https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=TOMAS165Wikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-18T17:27:31ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel2&diff=37667Nickel22016-10-11T11:52:29Z<p>TOMAS165: /* Pris */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Tecken = Ni <br />
: Kokpunkt = 2913 ℃ <br />
: Smältpunkt = 1455 ℃ <br />
: Engelska = Nickel<br />
: densitet = xx kg/m<sup>3</sup><br />
: hårdhet = xx Mohs skala<br />
: längdutvidgningskoefficient = xx K<sup>-1</sup><br />
: värmeledningsförmåga = xx W/(m K)<br />
: resistivitet = xx Ohmmeter<br />
:Densitet vid r.t. = 8,908 g/cm3<br />
<br />
<br />
<br />
[[File:Widmanstatten hand.jpg|thumb|Widmanstatten hand]]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. Ytterligare 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Hur tillverkar man med materialet?<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent.<br />
Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Priset för rent nickel ligger runt 500 kr/kg.<br />
<br />
== Utvinning och rening ==<br />
Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. <br />
Anrikning, smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br />
<br />
<br />
== Länkar ==<br />
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br />
<br />
* Källor alltså.</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel2&diff=37666Nickel22016-10-11T11:29:53Z<p>TOMAS165: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Tecken = Ni <br />
: Kokpunkt = 2913 ℃ <br />
: Smältpunkt = 1455 ℃ <br />
: Engelska = Nickel<br />
: densitet = xx kg/m<sup>3</sup><br />
: hårdhet = xx Mohs skala<br />
: längdutvidgningskoefficient = xx K<sup>-1</sup><br />
: värmeledningsförmåga = xx W/(m K)<br />
: resistivitet = xx Ohmmeter<br />
:Densitet vid r.t. = 8,908 g/cm3<br />
<br />
<br />
<br />
[[File:Widmanstatten hand.jpg|thumb|Widmanstatten hand]]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. Ytterligare 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Hur tillverkar man med materialet?<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent.<br />
Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Utvinning och rening ==<br />
Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. <br />
Anrikning, smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br />
<br />
<br />
== Länkar ==<br />
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br />
<br />
* Källor alltså.</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel2&diff=37665Nickel22016-10-11T11:26:41Z<p>TOMAS165: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
: Tecken Ni <br />
: Kokpunkt 2913 ℃ <br />
: Smältpunkt 1455 ℃ <br />
: Engelska Nickel<br />
: densitet xx kg/m<sup>3</sup><br />
: hårdhet xx Mohs skala<br />
: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup><br />
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)<br />
: resistivitet xx Ohmmeter<br />
:Densitet vid r.t. 8,908 g/cm3<br />
<br />
<br />
<br />
[[File:Widmanstatten hand.jpg|thumb|Widmanstatten hand]]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. Ytterligare 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Hur tillverkar man med materialet?<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent.<br />
Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Utvinning och rening ==<br />
Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. <br />
Anrikning, smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br />
<br />
<br />
== Länkar ==<br />
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br />
<br />
* Källor alltså.</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel2&diff=37664Nickel22016-10-11T11:23:27Z<p>TOMAS165: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
<br />
Tecken: Ni <br />
Kokpunkt: 2913 ℃ <br />
Smältpunkt: 1455 ℃ <br />
Engelska: Nickel<br />
<br />
: densitet: xx kg/m<sup>3</sup><br />
: hårdhet xx Mohs skala<br />
: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup><br />
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)<br />
: resistivitet xx Ohmmeter<br />
:Densitet vid r.t. 8,908 g/cm3<br />
<br />
<br />
<br />
[[File:Widmanstatten hand.jpg|thumb|Widmanstatten hand]]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. Ytterligare 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Hur tillverkar man med materialet?<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent.<br />
Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Utvinning och rening ==<br />
Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. <br />
Anrikning, smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br />
<br />
<br />
== Länkar ==<br />
