https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Stelek 2026-05-12T01:21:24Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38608 2017-01-16T13:29:48Z

<p>Stelek: /* Kulturpåverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> CD och DVD innebar stora vinster för de företag som sålde tekniken. Iochmed att produkten hade genererat stort intresse bland kunder kunde man nästan garantera vinst omman gjorde filmer på DVD eller musik på CD.<br /> Förutom att CD och DVD drog in mycket pengar åt företagen så gav tekniken även upphov till nya företag och idéer. Bytet till digital media gav bland annat upphov till mediastreaming över internet. Detta påverkade marknaden för musik och film på många sätt. För det första var det lättare att hyra en film på nätet än att åka till en filmbutik. I början av 2010-talet blev tjänsten Netflix ytterst populär och nätstreaming av filmer och serier är idag ytterst vanligt.<br /> <br /> Övergången från analog (t.ex vinyl) till digital musik ledde till att streaming av musik blev populärt. Från tjänster som Napster, till dagens Spotify, Soundcloud eller Apple Music. Idag streames det mycket mer musik än som<br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> I och med CD-RW (Compact Disc ReWriteable) kunde man nu bränna skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> Portabel utvecklades från walkman-spelare för kassetter, till portabla CD-spelare till MP3-spelare. Nu kunde man ha hela sin digitala musiksamling på samma enhet och navigera spellistor via en liten skärm. Självklart var denna teknologi extremt populär under en tid och funktionen integrerades i mobiltelefoner. Idag kan man köpa smartphones med flashminnen så stora som 128GB, vilket är mer än tillräckligt för hela din musiksamling, några filmer samt appar.<br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytte folk ut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även priserna lägre. Till slut hade marknaden för VHS dött ut och DVD blev normen<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38585 2017-01-16T13:02:03Z

<p>Stelek: /* Ekonomisk Påverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> CD och DVD innebar stora vinster för de företag som sålde tekniken. Iochmed att produkten hade genererat stort intresse bland kunder kunde man nästan garantera vinst omman gjorde filmer på DVD eller musik på CD.<br /> Förutom att CD och DVD drog in mycket pengar åt företagen så gav tekniken även upphov till nya företag och idéer. Bytet till digital media gav bland annat upphov till mediastreaming över internet. Detta påverkade marknaden för musik och film på många sätt. För det första var det lättare att hyra en film på nätet än att åka till en filmbutik. I början av 2010-talet blev tjänsten Netflix ytterst populär och nätstreaming av filmer och serier är idag ytterst vanligt.<br /> <br /> Övergången från analog (t.ex vinyl) till digital musik ledde till att streaming av musik blev populärt. Från tjänster som Napster, till dagens Spotify, Soundcloud eller Apple Music. Idag streames det mycket mer musik än som<br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> I och med CD-RW (Compact Disc ReWriteable) kunde man nu bränna skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytte folk ut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även priserna lägre. Till slut hade marknaden för VHS dött ut och DVD blev normen<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38571 2017-01-16T12:46:16Z

<p>Stelek: /* DVD/BR */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> CD och DVD innebar stora vinster för de företag som sålde tekniken. Iochmed att produkten hade genererat stort intresse bland kunder kunde man nästan garantera vinst omman gjorde filmer på DVD eller musik på CD.<br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> I och med CD-RW (Compact Disc ReWriteable) kunde man nu bränna skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytte folk ut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även priserna lägre. Till slut hade marknaden för VHS dött ut och DVD blev normen<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38570 2017-01-16T12:45:42Z

<p>Stelek: /* Kulturpåverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> CD och DVD innebar stora vinster för de företag som sålde tekniken. Iochmed att produkten hade genererat stort intresse bland kunder kunde man nästan garantera vinst omman gjorde filmer på DVD eller musik på CD.<br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> I och med CD-RW (Compact Disc ReWriteable) kunde man nu bränna skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytta folkut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även priserna lägre. Till slut hade marknaden för VHS dött ut och DVD blev normen<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38568 2017-01-16T12:44:25Z

<p>Stelek: /* Ekonomisk Påverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> CD och DVD innebar stora vinster för de företag som sålde tekniken. Iochmed att produkten hade genererat stort intresse bland kunder kunde man nästan garantera vinst omman gjorde filmer på DVD eller musik på CD.<br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> Det går att bränna CD-skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytta folkut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även priserna lägre. Till slut hade marknaden för VHS dött ut och DVD blev normen<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38557 2017-01-16T12:32:46Z

