av en kropp, ett främre vingpar, ett bakre vingpar och ett roder. De främre vingarna brukar ha en jetmotor var och bränsletankarna till dessa är inuti vingarna för att spara utrymme.</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31286 2015-03-17T10:03:18Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet.<br /> <br /> Det finns ett internationellt förbund som representerar världens alla flygbolag: IATA - International Air Transport Association. De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS - Flight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.<br /> <br /> Flygplanen var den uppfinning som tvingade de tidigare nämnda sådana att skapas, när flygtrafiken utvecklades och blev mycket mer utbredd. Så nu tar vi och beskriver vad som faktiskt startade allt.<br /> <br /> Flygplanets mening är att trasportera personer och gods mellan olika platser i världen. Största anledningen till at gods trasporteras via flyg är för att det är billigast, om man räknar in tiden i ekvationen.<br /> De är byggda i aluminium då det har bäst stryktålighet i förhållande till både vikt och pris. De består nästan uteslutande av en kropp, ett främre vingpar, ett bakre vingpar och ett roder. De främre vingarna brukar ha en jetmotor var och bränsletankarna till dessa är inuti vingarna för att spara utrymme.</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31275 2015-03-17T09:45:36Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet.<br /> <br /> Det finns ett internationellt förbund som representerar världens alla flygbolag: IATA - International Air Transport Association. De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS - Flight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.<br /> <br /> Flygplanen var den uppfinning som tvingade de tidigare nämnda sådana att skapas, när flygtrafiken utvecklades och blev mycket mer utbredd. Så nu tar vi och beskriver vad som faktiskt startade allt.<br /> <br /> Flygplanets mening är att trasportera personer och gods mellan olika platser i världen. Största anledningen till at gods trasporteras via flyg är för att det är billigast, om man räknar in tiden i ekvationen.<br /> De består nästan uteslutande av en kropp, ett främre vingpar, ett bakre vingpar och ett roder. De främre vingarna brukar ha en jetmotor var och tankarna till dessa är inuti vingarna.</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31256 2015-03-16T11:41:30Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet.<br /> <br /> Det finns ett internationellt förbund som representerar världens alla flygbolag: IATA - International Air Transport Association. De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättvis konkurrensmässigt. IATA bestämmer dessutom de säkerhetskrav flygplatserna och flygbolagen måste hålla sig till. <br /> <br /> FIDS - Flight Information Display Systems är system som används på flygplatser för att visa när flygen avgår och ankommer. Där visas flygbolagets IATA-kod på två tecken, flightnumret, destination, samt tidpunkt då flyget ankommer eller avgår.</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyg&diff=31226 2015-03-16T11:06:43Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Tagen av Tobias, John, Saman och Josefine<br /> <br /> <br /> : [[Flyget - Behov]]<br /> : [[Flyget - Teknisk beskrivning]]<br /> : [[Flyget - företag]] <br /> : [[Flyget - konsekvenserna för samhället]]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=31032 2015-03-06T10:52:43Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet.<br /> <br /> Det finns ett internationellt förbund som representerar världens alla flygbolag: IATA - International Air Travel Association. De har regler och bestämmelser för att hålla flygmarknaden rättbis konkurrensmässigt. IATA bestämmer säkerhetskrav ... <br /> <br /> FIDS</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=30952 2015-03-04T08:49:04Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias<br /> <br /> Att få flyg att gå över hela världen är svårt. Speciellt när planen måste hålla hög nivå på säkerhet och punktlighet.</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Teknisk_beskrivning&diff=30945 2015-03-04T08:33:16Z

<p>TheSpiderSpartan: Skapade sidan med &#039;Av Tobias&#039;</p> <hr /> <div>Av Tobias</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyg&diff=30937 2015-03-04T08:22:51Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Tagen av Tobias, John, Saman och Josefine/Albin</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Flyg&diff=30930 2015-03-04T08:20:19Z