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br />
<br />
* Källor alltså.</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel2&diff=37430Nickel22016-10-04T11:23:14Z<p>TOMAS165: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: densitet: xx kg/m<sup>3</sup><br />
: hårdhet xx Mohs skala<br />
: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup><br />
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)<br />
: resistivitet xx Ohmmeter<br />
:Densitet vid r.t. 8,908 g/cm3<br />
[[File:Widmanstatten hand.jpg|thumb|Widmanstatten hand]]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. Ytterligare 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Hur tillverkar man med materialet?<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent.<br />
Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Utvinning och rening ==<br />
Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. <br />
Anrikning, smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br />
<br />
<br />
== Länkar ==<br />
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br />
<br />
* Källor alltså.</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel2&diff=37426Nickel22016-10-04T11:17:21Z<p>TOMAS165: Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == : densitet: xx kg/m<sup>3</sup> : hårdhet xx Mohs skala : längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup> : värmeledningsförmåga xx W/(m K) : re...'</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: densitet: xx kg/m<sup>3</sup><br />
: hårdhet xx Mohs skala<br />
: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup><br />
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)<br />
: resistivitet xx Ohmmeter<br />
[[File:Widmanstatten hand.jpg|thumb|Widmanstatten hand]]<br />
== Användning ==<br />
<br />
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. Ytterligare 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 23% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Hur tillverkar man med materialet?<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent.<br />
Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. <br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Utvinning och rening ==<br />
Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. <br />
Anrikning, smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br />
<br />
<br />
== Länkar ==<br />
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br />
<br />
* Källor alltså.</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=37424Materialdatabasen2016-10-04T11:16:41Z<p>TOMAS165: /* Övrigt */</p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
<br />
== Metaller ==<br />
<br />
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br />
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 <br />
* [[Brons]] av Kevin Lundin<br />
* [[Electrum]] av Olivier<br />
* [[Francium]] av Oleg<br />
* [[Gallium]] av Blal<br />
* [[Guld]] Max <br />
* [[Indium]] av Alexander<br />
* [[Invar]] av Dimitris<br />
* [[Iridium]] av Tobias<br />
* [[Järn]] spyridon<br />
* [[Kalcium]] av Redve<br />
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A<br />
* [[Kobolt]] av Simon<br />
* [[Kolstål]] tom sida med mallar<br />
* [[Koppar]] av Christoffer<br />
* [[Krom]] av Richard<br />
* [[Kvicksilver]] av Daniel A<br />
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo<br />
* [[Mässing]] Soheil<br />
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br />
* [[Natrium]] av Khaled<br />
* [[NIckel]] av Elena<br />
* [[Niob]] av Felix A<br />
* [[Nikrom]] av Azim<br />
* [[Osmium]] av Torn<br />
* [[Palladium]] av mohammed<br />
* [[Platina]] [[Arvid]]<br />
* [[Rostfritt stål]] av Björn<br />
* [[silver]] av Liam L<br />
* [[Skandium]] av David Z<br />
* [[Stål]] av Ahmad Jamil<br />
* [[Plutonium]] av Lucas Rens<br />
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC <br />
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br />
* [[Uran]] av Ludvig G<br />
* [[Zink]] av Leo Wezelius<br />
* [[Magnesium]] av Alexander Nord<br />
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson<br />
* [[Nickel]] av Nabbir<br />
* [[Vismut]] av Jonas<br />
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br />
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg<br />
* [[Bly]] av Markus<br />
* [[Kadmium]] av Klas<br />
* [[Microlattice]] av Alexlonn<br />
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani<br />
* [[Iridium]] av Martin Ojeka<br />
<br />
== Halvledare ==<br />
<br />
* [[Germanium]] av Michael<br />
<br />
== Polymerer (Plast, mm) ==<br />
<br />
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br />
* [[Amidplast, PA]] av Kevin<br />
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali<br />