<p>Stelek: /* DVD/BR */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> Det går att bränna CD-skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytta folkut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även priserna lägre. Till slut hade marknaden för VHS dött ut och DVD blev normen<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38556 2017-01-16T12:31:41Z

<p>Stelek: /* DVD/BR */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> Det går att bränna CD-skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytta folkut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> DVD/BR gav samma möjligheter till video som CD gav till musik. DVD-skivor kunde brännas hemma på egen hand om man hade utrustningen. Visserligen var detta dyrt i början men allt eftersom teknologin blev vanligare så blev även<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38450 2017-01-12T07:58:55Z

<p>Stelek: /* DVD/BR */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> Det går att bränna CD-skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> DVD innebar högre videokvalitet i ett kompaktare format än VHS (som var populärt innan DVD). Nu bytta folkut sina VHS-spelare mot DVD-spelare. TIll en början var det dyrt, men det fanns ändå kunder, bl.a filmfantaster.<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38448 2017-01-12T07:56:21Z

<p>Stelek: /* Kulturpåverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> Det går att bränna CD-skivor själv hemma, men det var dyrt att ha en CD-brännare. När tekniken blev billigare så gav det upphov till en mängd amatörmusiker som ville sälja eller ge ut sin musik utan att behöva hitta ett skivföretag. Nuförtiden delas sådan musik på internet, det finns en mängd olika tjänster för att ge ut gratis musik (Soundcloud, DatPiff, m.m.) CD-Skivan gav alltså upphov till en musikkultur där spridning av egenskapad musik blev normen.<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38445 2017-01-12T07:46:36Z

<p>Stelek: /* CD */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att försäljningssiffrorna skulle hålla sig. Tyvärr varade den största hajpen bara i något enstaka år. CD var revolutionerande på många sätt men det tar inte lång tid för konsumenterna att vänja sig vid ny teknik och på 90-talet förväntade sig kunderna att få köpa musik på CD, inte vinyl.<br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38440 2017-01-12T07:42:19Z

<p>Stelek: /* Kulturpåverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> ===CD===<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att-<br /> <br /> <br /> ===DVD/BR===<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38422 2017-01-11T08:46:27Z

<p>Stelek: /* Kulturpåverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> CD-skivan innebar mycket kompaktare lagring av musik i högre kvalitet än vinylskivor. Många började ersätta sina vinylsamlingar med CD-skivor. I takt med att CD blev billigare så såldes fler och fler skivor. Skivföretagen, som nu sålde enorma mängder album, hoppades på att-<br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38417 2017-01-11T08:40:02Z

<p>Stelek: </p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> <br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.<br /> <br /> <br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38411 2017-01-11T08:33:09Z

<p>Stelek: /* Källor */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> <br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38410 2017-01-11T08:32:56Z

<p>Stelek: /* Källor */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> <br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> http://mosaic.cnfolio.com/M528Coursework2009C111<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38404 2017-01-11T08:28:10Z

<p>Stelek: /* Miljöpåverkan */</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> <br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> CD, DVD och Blu Ray är digital datalagring på en plastskiva. Skivan förvaras i sitt plastpaket och lindas in i plastfolie. Detta lagringsmedium är därmed skadligt mot miljön. Skivorna, förpackningarna och plastfoliet produceras med icke återvunnet/icke återvinningsbart plast vilket leder till att en enorm mängd plast slängs i stora sophögar där det tar hundratals år för materialet att förmultna. Miljontals CD-, DVD- och Blu Ray-skivor har köpts och sedan slängts och hamnat i en sophög. Oftast finns dessa soptippar i utsatta och fattiga platser.<br /> <br /> Utöver miljöpåverkan som förbrända/slängda skivor orsakar så innebar den enorma försäljningen att man behövde kunna transportera skivorna. Mång-miljontals skivor innebar hundratusentals lastbilar, båtar och flygplan fyllda med skivor. Dessa transportmetoder är miljöfarliga pga. dess koldioxidutsläpp. Koldioxiden som släpps ut i luften bidrar till växthuseffekten och att ozonlagret runt jorden spricker.<br /> =====Källor=====<br /> http://www.geologic.com/blog/environmentally-unfriendly-impact-cds-and-dvds-12-13-2013<br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BR_-_Konsekvenser&diff=38385 2017-01-11T08:10:51Z