<p>TheSpiderSpartan: Skapade sidan med &#039;Tagen av Tobias, John, Saman och Josefine&#039;</p> <hr /> <div>Tagen av Tobias, John, Saman och Josefine</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&diff=30929 2015-03-04T08:19:23Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Exempel på tekniska system */</p> <hr /> <div><br /> === Intro ===<br /> [[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]<br /> <br /> Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.<br /> {{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]<br /> }}<br /> <br /> Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.<br /> <br /> === Projektbeskrivning i korthet ===<br /> <br /> Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.<br /> Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:<br /> <br /> <br /> 1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?<br /> <br /> 2. Teknisk beskrivning av TS och dess Innovationer<br /> <br /> 3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.<br /> <br /> '''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]<br /> <br /> === Val av projekt: ===<br /> <br /> Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.<br /> <br /> Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &quot;er&quot; rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''<br /> <br /> === Exempel på tekniska system ===<br /> <br /> Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.<br /> <br /> Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.<br /> <br /> Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.<br /> <br /> {|<br /> |<br /> '''Infrastruktur'''<br /> * [[vägar]]<br /> * järnväg<br /> * sjöfart<br /> * [[flyg]]<br /> * telekom<br /> * teve<br /> * post<br /> * paketleveranser<br /> * [[bilen]]<br /> * sextanten<br /> * energiförsörjning<br /> ** el<br /> ** värme<br /> * [[tunnelbanan]]<br /> * vatten och avlopp<br /> <br /> '''livsmedelsteknik'''<br /> * Pastörisering<br /> * Konservburken<br /> * livsmedelsproduktion<br /> ** mejeriprodukter<br /> ** bröd<br /> <br /> '''Kunskap'''<br /> * blyerstspennan<br /> * skriftspråket<br /> * tidmätning<br /> ||<br /> '''Kemiteknik'''<br /> <br /> * konstgödning<br /> * [[nanoteknik]]<br /> * kemiska bekämpningsmedel<br /> * pappersteknik<br /> * plaster<br /> * [[glas TS]]<br /> * keramer<br /> * Tetra Pak<br /> <br /> <br /> '''IT'''<br /> <br /> * informationssystem<br /> * visualisering<br /> * ritteknik<br /> * [[internet]]<br /> * film<br /> * musik<br /> * kameran<br /> * positioneringsystem, GPS<br /> * CD/DVD/BlueRay<br /> * mobiltelefonen<br /> ||<br /> <br /> '''Kemi, biologi, medicin'''<br /> <br /> * läkemedel<br /> * antibiotika<br /> * insulin<br /> * genteknik, GMO<br /> * PCR<br /> * algodling<br /> * cellulosa<br /> * fotospektroskopi<br /> * fosterdiagnostik<br /> * fermentation<br /> * odlingssystem<br /> * reservdelsmänniskan<br /> * vävnadsodling<br /> * pacemakern<br /> * titanimplantat<br /> * hörapparaten<br /> * in vitro fertilisering<br /> |}<br /> <br /> === Leveranser ===<br /> [[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]<br /> <br /> * Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersidan för varje gruppmedlems delområde.<br /> * Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commonslicens'''. Alltså får ni inte använda cpyrightat material, varken text eller bilder. <br /> * En '''projektplan''' ska göras.<br /> * Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (mail) till lärare vid 1/2 tid. Milstolpe att var och en klar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.<br /> * De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. <br /> ** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.<br /> ** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (förr exempel - se nedan)<br /> * Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet vid 1/2 tid. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presnentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.<br /> <br /> ==== Instuderingsfrågor till provet ====<br /> <br /> Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.<br /> <br /> De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.<br /> <br /> === Lektionsplanering ===<br /> [[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]<br /> <br /> Till varje lektion:<br /> * starters med film, genomgång el dyl.<br /> <br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning. <br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa<br /> # prov<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering<br /> <br /> === Hur ser ett bra manus ut? ===<br /> <br /> Här finns [[exempel på TS-manus]]<br /> <br /> === Tekniska museet - studiebesök 2012-13 ===<br /> <br /> * 100 innovationer på Tekniska museet (besök lämpligt som avslutning).<br /> ** http://www.100innovationer.com/svensk/skolan.135.html<br /> <br /> === Redovisning ===<br /> [[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]<br /> <br /> Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &lt;br /&gt;<br /> <br /> {{resultat | <br /> <br /> : [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] <br /> <br /> : [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]<br /> <br /> }}<br /> <br /> <br /> Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.<br /> <br /> '''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.<br /> <br /> === Utvärdering ===<br /> <br /> {{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}<br /> <br /> === Länkar och Litteratur ===<br /> [[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]<br /> <br /> * 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.<br /> * teknikboken har ett avsnitt om tekniska system<br /> * [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. <br /> * '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se<br /> * '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw<br /> &lt;br /&gt;<br /> {{clear}}</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29162 2014-10-14T13:34:11Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Tobias */</p> <hr /> <div>== Casper ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Zacharias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}<br /> <br /> : Respons 1:<br /> <br /> : Respons 2:<br /> <br /> : Respons 3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br /> <br /> Respons1: <br /> Respons2: <br /> Respons3: <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tobias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Marcus ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Adam ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Savvas ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29160 2014-10-14T13:33:38Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Tobias */</p> <hr /> <div>== Casper ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Zacharias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}<br /> <br /> : Respons 1:<br /> <br /> : Respons 2:<br /> <br /> : Respons 3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br /> <br /> Respons1: <br /> Respons2: <br /> Respons3: <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tobias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |420|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Marcus ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Savvas ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29158 2014-10-14T13:33:10Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Tobias */</p> <hr /> <div>== Casper ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Zacharias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons 1:<br /> <br /> : Respons 2:<br /> <br /> : Respons 3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br /> <br /> Respons1: <br /> Respons2: <br /> Respons3: <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tobias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Marcus ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Savvas ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29153 2014-10-14T13:31:59Z

