<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=SimonBra</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=SimonBra"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/SimonBra"/>
	<updated>2026-05-12T03:06:02Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31176</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31176"/>
		<updated>2015-03-11T16:48:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Källor: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin är för att glas är en väldigt eftertraktad produkt som många andra företag är beroende av för att överleva. Glas används i allt från glödlampor och fönsterrutor till Smart Phones och datorskärmar. Eftersom glas används i så många olika typer av produkter kommer efterfrågan alltid vara ungefär den samma, vilket är än av de bästa förhållandena för massproduktion som finns. För att lyckas producera de mängder som efterfrågan kräver, producerar ofta dessa företag stora mängder innan de har hittat några köpare. Detta gör massproduktion väldigt riskabel, men med glas är det inte lika riskabelt vilket är något som företag föredrar. Massproduktion är alltid det mest lönsammaste för företag och kombinerat med en stor efterfrågan är glasindustrin är relativt säker marknad att ge sig in på, så länge inte för många olika företag börjar konkurrera med varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
Runt om glasindustrin har det uppkommit tiotusentals jobb och företag, det är där jobben faktiskt finns och inte inom själva produktionen. Tillexempel har företag som säljer industrimaskiner, byggföretag som bygger industrilokaler. Transport företag som transporterar glas världen över till olika fabriker och affärer för vidare försäljning. Det mest uppenbara företag som uppkommit på grund av glas måste nog ändå vara fönsterputs företag, för det är ändå ganska svårt att putsa fönster om det inte finns något glas att putsa. Alla smartphone företag hade antagligen haft det svårt att existera, då både pixlarna som gör av vi ser en bild på skärmen är inglasade, men även själva glaspanelen som täcker skärmen. Det finns säkert andra sätt de företagen hade kommit på för att kunna tillverka telefoner och skärmar, men inte på de sättet vi vet om idag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom glas ofta inte säljs obehandlat utan ofta i form av någon annan produkt är det väldigt svårt att bara ha glasproduktion som en affärsideé om man inte är en av de stora företagen som redan har monopol på glasindustri marknaden. De företag som som dock har lyckats ta sig in på marknaden har ofta en väldigt stor lönsamhet, de finns också små lokala företag som har lyckats såsom “Kosta Glasproduktion AB”. Förra året hade de en vinst marginal på 18,5% vilket är ett väldigt bra resultat för ett sådant litet företag. Som jag nämnde ovan finns det också privata glasblåsare som har som affärsideé att göra själva produktionen till det intressanta och sen kan man köpa små glas produkter som är lokal tillverkade. Sådana typer av företag brukar ofta gå med olika mycket lönsamhet beroende på var de ligger. Det finns tillexempel att glassblåseri på Skansen som är väldigt populärt vilket också gör det väldigt lönsamt att driva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor: ===&lt;br /&gt;
http://www.svd.se/naringsliv/sok-foretag/companyInfo.html?orgNumber=5560370461&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Glas&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31175</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31175"/>
		<updated>2015-03-11T16:48:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin är för att glas är en väldigt eftertraktad produkt som många andra företag är beroende av för att överleva. Glas används i allt från glödlampor och fönsterrutor till Smart Phones och datorskärmar. Eftersom glas används i så många olika typer av produkter kommer efterfrågan alltid vara ungefär den samma, vilket är än av de bästa förhållandena för massproduktion som finns. För att lyckas producera de mängder som efterfrågan kräver, producerar ofta dessa företag stora mängder innan de har hittat några köpare. Detta gör massproduktion väldigt riskabel, men med glas är det inte lika riskabelt vilket är något som företag föredrar. Massproduktion är alltid det mest lönsammaste för företag och kombinerat med en stor efterfrågan är glasindustrin är relativt säker marknad att ge sig in på, så länge inte för många olika företag börjar konkurrera med varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
Runt om glasindustrin har det uppkommit tiotusentals jobb och företag, det är där jobben faktiskt finns och inte inom själva produktionen. Tillexempel har företag som säljer industrimaskiner, byggföretag som bygger industrilokaler. Transport företag som transporterar glas världen över till olika fabriker och affärer för vidare försäljning. Det mest uppenbara företag som uppkommit på grund av glas måste nog ändå vara fönsterputs företag, för det är ändå ganska svårt att putsa fönster om det inte finns något glas att putsa. Alla smartphone företag hade antagligen haft det svårt att existera, då både pixlarna som gör av vi ser en bild på skärmen är inglasade, men även själva glaspanelen som täcker skärmen. Det finns säkert andra sätt de företagen hade kommit på för att kunna tillverka telefoner och skärmar, men inte på de sättet vi vet om idag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom glas ofta inte säljs obehandlat utan ofta i form av någon annan produkt är det väldigt svårt att bara ha glasproduktion som en affärsideé om man inte är en av de stora företagen som redan har monopol på glasindustri marknaden. De företag som som dock har lyckats ta sig in på marknaden har ofta en väldigt stor lönsamhet, de finns också små lokala företag som har lyckats såsom “Kosta Glasproduktion AB”. Förra året hade de en vinst marginal på 18,5% vilket är ett väldigt bra resultat för ett sådant litet företag. Som jag nämnde ovan finns det också privata glasblåsare som har som affärsideé att göra själva produktionen till det intressanta och sen kan man köpa små glas produkter som är lokal tillverkade. Sådana typer av företag brukar ofta gå med olika mycket lönsamhet beroende på var de ligger. Det finns tillexempel att glassblåseri på Skansen som är väldigt populärt vilket också gör det väldigt lönsamt att driva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor: ===&lt;br /&gt;