<p>Stelek: Skapade sidan med &#039;== Ekonomisk Påverkan == ==Kulturpåverkan== ==Miljöpåverkan== ==Skepticism== De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta...&#039;</p> <hr /> <div>== Ekonomisk Påverkan ==<br /> <br /> <br /> ==Kulturpåverkan==<br /> <br /> <br /> ==Miljöpåverkan==<br /> <br /> <br /> ==Skepticism==<br /> De stora musikföretagen var till en början skeptiska till CD som musikmedium. Att byta från vinylskivor till CD innebar att man behövde byta allt från inspelningsprocess till frakt och hur butikerna var organiserade. Det kostade mer att producera CD-skivor än vinyler under den här tiden och det var inte alla artister som fick göra musik på CD. En mängd artister fick fortsätta göra vinyler. Butikerna som sålde musik var skeptiska till förändringen för nu skulle de bl.a behöva köpa nya hyllor för att passa det mer kompakta mediet. Stölder var också ett problem. Små CD skivor är mycket lättare att stoppa in under tröjan än en 12” LP.</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BlueRay&diff=38375 2017-01-11T08:07:37Z

<p>Stelek: </p> <hr /> <div>Edin (B), Leo (Tb), Mohammed (F), Stefan (K)<br /> <br /> 1. [[ CD/DVD/BR - Behov]]<br /> <br /> 2. [[ CD/DVD/BR - Tekniska beskrivningar]]<br /> <br /> 3. [[ CD/DVD/BR - Företag]]<br /> <br /> 4. [[ CD/DVD/BR - Konsekvenser]]</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BlueRay&diff=38371 2017-01-11T08:05:46Z

<p>Stelek: </p> <hr /> <div>Edin (B), Leo (Tb), Mohammed (F), Stefan (K)<br /> <br /> 1. [[ CD/DVD/BR - Behov]]<br /> <br /> 2. [[ CD/DVD/BR - Tekniska beskrivningar]]<br /> <br /> 3. [[ CD/DVD/BR - Företag]]<br /> <br /> 4. [[ CD/DVDBR - Konsekvenser]]</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=CD/DVD/BlueRay&diff=38368 2017-01-11T07:56:01Z

<p>Stelek: </p> <hr /> <div>Edin (B), Leo (Tb), Mohammed (F), Stefan (K)<br /> <br /> 1. [[ DVD - Behov]]<br /> <br /> 2. [[ DVD - Tekniska beskrivningar]]<br /> <br /> 3. [[ DVD - Företag]]<br /> <br /> 4. [[ DVD - Konsekvenser]]</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=37238 2016-10-03T11:25:25Z

<p>Stelek: /* Framställning */</p> <hr /> <div>[[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> * Legeringen Alnico används i magneter<br /> * Många katalysatorer är baserade på nickel.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för leverns funktion.<br /> I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsaka allergi.<br /> <br /> Många, men inte alla hydrogenaser innehåller nickel förutom järn-svavelkluster. Nickelcentrer är vanliga i de hydrogenaser vilkas funktion är att oxidera snarare än att utveckla väte.<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Nickel kan utvinnas med extraktiv metallurgi. Den största producenten av nickel är Ryssland som utvinner 267 000 ton nickel per år. Australien och Kanada är de andra och tredje största producenterna, med 207 och 189,3 tusen ton per år.<br /> <br /> Smältning och rostning av malmen ger nickeloxid, som sedan reduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen med vattengas och den efterföljande reningen med Mondprocessen.<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=37236 2016-10-03T11:23:12Z

<p>Stelek: /* Användning */</p> <hr /> <div>[[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> * Legeringen Alnico används i magneter<br /> * Många katalysatorer är baserade på nickel.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för leverns funktion.<br /> I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsaka allergi.<br /> <br /> Många, men inte alla hydrogenaser innehåller nickel förutom järn-svavelkluster. Nickelcentrer är vanliga i de hydrogenaser vilkas funktion är att oxidera snarare än att utveckla väte.<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=37230 2016-10-03T11:20:24Z