<p>TheSpiderSpartan: /* tom */</p> <hr /> <div>== Casper ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Zacharias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==<br /> <br /> {{#ev:youtube | kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br /> <br /> Respons1: <br /> Respons2: <br /> Respons3: <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tobias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Savvas ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28546 2014-09-27T16:10:26Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[[Fil:LIX_3D_color.png |200px|thumb|Right| LIX 3D-penna]]<br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> === Funktion ===<br /> <br /> Den fungerar precis som en 3D-skrivare, fast den är handhållen.<br /> Den är ljudlös, den är lätt, den är helt enkelt fantastisk.<br /> Med tanke på att den är lika stor och ser ut som en vanlig penna, kan du ta med den enkelt överallt.<br /> Man kan börja skapa tredimensionella modeller på bara en minut efter den har pluggats in i en USB-kontakt.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> Pennan är gjord av aluminium.<br /> Det som du skapar med är plast. Det finns två olika sorters plast, ABS och PLA.<br /> ABS är tåligare, mer flexibel, mer formbar och tål högre temperaturer än PLA. <br /> Däremot är PLA växtbaserat och finns i fler färger. Dessutom är färgerna glansigare. Tyvärr är den dock känsligare mot fukt.<br /> <br /> === Pris ===<br /> <br /> En LIX kostar $139,95, vilket motsvarar ca 1000 kronor. En annan, lite billigare penna, vid namn 3Doodler, kostar $99, i dagsläget ungefär 725 kronor.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIX]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:LIX_3D_color.png&diff=28545 2014-09-27T16:09:49Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div></div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28544 2014-09-27T15:34:46Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[Fil:LIX_2014.gif]<br /> [[Fil:LIX_2014.gif |200px|thumb|Right| LIX 3D-penna]]<br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> === Funktion ===<br /> <br /> Den fungerar precis som en 3D-skrivare, fast den är handhållen.<br /> Den är ljudlös, den är lätt, den är helt enkelt fantastisk.<br /> Med tanke på att den är lika stor och ser ut som en vanlig penna, kan du ta med den enkelt överallt.<br /> Man kan börja skapa tredimensionella modeller på bara en minut efter den har pluggats in i en USB-kontakt.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> Pennan är gjord av aluminium.<br /> Det som du skapar med är plast. Det finns två olika sorters plast, ABS och PLA.<br /> ABS är tåligare, mer flexibel, mer formbar och tål högre temperaturer än PLA. <br /> Däremot är PLA växtbaserat och finns i fler färger. Dessutom är färgerna glansigare. Tyvärr är den dock känsligare mot fukt.<br /> <br /> === Pris ===<br /> <br /> En LIX kostar $139,95, vilket motsvarar ca 1000 kronor. En annan, lite billigare penna, vid namn 3Doodler, kostar $99, i dagsläget ungefär 725 kronor.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIX]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28461 2014-09-25T21:28:54Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>=== Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> === Pris ===<br /> <br /> En LIX kostar $139,95, vilket motsvarar ca 1000 kronor. En annan, lite billigare penna, vid namn 3Doodler, kostar $99, i dagsläget ungefär 725 kronor.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIX]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&diff=28460 2014-09-25T21:27:49Z