http://www.svd.se/naringsliv/sok-foretag/companyInfo.html?orgNumber=5560370461&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31174</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31174"/>
		<updated>2015-03-11T16:46:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Olika typer av branscher */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin är för att glas är en väldigt eftertraktad produkt som många andra företag är beroende av för att överleva. Glas används i allt från glödlampor och fönsterrutor till Smart Phones och datorskärmar. Eftersom glas används i så många olika typer av produkter kommer efterfrågan alltid vara ungefär den samma, vilket är än av de bästa förhållandena för massproduktion som finns. För att lyckas producera de mängder som efterfrågan kräver, producerar ofta dessa företag stora mängder innan de har hittat några köpare. Detta gör massproduktion väldigt riskabel, men med glas är det inte lika riskabelt vilket är något som företag föredrar. Massproduktion är alltid det mest lönsammaste för företag och kombinerat med en stor efterfrågan är glasindustrin är relativt säker marknad att ge sig in på, så länge inte för många olika företag börjar konkurrera med varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
Runt om glasindustrin har det uppkommit tiotusentals jobb och företag, det är där jobben faktiskt finns och inte inom själva produktionen. Tillexempel har företag som säljer industrimaskiner, byggföretag som bygger industrilokaler. Transport företag som transporterar glas världen över till olika fabriker och affärer för vidare försäljning. Det mest uppenbara företag som uppkommit på grund av glas måste nog ändå vara fönsterputs företag, för det är ändå ganska svårt att putsa fönster om det inte finns något glas att putsa. Alla smartphone företag hade antagligen haft det svårt att existera, då både pixlarna som gör av vi ser en bild på skärmen är inglasade, men även själva glaspanelen som täcker skärmen. Det finns säkert andra sätt de företagen hade kommit på för att kunna tillverka telefoner och skärmar, men inte på de sättet vi vet om idag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom glas ofta inte säljs obehandlat utan ofta i form av någon annan produkt är det väldigt svårt att bara ha glasproduktion som en affärsideé om man inte är en av de stora företagen som redan har monopol på glasindustri marknaden. De företag som som dock har lyckats ta sig in på marknaden har ofta en väldigt stor lönsamhet, de finns också små lokala företag som har lyckats såsom “Kosta Glasproduktion AB”. Förra året hade de en vinst marginal på 18,5% vilket är ett väldigt bra resultat för ett sådant litet företag. Som jag nämnde ovan finns det också privata glasblåsare som har som affärsideé att göra själva produktionen till det intressanta och sen kan man köpa små glas produkter som är lokal tillverkade. Sådana typer av företag brukar ofta gå med olika mycket lönsamhet beroende på var de ligger. Det finns tillexempel att glassblåseri på Skansen som är väldigt populärt vilket också gör det väldigt lönsamt att driva.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31173</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31173"/>
		<updated>2015-03-11T16:46:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Företag som uppkommit på grund av glasindustrin */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin är för att glas är en väldigt eftertraktad produkt som många andra företag är beroende av för att överleva. Glas används i allt från glödlampor och fönsterrutor till Smart Phones och datorskärmar. Eftersom glas används i så många olika typer av produkter kommer efterfrågan alltid vara ungefär den samma, vilket är än av de bästa förhållandena för massproduktion som finns. För att lyckas producera de mängder som efterfrågan kräver, producerar ofta dessa företag stora mängder innan de har hittat några köpare. Detta gör massproduktion väldigt riskabel, men med glas är det inte lika riskabelt vilket är något som företag föredrar. Massproduktion är alltid det mest lönsammaste för företag och kombinerat med en stor efterfrågan är glasindustrin är relativt säker marknad att ge sig in på, så länge inte för många olika företag börjar konkurrera med varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
Runt om glasindustrin har det uppkommit tiotusentals jobb och företag, det är där jobben faktiskt finns och inte inom själva produktionen. Tillexempel har företag som säljer industrimaskiner, byggföretag som bygger industrilokaler. Transport företag som transporterar glas världen över till olika fabriker och affärer för vidare försäljning. Det mest uppenbara företag som uppkommit på grund av glas måste nog ändå vara fönsterputs företag, för det är ändå ganska svårt att putsa fönster om det inte finns något glas att putsa. Alla smartphone företag hade antagligen haft det svårt att existera, då både pixlarna som gör av vi ser en bild på skärmen är inglasade, men även själva glaspanelen som täcker skärmen. Det finns säkert andra sätt de företagen hade kommit på för att kunna tillverka telefoner och skärmar, men inte på de sättet vi vet om idag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom man kan tillverka väldigt mycket av glas finns det också väldigt många olika branscher. Den mest självklara är nog dricksglas och vaser, som princip alla har hemma. Det finns också företag som tillverkar fönster, bilrutor, glödlampor, skärmar och glasögon. Sen finns det också många företag som uppkommit inom den privata sektorn genom glasblåsning. Det flesta glasblåsare gör själva glasblåsningen till sin affärsidee, då folk kan gå och kolla på medan glasblåsaren tillverkar glas eller något liknade.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31172</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31172"/>