* [[Elastan]] av Emre<br />
* [[Epoxiplast]] av Atra<br />
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont<br />
* [[Fenolplast]] Noah L<br />
* [[frigolit]] av Rasmus<br />
* [[GoreTex]] av Madelene<br />
* [[Gummi]] av Daniel M<br />
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin<br />
** [[Butylgummi]] av Mathias<br />
** [[Etenpropengummi]] av David Maric<br />
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br />
** [[Nitrilgummi]] Armin<br />
** [[Styrengummi]] av Joakim<br />
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄<br />
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br />
* [[Polylaktid]] Elias<br />
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br />
* [[polyester]] av Casper<br />
* [[polyeten]] av Teodor<br />
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br />
* [[polypropen]] av [[Adem]]<br />
* [[Polystyren]] av Linnea<br />
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br />
* [[Silikon]] av Linn<br />
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br />
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br />
* [[Viskos]] av Gustav<br />
<br />
== Keramer ==<br />
<br />
* [[Silica Aerogel]] av Harruman<br />
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br />
* [[Betong]] av Milan <br />
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br />
* [[Bornitrid]] av Abdikafi<br />
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br />
* [[diamant]] av mohamed<br />
* [[Glas]] av Machmood<br />
* [[Grafen]] av Johan<br />
* [[Grafit]] av Luan<br />
* [[Kiselkarbid]] av Roman<br />
* [[Kiselnitrid]] av Emil S<br />
* [[kol]] av kristoffer<br />
* [[Kolfiber]] John<br />
* [[Kvarts]] Kristofer<br />
* [[Lättbetong]] Sarah<br />
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus<br />
* [[Marmor]] Adam<br />
* [[Nanorör]] Av Kevin E<br />
* [[PICA-X]] av Dennis<br />
* [[Porslin]] David<br />
* [[Safir]] Marcus Rebecka<br />
* [[Tegel]] av Linus<br />
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br />
* [[Titandiborid]] av Riaz<br />
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br />
* [[Svart Opal]] av Viktor K<br />
<br />
== Trä ==<br />
<br />
=== Träslag ===<br />
<br />
* [[Bambu]] av Zacharias<br />
* [[Björk]] av Micke P<br />
* [[Ek]] Simon B<br />
* [[Furu]] Robin och Tilla<br />
* [[Lignum Vitae]] Noah<br />
* [[Kork]] Gustav L<br />
<br />
=== Träprodukter ===<br />
<br />
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten<br />
* [[Wellpapp]] av Elin<br />
<br />
==Fiber==<br />
<br />
* [[Aramid]] av Ali<br />
*[[Ull]] av Saman<br />
* [[Glasfiber]] av Aron<br />
* [[Hampa]] av Nikita<br />
* [[Bomull]] av Sandel<br />
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman<br />
<br />
== Bygg ==<br />
<br />
* [[Gipsskiva]] av Josefine<br />
* [[Eternit]]<br />
* [[MDF]] av Jesper<br />
* [[HDF]] av Viktor<br />
* [[kalksten]] av Emil<br />
* [[Mineralull]] AV BABYOLON<br />
* [[Plywood]] av Mikael<br />
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström<br />
* [[Takpapp]]<br />
* [[Tegel]] av Hussein<br />
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO<br />
<br />
== Övrigt ==<br />
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.<br />
* [[Silke]] av Märta Ballardini<br />
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss<br />
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus<br />
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi<br />
* [[Gips]] av David.K<br />
* [[Palladium2]]<br />
* [[Nickel2]]</div>TOMAS165https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=37423Materialdatabasen2016-10-04T11:16:12Z<p>TOMAS165: /* Övrigt */</p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
<br />
== Metaller ==<br />
<br />
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br />
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 <br />
* [[Brons]] av Kevin Lundin<br />
* [[Electrum]] av Olivier<br />
* [[Francium]] av Oleg<br />
* [[Gallium]] av Blal<br />
* [[Guld]] Max <br />
* [[Indium]] av Alexander<br />
* [[Invar]] av Dimitris<br />
* [[Iridium]] av Tobias<br />
* [[Järn]] spyridon<br />
* [[Kalcium]] av Redve<br />
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A<br />
* [[Kobolt]] av Simon<br />
* [[Kolstål]] tom sida med mallar<br />
* [[Koppar]] av Christoffer<br />
* [[Krom]] av Richard<br />
* [[Kvicksilver]] av Daniel A<br />
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo<br />
* [[Mässing]] Soheil<br />
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br />
* [[Natrium]] av Khaled<br />
* [[NIckel]] av Elena<br />
* [[Niob]] av Felix A<br />
* [[Nikrom]] av Azim<br />
* [[Osmium]] av Torn<br />