<p>TheSpiderSpartan: /* 3D-penna */</p> <hr /> <div><br /> == Vad handlar produktion om? ==<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].<br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. <br /> <br /> Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.<br /> <br /> Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: <br /> ## densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> ## hårdhet (ex Mohs)<br /> ## längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> ## värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> ## resistivitet [ohmmeter]<br /> # Vad används materialet till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> Här finns:<br /> : '''[[Materialdatabasen]]'''<br /> : [[Mall_för_material | Mallsidan ]]<br /> : [[Förklaring av materialegenskaperna]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. Använd följande kod.<br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> === [[Limning]] ===<br /> <br /> === [[Skruvning]] ===<br /> <br /> === [[Spikning]] ===<br /> Johar &amp; Zacharias<br /> <br /> === [[Lödning]] ===<br /> <br /> === [[Nitning]] ===<br /> <br /> === [[Kardborreband]] ===<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael<br /> <br /> == En liten konstruktionsuppgift ==<br /> <br /> {{uppgruta | '''Konstruera!''’<br /> Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion&quot;.<br /> <br /> Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:<br /> <br /> : en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.<br /> : en hammare med ett praktiskt handtag<br /> : en skruvmejsel för elektriker<br /> : en stadig tallrik för småbarn<br /> : en hundleksak<br /> : ett grytunderlägg<br /> : Se även bilderna nedan<br /> <br /> '''Regler:'''<br /> <br /> Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.<br /> <br /> Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. <br /> <br /> Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. <br /> <br /> Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.<br /> <br /> Du har bara denna lektion på dig<br /> }}<br /> &lt;gallery&gt;<br /> File:Pliers.jpg | En tång som är lätt<br /> File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost<br /> File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste<br /> File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda<br /> File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt<br /> File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> === Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===<br /> <br /> Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.<br /> <br /> === Tillverkning av en bil ===<br /> [[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor&lt;br&gt;1. Bränsle&lt;br&gt;2. Kompression&lt;br&gt;3. Explosion&lt;br&gt;4. Avgaser]]<br /> [[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]<br /> : teknikboken sid 119-128<br /> : Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]<br /> <br /> Open Source hardware Cars<br /> : [http://www.osvehicle.com OSVehicle]<br /> : http://opensourceecology.org/wiki/Car<br /> : [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]<br /> : http://www.theoscarproject.org<br /> <br /> === Uppgift: materialvalet till en bil ===<br /> <br /> Följande presentation behöver redigeras....<br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil&quot; title=&quot;Materialval till en bil&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Materialval till en bil&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/HkanElderstig&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Håkan Elderstig&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === Quiz: Materialvalet till en bil ===<br /> <br /> Rum: 282058<br /> <br /> SOC#: SOC-2700144<br /> <br /> === Uppgift Hur är den tillverkad? ===<br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'<br /> <br /> Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : bord<br /> : stol<br /> : blyertspenna<br /> : kulspetspenna<br /> : väggklocka<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> === Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===<br /> <br /> [[Hur olika saker tillverkas]]<br /> <br /> == Den stora konstruktionsuppgiften ==<br /> <br /> Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=28363 2014-09-24T10:08:23Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av Felix<br /> * [[Brons]] kommer vara gjord av Philip S<br /> * [[Guld]] Max<br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] Spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]]<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Petros<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Tenn]] av Ludvig<br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> <br /> == Specilla grundämnen ==<br /> <br /> * [[Gallium]]<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[akryl]]<br /> * [[elastan]]<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]]<br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> * [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef<br /> * [[Kevlar]]<br /> * [[PC Plast]] Erik<br /> * [[polyamid]] (nylon)<br /> * [[polyester]]<br /> * [[polyeten]]<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS<br /> * [[viskos]]<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * [[Betong]] av [[Sixten]]<br /> * [[diamant]] av Nils<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[Porslin]]<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> <br /> == Trä ==<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]]<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]]<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]]<br /> * [[Masonit]]<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]]<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]]<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> [[Läder]]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28349 2014-09-24T07:49:11Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Vad är en 3D-penna? */</p> <hr /> <div>Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> === Pris ===<br /> <br /> En LIX kostar $139,95, vilket motsvarar ca 1000 kronor. En annan, lite billigare penna, vid namn 3Doodler, kostar $99, i dagsläget ungefär 725 kronor.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIX]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28347 2014-09-24T07:48:45Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> <br /> === Pris ===<br /> <br /> En LIX kostar $139,95, vilket motsvarar ca 1000 kronor. En annan, lite billigare penna, vid namn 3Doodler, kostar $99, i dagsläget ungefär 725 kronor.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIX]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28338 2014-09-24T07:43:14Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Vad är en 3D-penna? */</p> <hr /> <div>Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIXpen]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28336 2014-09-24T07:42:22Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Vad är en 3D-penna? */</p> <hr /> <div>Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> En 3D-penna är som en 3D-skrivare i form av en penna. Den är mycket lättare att ta med sig och enklare att använda. Den är dessutom billigare och du måste inte ha planerat exakt hur det ska se ut i förväg.<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIXpen]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28330 2014-09-24T07:38:34Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === Vad är en 3D-penna? ===<br /> <br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIXpen]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28313 2014-09-24T07:29:10Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Länkar */</p> <hr /> <div><br /> === Länkar ===<br /> <br /> : [http://lixpen.com/ LIXpen]<br /> : [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28311 2014-09-24T07:28:46Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Länkar */</p> <hr /> <div><br /> === Länkar ===<br /> <br /> [http://lixpen.com/ LIXpen]<br /> [http://the3doodler.com/ 3Doodler]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=3D-penna&diff=28303 2014-09-24T07:24:11Z