		<updated>2015-03-11T16:46:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin är för att glas är en väldigt eftertraktad produkt som många andra företag är beroende av för att överleva. Glas används i allt från glödlampor och fönsterrutor till Smart Phones och datorskärmar. Eftersom glas används i så många olika typer av produkter kommer efterfrågan alltid vara ungefär den samma, vilket är än av de bästa förhållandena för massproduktion som finns. För att lyckas producera de mängder som efterfrågan kräver, producerar ofta dessa företag stora mängder innan de har hittat några köpare. Detta gör massproduktion väldigt riskabel, men med glas är det inte lika riskabelt vilket är något som företag föredrar. Massproduktion är alltid det mest lönsammaste för företag och kombinerat med en stor efterfrågan är glasindustrin är relativt säker marknad att ge sig in på, så länge inte för många olika företag börjar konkurrera med varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom man kan tillverka väldigt mycket av glas finns det också väldigt många olika branscher. Den mest självklara är nog dricksglas och vaser, som princip alla har hemma. Det finns också företag som tillverkar fönster, bilrutor, glödlampor, skärmar och glasögon. Sen finns det också många företag som uppkommit inom den privata sektorn genom glasblåsning. Det flesta glasblåsare gör själva glasblåsningen till sin affärsidee, då folk kan gå och kolla på medan glasblåsaren tillverkar glas eller något liknade.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31171</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31171"/>
		<updated>2015-03-11T16:45:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Varför investerar företag i glasindustrin? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin är för att glas är en väldigt eftertraktad produkt som många andra företag är beroende av för att överleva. Glas används i allt från glödlampor och fönsterrutor till Smart Phones och datorskärmar. Eftersom glas används i så många olika typer av produkter kommer efterfrågan alltid vara ungefär den samma, vilket är än av de bästa förhållandena för massproduktion som finns. För att lyckas producera de mängder som efterfrågan kräver, producerar ofta dessa företag stora mängder innan de har hittat några köpare. Detta gör massproduktion väldigt riskabel, men med glas är det inte lika riskabelt vilket är något som företag föredrar. Massproduktion är alltid det mest lönsammaste för företag och kombinerat med en stor efterfrågan är glasindustrin är relativt säker marknad att ge sig in på, så länge inte för många olika företag börjar konkurrera med varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom man kan tillverka väldigt mycket av glas finns det också väldigt många olika branscher. Den mest självklara är nog dricksglas och vaser, som princip alla har hemma. Det finns också företag som tillverkar fönster, bilrutor, glödlampor, skärmar och glasögon. Sen finns det också många företag som uppkommit inom den privata sektorn genom glasblåsning. Det flesta glasblåsare gör själva glasblåsningen till sin affärsidee, då folk kan gå och kolla på medan glasblåsaren tillverkar glas eller något liknade.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31170</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31170"/>
		<updated>2015-03-11T16:45:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Introduktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas är en av de viktigaste byggstenarna för att vårt samhälle ska fungera på de sätt det gör idag. Det finns också hundratals olika produkter som använder sig av att glas som material för att fungera på rätt sätt. Glas har också bidragit med tusentals jobb världen över på hundratals olika typer av företag.   &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva produktionsindustrin kanske inte bidrar med speciellt många jobb eller företags möjligheter, efter som glasindustrin så som många andra industrier har företag med monopol inom själva produktionen. Då är förstås inte privat glasblåsning inräknad som många privat personer lever på, oftast genom att göra själva produktionen till upplevelsen som kunden köper. Däremot har glas gjort att många olika typer av företag inom väldigt olika branscher grundats eftersom glas används i väldigt många olika produkter som finns världen över. Utan glas hade inte dessa företag kunnat existera då de inte hade kunnat tillverka sin produkt. Dock är det svårt att veta om dessa företag hade kommit på något annat sätt att tillverka sin produkter, tillexempel med något annat material såsom plast. Men om man kollar på hur företagen och dess produkter ser ut idag finns det tiotusentals företag och miljontals jobb som är beroende av materialett glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom man kan tillverka väldigt mycket av glas finns det också väldigt många olika branscher. Den mest självklara är nog dricksglas och vaser, som princip alla har hemma. Det finns också företag som tillverkar fönster, bilrutor, glödlampor, skärmar och glasögon. Sen finns det också många företag som uppkommit inom den privata sektorn genom glasblåsning. Det flesta glasblåsare gör själva glasblåsningen till sin affärsidee, då folk kan gå och kolla på medan glasblåsaren tillverkar glas eller något liknade.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31152</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31152"/>
		<updated>2015-03-11T08:52:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Olika typer av branscher */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Eftersom man kan tillverka väldigt mycket av glas finns det också väldigt många olika branscher. Den mest självklara är nog dricksglas och vaser, som princip alla har hemma. Det finns också företag som tillverkar fönster, bilrutor, glödlampor, skärmar och glasögon. Sen finns det också många företag som uppkommit inom den privata sektorn genom glasblåsning. Det flesta glasblåsare gör själva glasblåsningen till sin affärsidee, då folk kan gå och kolla på medan glasblåsaren tillverkar glas eller något liknade.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31130</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31130"/>
		<updated>2015-03-11T08:11:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Varför investerar företag i glasindustrin? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Olika typer av branscher&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31123</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31123"/>