<p>Stelek: /* Användning */</p> <hr /> <div>[[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> * Legeringen Alnico används i magneter<br /> * Många katalysatorer är baserade på nickel.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt för leverns funktion.<br /> I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsaka allergi.<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=37225 2016-10-03T11:14:07Z

<p>Stelek: /* Användning */</p> <hr /> <div>[[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> * Legeringen Alnico används i magneter<br /> * Många katalysatorer är baserade på nickel.<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=37223 2016-10-03T11:12:26Z

<p>Stelek: /* Användning */</p> <hr /> <div>[[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> Den största nickelkonsumenten är Japan, som använder 169 600 ton om året (2005).<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Om_entrepren%C3%B6rskap&diff=37200 2016-10-02T20:28:21Z

<p>Stelek: /* Uppfinnarlista */</p> <hr /> <div>== Begreppet entreprenörskap ==<br /> <br /> ''Av : Johan Stigberg''<br /> <br /> Namnet entreprenörskap kommer från det franska ordet entreprendre som då betyder att börja något eller att åta sig. När man är en entreprenör är man driven, jobbar hårt och är effektiv. Man kan definiera entreprenörskap med en mening, &quot;förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter&quot;.<br /> Begreppet entreprenörskap var först använd år 1723 var termen entreprenörskap och betydde då att man var en ledare och att man var uppfinningsrik när det gällde att tillverka saker. Här är vad entreprenörskap har betytt under de år det har används:<br /> <br /> * År 1934 var entreprenörer uppfinnare som bryter normen och skapar nya produkter och tjänster enligt Josh Schumpeter.<br /> * År 1961 är en entreprenör en person som tar mycket risker för att bli framgångsrik, enligt David McClelland.<br /> * År 1964 säger Peter Drucker att en entreprenör är en person som söker efter förändring och sedan utnyttjar tillfällena när dom väl kommer. Han säger också, &quot;an effective entrepreneur converts a source into a resource&quot;.<br /> * År 2013 är en entreprenör en person som kommersialiserar sin uppfinning enlight Ronald May.<br /> <br /> Termen entreprenörskap har alltid rört sig om att vara effektiv.<br /> För att samhället ska kunna utvecklas behövs det entreprenörer, en entreprenör ser en möjlig het och utnyttjar den. Det vill säga att det alltid kommer fram nya uppfinningar eller idéer som utmanar tidigare system och gör så att vi som ett samhälle blir bättre/effektivare, att vi utvecklas.<br /> En ensam person som är en entreprenör är oftast en företags grundare och söker alltid efter tillfällen för att kommersialisera sin produkt.<br /> När termen entreprenörskap används inom ett företag säger man då intraprenörskap som då är någon som ser bra idéer och gör dom bättre eller ger dom mer publicitet.<br /> Facebook är ett bra exempel när man tänker på något entreprenöriellt projekt som har påverkat samhället. Mark Zuckerberg såg en möjlighet och började arbeta. Den sociala delen på internet för inte så stor. En sida som Facebook behövdes så att man skulle kunna vara i konstant kontakt med varandra och träffa nya personer dygnet runt. Att använda Facebook var så enkelt, man kunde bestämma mötesplatser, lägga upp events och mer vilket gjorde allting mycket enklare. Nu har ju fler sidor kommit upp som till exempel Twitter som gör det lättare för folk att få sin röst hörd.