<p>TheSpiderSpartan: Skapade sidan med &#039; === Länkar === [http://lixpen.com/ LIXpen]&#039;</p> <hr /> <div><br /> === Länkar ===<br /> <br /> [http://lixpen.com/ LIXpen]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28181 2014-09-23T14:20:17Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[[File:Iridium-2.jpg|thumb|Två bitar rent iridium]]<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Iridium upptäcktes som grundämne år 1748. Innan dess trodde man att den var en legering.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> : http://www.adelmetaller.se/metallordlista/<br /> : http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28180 2014-09-23T14:20:00Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[[File:Iridium-2.jpg|thumb|Två bitar av rent iridium]]<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Iridium upptäcktes som grundämne år 1748. Innan dess trodde man att den var en legering.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> : http://www.adelmetaller.se/metallordlista/<br /> : http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28174 2014-09-23T14:17:10Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>[[File:Iridium-2.jpg|thumb|Två små bitar iridium]]<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Iridium upptäcktes som grundämne år 1748. Innan dess trodde man att den var en legering.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> : http://www.adelmetaller.se/metallordlista/<br /> : http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28172 2014-09-23T14:15:48Z

<p>TheSpiderSpartan: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> [[File:Iridium-2.jpg|thumb|Two square pieces of gray foil]]<br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Iridium upptäcktes som grundämne år 1748. Innan dess trodde man att den var en legering.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> : http://www.adelmetaller.se/metallordlista/<br /> : http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28154 2014-09-23T13:55:19Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Iridium upptäcktes som grundämne år 1748. Innan dess trodde man att den var en legering.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> : http://www.adelmetaller.se/metallordlista/<br /> : http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28088 2014-09-22T10:38:59Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Historia */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Iridium upptäcktes som grundämne år 1748. Innan dess trodde man att den var en legering.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> [http://www.adelmetaller.se/metallordlista/ http://www.adelmetaller.se/metallordlista/]&lt;br /&gt;<br /> [http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium]&lt;br /&gt;<br /> [http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium]&lt;br /&gt;</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28078 2014-09-22T10:31:35Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> [http://www.adelmetaller.se/metallordlista/ http://www.adelmetaller.se/metallordlista/]&lt;br /&gt;<br /> [http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium]&lt;br /&gt;<br /> [http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium]&lt;br /&gt;</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28075 2014-09-22T10:30:39Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==<br /> [http://www.adelmetaller.se/metallordlista/]<br /> [http://en.wikipedia.org/wiki/Iridium]<br /> [http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium]</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28071 2014-09-22T10:29:33Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Iridium är en relativt dyr metall. Den kostar för tillfället ca $600/ozt (31,1 gram)<br /> <br /> == Länkar ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28068 2014-09-22T10:29:17Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Framställning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Iridium är extremt hårt och den korrosionsbeständigaste metallen som hittats. Det utvinns som en biprodukt i nickel- och koppargruvor.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28067 2014-09-22T10:28:56Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Iridium användes i arkivmetern (en legering av 90% platina och 10% iridium). Den används dessutom i arkivkilogrammet. Fler användningsområden är tändstift och eluttag.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28064 2014-09-22T10:28:36Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm (20°C)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28061 2014-09-22T10:28:10Z

<p>TheSpiderSpartan: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : värmeledningsförmåga: 147 W/(m K)<br /> : resistivitet 47,1 nΩm<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

TheSpiderSpartan https://wikiskola.se/index.php?title=Iridium&diff=28058 2014-09-22T10:27:16Z

<p>TheSpiderSpartan: Skapade sidan med &#039;== Materialegenskaper: == : densitet: 22 650 [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh] : längdutvidgningskoeffieci...&#039;</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 22 650 [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet: 6,5 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]<br /> : längdutvidgningskoeffiecient: 6,4 µm·m&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;·[K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga: 147 [W/(m K)]<br /> : resistivitet 47,1 nΩm[ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

TheSpiderSpartan