		<updated>2015-03-11T08:02:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Företag som uppkommit på grund av glasindustrin */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg|miniatyr|Glasblåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Olika typer av branscher&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg&amp;diff=31122</id>
		<title>Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Kosta-glasbruk-glassblowing.jpg&amp;diff=31122"/>
		<updated>2015-03-11T08:01:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31120</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31120"/>
		<updated>2015-03-11T08:00:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Ola */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;br /&gt;
Olika typer av branscher&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31119</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31119"/>
		<updated>2015-03-11T08:00:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ola ==&lt;br /&gt;
Olika typer av branscher&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31118</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31118"/>
		<updated>2015-03-11T07:59:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31115</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31115"/>
		<updated>2015-03-11T07:58:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Varför investerar företag i glasindustrin? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden. Glas används i allt från glödlampor och fönster till Smart Phones och bilar, därför behövs väldigt stora mängder av glas i olika former och typer vilket gör är marknaden också väldigt lönsam och därför väljer många att investera inom den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31107</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31107"/>
		<updated>2015-03-11T07:54:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Introduktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter. Däremot om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag, är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31106</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31106"/>
		<updated>2015-03-11T07:53:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olika typer av branscher ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31105</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31105"/>
		<updated>2015-03-11T07:52:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Varför investerar företag i glasindustrin? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
Anledning till att företag väljer att investera i glasindustrin och väljer att massproducera glas är på grund av att glas är en väldigt nödvändig produkt som har många olika användningsområden. Eftersom många produkter behöver glas är det en relativt säker marknad att producera glas, så länge det inte blir för många företag på marknaden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31080</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31080"/>
		<updated>2015-03-10T21:23:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glasindustrin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31079</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31079"/>
		<updated>2015-03-10T21:23:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31078</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31078"/>
		<updated>2015-03-10T21:22:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. &lt;br /&gt;
Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31077</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31077"/>
		<updated>2015-03-10T21:21:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas ell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
er dess produktion. Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31076</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31076"/>
		<updated>2015-03-10T21:20:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Glass-Ball.jpg|inramad|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31075</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31075"/>
		<updated>2015-03-10T21:20:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:GlassBall.jpg|inramad|Glas]]&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31074</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31074"/>
		<updated>2015-03-10T21:18:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Företag som uppkommit på grund av glas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31073</id>
		<title>Glas - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Glas_-_F%C3%B6retag&amp;diff=31073"/>
		<updated>2015-03-10T21:17:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Glas tas ofta föregivet i vår vardag och man glömmer ofta hur många företag och jobb som uppkommit på grund av glas och hur mycket av våra liv som är beroende av det. Det finns tusentals företag världen över som inte hade existerat om det inte vore för glas eller dess produktion. Själva industrin i säg kanske inte bidrar till hur speciellt många företags uppkomst, då det inte finns speciellt många fabriker som massproducerar glas (om man inte räknar med all privat glasblåsning som finns världen över). Däremot har glas lätt till att många företag har grundats, på grund av att glas väldigt ofta används i olika produkter som inte hade kunnat existera utan just glas. Dock är det svårt att säga om dessa företag hade kommit på någon annan lösning och använt sig av något annat material såsom tillexempel plast istället för sina produkter, men om man kollar på hur företagens produkter ser ut idag är väldigt många olika typer av företag och dess affärsideer beroende av glas.  &lt;br /&gt;
== Varför investerar företag i glasindustrin? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Största företagen på marknaden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Källor ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=30889</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=30889"/>