* [[Palladium]] av mohammed<br />
* [[Platina]] [[Arvid]]<br />
* [[Rostfritt stål]] av Björn<br />
* [[silver]] av Liam L<br />
* [[Skandium]] av David Z<br />
* [[Stål]] av Ahmad Jamil<br />
* [[Plutonium]] av Lucas Rens<br />
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC <br />
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br />
* [[Uran]] av Ludvig G<br />
* [[Zink]] av Leo Wezelius<br />
* [[Magnesium]] av Alexander Nord<br />
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson<br />
* [[Nickel]] av Nabbir<br />
* [[Vismut]] av Jonas<br />
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br />
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg<br />
* [[Bly]] av Markus<br />
* [[Kadmium]] av Klas<br />
* [[Microlattice]] av Alexlonn<br />
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani<br />
* [[Iridium]] av Martin Ojeka<br />
<br />
== Halvledare ==<br />
<br />
* [[Germanium]] av Michael<br />
<br />
== Polymerer (Plast, mm) ==<br />
<br />
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br />
* [[Amidplast, PA]] av Kevin<br />
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali<br />
* [[Elastan]] av Emre<br />
* [[Epoxiplast]] av Atra<br />
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont<br />
* [[Fenolplast]] Noah L<br />
* [[frigolit]] av Rasmus<br />
* [[GoreTex]] av Madelene<br />
* [[Gummi]] av Daniel M<br />
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin<br />
** [[Butylgummi]] av Mathias<br />
** [[Etenpropengummi]] av David Maric<br />
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br />
** [[Nitrilgummi]] Armin<br />
** [[Styrengummi]] av Joakim<br />
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄<br />
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br />
* [[Polylaktid]] Elias<br />
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br />
* [[polyester]] av Casper<br />
* [[polyeten]] av Teodor<br />
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br />
* [[polypropen]] av [[Adem]]<br />
* [[Polystyren]] av Linnea<br />
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br />
* [[Silikon]] av Linn<br />
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br />
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br />
* [[Viskos]] av Gustav<br />
<br />
== Keramer ==<br />
<br />
* [[Silica Aerogel]] av Harruman<br />
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br />
* [[Betong]] av Milan <br />
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br />
* [[Bornitrid]] av Abdikafi<br />
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br />
* [[diamant]] av mohamed<br />
* [[Glas]] av Machmood<br />
* [[Grafen]] av Johan<br />
* [[Grafit]] av Luan<br />
* [[Kiselkarbid]] av Roman<br />
* [[Kiselnitrid]] av Emil S<br />
* [[kol]] av kristoffer<br />
* [[Kolfiber]] John<br />
* [[Kvarts]] Kristofer<br />
* [[Lättbetong]] Sarah<br />
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus<br />
* [[Marmor]] Adam<br />
* [[Nanorör]] Av Kevin E<br />
* [[PICA-X]] av Dennis<br />
* [[Porslin]] David<br />
* [[Safir]] Marcus Rebecka<br />
* [[Tegel]] av Linus<br />
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br />
* [[Titandiborid]] av Riaz<br />
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br />
* [[Svart Opal]] av Viktor K<br />
<br />
== Trä ==<br />
<br />
=== Träslag ===<br />
<br />
* [[Bambu]] av Zacharias<br />
* [[Björk]] av Micke P<br />
* [[Ek]] Simon B<br />
* [[Furu]] Robin och Tilla<br />
* [[Lignum Vitae]] Noah<br />
* [[Kork]] Gustav L<br />
<br />
=== Träprodukter ===<br />
<br />
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten<br />
* [[Wellpapp]] av Elin<br />
<br />
==Fiber==<br />
<br />
* [[Aramid]] av Ali<br />
*[[Ull]] av Saman<br />
* [[Glasfiber]] av Aron<br />
* [[Hampa]] av Nikita<br />
* [[Bomull]] av Sandel<br />
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman<br />
<br />
== Bygg ==<br />
<br />
* [[Gipsskiva]] av Josefine<br />
* [[Eternit]]<br />
* [[MDF]] av Jesper<br />
* [[HDF]] av Viktor<br />
* [[kalksten]] av Emil<br />
* [[Mineralull]] AV BABYOLON<br />
* [[Plywood]] av Mikael<br />
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström<br />
* [[Takpapp]]<br />
* [[Tegel]] av Hussein<br />
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO<br />
<br />
== Övrigt ==<br />
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.<br />
* [[Silke]] av Märta Ballardini<br />
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss<br />
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus<br />
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi<br />
* [[Gips]] av David.K<br />
* [[Palladium2]]<br />
* [[Nickel]]</div>TOMAS165