<br /> Entreprenörskap för mig är en blandning av vad Peter Drucker och vad Albert Shapero säger &quot;An entrepreneur searches for change, responds to it and exploits opportunities. Innovation is a specific tool of an entrepreneur hence an effective entrepreneur converts a source into a resource&quot; och &quot;Entrepreneurs take initiative, accept risk of failure and have an internal locus of control&quot;<br /> Det vill säga att en en entreprenör är någon som letar efter möjligheter och sedan utnyttjar dom men är också inte häller rädd för att ta risker.<br /> <br /> === Källor : ===<br /> : http://en.wikipedia.org/wiki/Entrepreneurship<br /> : http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/entreprenorskapiskolan/tiofragorochsvar/vadarentreprenorskap.5.493d5181128f2a1e87980001081.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Entreprenör<br /> <br /> == Innovationshistoria ==<br /> <br /> === Christopher Polhem - innovatör och entreprenör === <br /> <br /> [[Media: Frågor_till_utställningen_om_Christopher_Polhem.pdf | Frågor till utställningen ]]<br /> <br /> Läs om Christopher Polhem på [http://www.tekniskamuseet.se/download/18.2dd4b6c112fd4a2341780001921/1339755673188/Polhem_low.pdf Tekniska museets hemsida]<br /> <br /> === Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? ===<br /> <br /> [http://www.reforminstitutet.se/wp/wp-content/uploads/2014/08/Sveriges-100-främsta-innovationer.pdf Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?]<br /> <br /> En rapport av Tekn. Dr. Christian Sandström<br /> Ratio och Chalmers tekniska högskola<br /> <br /> == Skrivuppgift - Entreprenörskap ==<br /> <br /> {{uppgruta | '''Skriv om entreprenörskap'''<br /> <br /> Skriv en text om 2000 - 3000 tecken där du besvarar följande frågor:<br /> <br /> # Definiera begreppet entreprenörskap.<br /> # Vad är historien bakom begreppet entreprenörskap?<br /> # Många säger att vi behöver entreprenörer för att vi ska kunna behålla vårt välstånd. Hur menar de då?<br /> # Ge några exempel, på vad entreprenörskapet innebär för <br /> #* individer, <br /> #* organisationer, <br /> #* företag och <br /> #* samhällen. <br /> # Vad finns det för samband mellan entreprenörskap och samhällsutveckling? Ge exempel på entreprenöriella projekt som påverkat samhället i positiv och mindre positiv mening.<br /> # Vad betyder entreprenörskap för dig?<br /> # Du anger naturligtvis dina källor.<br /> }}<br /> <br /> == Film - BBC Datorn ==<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Lektionsidé - Utvecklingsavdelningen eller teknikkonsulten ==<br /> <br /> Idag ska ni jobba i grupper och lösa så många som möjligt av dessa uppgifter. Sedan ger vi poäng på uppgifterna. En lösning ska vara i ppt-format. Den ska laddas upp på slideshare och länkas in på wikiskola (eller inte). En ppt-lösning ska innehålla frågan, text och bild på lösningen och länkar. Detta gör vi i samarbete med tekniken.<br /> <br /> == Tio teser om entreprenörskap ==<br /> <br /> Boken finns i tio ex men den finns även på nätet<br /> <br /> == Entreprenörskap - en praktisk handbok ==<br /> <br /> Jobba med häftet.<br /> <br /> === Håkan berättar ===<br /> <br /> '''Berätta om Swedish Style'''<br /> <br /> == Entreprenörer förändrar världen ==<br /> <br /> {{uppgruta|Skriv om en entreprenör eller innovatör.<br /> Ta reda på vad någon av följande entreprenörer/innovatörer gjort. Du ska även förklara och motivera om de, i första hand, var forskare, uppfinnare eller entreprenörer. Skriv dina svar på Wikiskola genom att göra en rubrik av varje namn och redigera stycket under rubriken. Fyll på med fler namn som du kommer på.