		<updated>2015-03-03T09:55:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. Teknisk beskrivning av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &amp;quot;er&amp;quot; rubrik: &#039;&#039;&#039;[[Anmäl ditt TS-projekt här]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område.  Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* vägar&lt;br /&gt;
* järnväg&lt;br /&gt;
* sjöfart&lt;br /&gt;
* flyg&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* teve&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* bilen tagen av adem ahmed fardin och daniel&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* energiförsörjning&lt;br /&gt;
** el&lt;br /&gt;
** värme&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* vatten och avlopp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* Konservburken&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* nanoteknik&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* Tetra Pak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* internet&lt;br /&gt;
* film&lt;br /&gt;
* musik&lt;br /&gt;
* kameran&lt;br /&gt;
* positioneringsystem, GPS&lt;br /&gt;
* CD/DVD/BlueRay&lt;br /&gt;
* mobiltelefonen&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* antibiotika&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* genteknik, GMO&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS  i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersidan för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commonslicens&#039;&#039;&#039;. Alltså får ni inte använda cpyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (mail) till lärare vid 1/2 tid. Milstolpe att var och en klar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (förr exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet vid 1/2 tid. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presnentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns [[exempel på TS-manus]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska museet - studiebesök 2012-13 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 100 innovationer på Tekniska museet (besök lämpligt som avslutning).&lt;br /&gt;
** http://www.100innovationer.com/svensk/skolan.135.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29173</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29173"/>
		<updated>2014-10-14T13:40:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Simon */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Respons1: &lt;br /&gt;
Respons2: &lt;br /&gt;
Respons3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Mikael ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29170</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29170"/>
		<updated>2014-10-14T13:38:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* tom */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Respons1: &lt;br /&gt;
Respons2: &lt;br /&gt;
Respons3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28880</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28880"/>
		<updated>2014-10-02T19:45:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor, men den kan också användas som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden sågas och hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfrufärd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Tjocklek: 8 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28879</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28879"/>
		<updated>2014-10-02T19:43:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor, men den kan också användas som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden sågas och hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfrufärd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28878</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28878"/>
		<updated>2014-10-02T19:42:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor, men den kan också användas som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfrufärd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28877</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28877"/>
		<updated>2014-10-02T19:41:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfrufärd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28876</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28876"/>
		<updated>2014-10-02T19:41:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28875</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28875"/>
		<updated>2014-10-02T19:40:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28874</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28874"/>
		<updated>2014-10-02T19:40:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]]&lt;br /&gt;
Ek-planka]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28873</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28873"/>
		<updated>2014-10-02T19:39:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Till skillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golvmaterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28872</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28872"/>
		<updated>2014-10-02T19:37:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golvmaterial. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28871</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28871"/>
		<updated>2014-10-02T19:36:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa. Man tillverkar också kork av barken från korkek. Kork användes ju som kork i vinflaskor man det kan också till exempel som golv material. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28870</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28870"/>
		<updated>2014-10-02T19:34:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ekträd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28869</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28869"/>
		<updated>2014-10-02T19:32:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-planka]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28868</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28868"/>
		<updated>2014-10-02T19:32:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28867</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28867"/>
		<updated>2014-10-02T19:31:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade. När man sedan bärgade skeppet 300 år senare var skeppet fortfarande i väldigt gott skick och mycket tack vare att ek är ett mycket beständigt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28866</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28866"/>
		<updated>2014-10-02T19:29:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på 1600-talet, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28865</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28865"/>
		<updated>2014-10-02T19:27:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då de användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på den tiden, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28864</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28864"/>
		<updated>2014-10-02T19:27:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då dem användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Eftersom ek växer väldigt långsamt krävs det en lång framförhållning. Därför planterade man ekar under 1600-talet i syfte att använda till skeppsbygge på 1900-talet. Om man högg ner en ek på den tiden, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28863</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28863"/>
		<updated>2014-10-02T19:22:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ek är en god isolator liksom alla andra träslag.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från ek till ek, men generellt räknas ek som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då dem användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Om man hög ner en ek på den tiden, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28862</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28862"/>
		<updated>2014-10-02T19:16:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det är en isolator som alla andra träslag, dock skiljer sig resistiviteten från ek till ek.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från träd till träd, men ek räknas som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför blir priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då dem användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Om man hög ner en ek på den tiden, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28861</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28861"/>
		<updated>2014-10-02T19:14:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det är en isolator som alla andra träslag, dock skiljer sig resistiviteten från ek till ek.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från träd till träd, men ek räknas som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför är priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då dem användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Om man hög ner en ek på den tiden, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Tjocklek: 8 mm&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28860</id>
		<title>Ek</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ek&amp;diff=28860"/>
		<updated>2014-10-02T19:13:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;SimonBra: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial4.jpg|350px|miniatyr|Ek träd]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Densitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
750 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;, vilket gör det till ett relativt tungt träslag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmågan hos ek är väldigt låg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det är en isolator som alla andra träslag, dock skiljer sig resistiviteten från ek till ek.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hårdheten varierar väldigt mycket från träd till träd, men ek räknas som ett av de hårdaste träslag som finns. Därför används det till exempel för att bygga just möbler som kommer att slitas, som till exempel matbord.&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför är priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper, då kärlcellerna är alldeles för stora för att tillverka pappersmassa.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Ek är ett träslag som man väldigt begränsat får hugga ner och därav blir priset väldigt högt. Många ekar får också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. Beroende vad som ska produceras av eken bearbetar man virket på olika sätt, men oftast skickas det till ett sågverk där träden hyvlas till plankor.&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial2.jpg|350px|miniatyr|Skeppet Vasa som är byggt av EK]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under en lång tid tillhörde alla ekar i Sverige den svenska staten då dem användes för att bygga skepp till flottan. Under Gustav Vasas tid beordrades det mer plantering av ekar för framtida behov, för att tillverka flera skepp. Om man hög ner en ek på den tiden, fick man böter de två första gångerna men den tredje gången förlorade man faktiskt livet. Under 1800-talet slutade man använda ek för skeppsbyggnad och man började använda järn och senare stål istället. Därav blev behovet och efterfrågan på ek inte alls lika stort.&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Ett av skeppen som Gustav Vasa beordrade bygga var skeppet Vasa. Skeppet Vasa sjönk på sin jungfru färd, då det var byggt alldeles för högt i jämfört med hur mycket barlast det hade.&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
[[Fil:Ekmaterial3.jpg|150px|miniatyr|Ek-plankan i fråga]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hyvlad ek-planka som är grundoljad och har följande mått: &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Bredd: 1200 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&amp;quot;Höjd: 170 mm&amp;quot;&amp;lt;/div&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;Pris: ca 120 kr/st.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Utvidgningskoefficient] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Vasa Skeppet Vasa] [Wikipedia]&lt;br /&gt;
: - [http://www.byggmax.se/inredning/trapprenovering/sattsteg-stepkit-p664344 Priset på Ek] [Wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>SimonBra</name></author>
	</entry>
</feed>