<br /> Listan nedan innehåller namn på berömda uppfinnare eller entreprenörer. Din text ska ta upp och förklara:<br /> * behov<br /> * lösning<br /> * teknik<br /> * eknonomi<br /> * samhällsnytta<br /> * kort biografi<br /> * uppfinnare eller entreprenör eller båda<br /> * länkar<br /> }}<br /> <br /> === Uppfinnarlista ===<br /> * Håkan Lans<br /> * Johan Staël von Holstein <br /> * Niklas Zennström, <br /> * Carl Edvard Johansson<br /> * William Shockley<br /> * Bill Gates<br /> * Jonas Birgersson<br /> * Alfred Nobel<br /> * Refat el Sayed<br /> * Monica Lindstedt<br /> * jan Stenbeck<br /> * Yngve Bergqvist<br /> * Putte Svensson<br /> * Östen Mäkitalo<br /> * Daniel Ek och Martin Lorentzon<br /> * Ruben Rausing<br /> * Hellmuth Hertz<br /> * Linus Benedict Torvalds<br /> * Stina Ehrensvärd [http://www.yubico.com/about/team/ yubico]<br /> <br /> Vem är den störste entreprenören enligt ditt sätt att se. Välj gärna någon som inte står på listan. '''Redovisning''' på era hemsidor.<br /> <br /> Det är få kvinnor på listan. varför är det så? Försök hitta några kvinnliga entreprenörer eller innovatörer.<br /> <br /> == Projekt - Framtiden ==<br /> <br /> === Kunskapens dag ===<br /> <br /> '''Övrigt'''<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=C0jDJ-wsMYI Fredrik Hären på Kunskapens dag]. <br /> <br /> Börja med att se filmen kunskapens dag. Reflektera över vad vi ska vara ledande på i Sverige, Hur behöver du förbereda dig genom utbildning och personlig utveckling?<br /> <br /> Hur kommer konkurrenssituationen i världen att se ut+<br /> <br /> Vilka företag har vi och vilka finns i andra regioner?<br /> <br /> mm.<br /> <br /> Gör en framtidsstudie och försök att utifrån fakta idag, trender och egna tankar förutspå framtiden.<br /> <br /> === Områdesgrupper ===<br /> <br /> ''Ett samarbetsprojekt mellan entreprenörskap, teknik och svenska.''<br /> <br /> Sätt er i grupper och arbeta med ett område:<br /> <br /> * Utbildning<br /> * Arbetsmarknad<br /> * Boende<br /> * Mat<br /> * Transporter<br /> * Underhållning<br /> * ...<br /> <br /> === Tvärgrupper ===<br /> <br /> Skapa nu tvärgrupper där ni redovisar era områden för varandra.<br /> <br /> Hitta intressanta beröringspunkter och utveckla era tankar ytterligare. <br /> <br /> === Min dag 2022 ===<br /> <br /> Skriv en uppsats och berätta vad du gör en vanlig dag 2012. Det ska framgå hur du lever och hur samhället ser ut. <br /> <br /> Vad har du för utbildning, jobb, familjesituation? Hur bor och reser du? Vad har du för intressen?<br /> <br /> == Miljö ==<br /> <br /> == Budget ==<br /> <br /> Finns en del på Om marknadsföring<br /> <br /> == Kravspecifikation ==<br /> <br /> '''Läxa:''' Det är läxa till tisdag v 6 att läsa igenom kapitel 10 och göra frågorna i slutet av kapitlet.<br /> <br /> [http://sv.wikipedia.org/wiki/Produktspecifikation Wikipedia om Produktspecifikationer]<br /> <br /> [http://www.expowera.se/mentor/summerat/inkop_kravspecifikation.htm Expowera]<br /> <br /> Ett exempel på Crowd Financing: http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3634445.ece relevant för CotF.<br /> <br /> == Teknisk dokumentation ==<br /> <br /> <br /> == Teknikutveckling och forskning ==<br /> <br /> <br /> == Rapportering ==<br /> <br /> == Redovisningar ==<br /> <br /> == Utvärdering ==<br /> <br /> {{uppgruta|&lt;big&gt;'''Utvärdering av projektet'''&lt;/big&gt;<br /> <br /> '''Att diskutera vid projektmötet'''<br /> <br /> * Är ert projekt värt att ta till kickstarter?<br /> * Hur vill ni arbeta vidare med projektet under resten av terminen?<br /> ** Behöver ni någon hjälp?<br /> ** Behöver ni något material?<br /> ** Vilka mål vill ni uppnå?<br /> * Vad har ni uppnått i projektet som ni är nöjda med?<br /> * Kommer ni att vilja arbeta med projektet i någon form i framtiden?<br /> * Vad skulle projektet ha för inriktning om ni formulerade om det?<br /> * Hur skulle ni presentera projektet om ni fick en minut på er hos en intresserad journalist?<br /> * Fanns det något ni kunde gjort bättre vid projektets start?<br /> * Finns det något ni kunde gjort bättre under projektets genomförande?<br /> }}</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=36950 2016-09-28T07:22:26Z

<p>Stelek: </p> <hr /> <div>[[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=36761 2016-09-26T12:18:15Z

<p>Stelek: /* Nickel */</p> <hr /> <div>== '''Nickel'''==<br /> [[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> Nickel är en glänsande, silvervit metall. Den räknas tillsammans med Järn och Kobolt till järnfamiljen av metaller. Nickel är hårt och förekommer bland annat i förening med Svavel och Millerit.<br /> &lt;br /&gt;<br /> Tack vare att nickel är motståndskraftigt mot oxidering, används nickel ofta när man tillverkar mynt och i legeringar. Nickel är magnetiskt och tillhör en av de fem ferromagnetiska ämnena.<br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=36752 2016-09-26T12:12:17Z

<p>Stelek: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== '''Nickel'''==<br /> [[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel <br /> &lt;br /&gt;<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> &lt;br /&gt;<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Nickel&diff=36751 2016-09-26T12:11:23Z

<p>Stelek: </p> <hr /> <div>== '''Nickel'''==<br /> [[File:Nickel.jpg|thumb| 300px |Nickel]]<br /> &lt;br&gt;<br /> == Materialegenskaper: == <br /> Densitet [kg/m3] : <br /> * RT 8.908 g/cm3<br /> * Flyttande 7.81 g/cm3<br /> <br /> Hårdhet (ex Mohs) : <br /> * Mohs Hårdhet 4.0 <br /> * Vickers Hårdhet 638 MPa <br /> * Brinell Hårdhet 667–1600 MPa <br /> <br /> Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : <br /> * 26.07 J/(mol·K)<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]<br /> * 13 (K-1)<br /> <br /> Resistivitet [ohmmeter]<br /> * 7,0 (ohm)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.<br /> <br /> Några av tillämpningarna:<br /> <br /> * Rostfritt stål <br /> * Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv<br /> * Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier<br /> * Mynt<br /> * Gitarrsträngar<br /> * Används i Elektroplätering<br /> * Används i smältdeglar för kemiska laboratorier<br /> * Många katalysatorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär &quot;förtrollad koppar&quot;) var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.<br /> Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .<br /> Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall . <br /> <br /> Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.<br /> <br /> == Pris ==<br /> Nickel kostar ca 10,63kr/g. Tonpriset är 10630 dollar per ton.<br /> (26/9 2016 kl 14:11)<br /> == Länkar ==<br /> https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel<br /> http://www.di.se/indikatorer/ravaror/?insref=103764</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=36678 2016-09-26T11:28:49Z

<p>Stelek: /* Metaller */</p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av Leo<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max<br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av Edvin<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Adrian &lt;3<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Plutonium]] av Lucas Rens<br /> * [[Tenn]] av STEFAN LEKIC <br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Alexander Nord<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Nysilver]] av Simran<br /> * [[Bly]] av Markus<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av okänd<br /> * [[Esterplast]] av Olle<br /> * [[Fenolplast]] Noah L<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Madelene <br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> ** [[Butylgummi]]<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br /> ** [[Nitrilgummi]] Armin<br /> ** [[Styrengummi]] av Joakim<br /> * [[Kevlar]] av Lahon<br /> * [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av okänd<br /> * [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Kani<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Milan<br /> * [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br /> * [[Bornitrid]] av Abdikafi<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av mohamed<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]]<br /> * [[Kiselnitrid]] av Artin<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br /> * [[Titandiborid]] av Riaz<br /> * [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Micke P<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]] <br /> * [[Mineralull]] AV BABYOLON<br /> * [[kalksten]]<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> * [[Silke]] av Niklas Forsblom<br /> <br /> * [[Linoleum]]</div>

Stelek https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=36673 2016-09-26T11:26:19Z

<p>Stelek: /* Metaller */</p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av Felix<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max<br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av Edvin<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Adrian &lt;3<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Plutonium]] av Lucas Rens<br /> * [[Tenn]] av STEFAN LEKIC (BAXAD)<br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Christopher<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Nysilver]] av Simran<br /> * [[Bly]] av Markus<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av okänd<br /> * [[Esterplast]] av Olle<br /> * [[Fenolplast]] Noah L<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Madelene <br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> ** [[Butylgummi]]<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br /> ** [[Nitrilgummi]] Armin<br /> ** [[Styrengummi]] av Joakim<br /> * [[Kevlar]] av Lahon<br /> * [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av okänd<br /> * [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Kani<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Teodor E<br /> * [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br /> * [[Bornitrid]] av Abdikafi<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av mohamed<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]]<br /> * [[Kiselnitrid]] av Artin<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br /> * [[Titandiborid]] av Riaz<br /> * [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Micke P<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]] <br /> * [[Mineralull]] AV BABYOLON<br /> * [[kalksten]]<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> * [[Silke]] av Niklas Forsblom<br /> <br /> * [[Linoleum]]</div>

Stelek