Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Växelströmsmotorn

2018-12-07T14:31:28Z

Simon gran: /* Pris och inköpsställen */

== Funktion ==
Test

[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==
• Klockor |

• Timer |

• Robotar |

• Pumpar |

• Hastighetsstyrning |

• Industriella användningar |

• Tvättmaskiner |

• Torktumlare |

• Fläktar |

• Elektriska sågar |

• Elektriska tåg |

Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.

== Prestanda ==
Växelströmsmotorer är ett föredraget val för användare som ska konstruera en mekaniskt system som ska fungera långsamt och metodiskt utan stora ändringar. Den fungerar bra

== pros/cons ==
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i
=== Alla Växelströmsmotorer ===

==== Pros ====
* Behöver inte Inverterare för att köras
* lågt startmoment
* låg strömförbrukning

==== Cons ====
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen

=== Synkronmotor ===

==== Pros ====
* Enklare att köra i sync
==== Cons ====

=== Asynkronmotor ===

==== Pros ====

==== Cons ====

== Pris och inköpsställen ==
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.

2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&s=p]

US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)

== Källor ==

Växelströmsmotorn

2018-12-07T14:28:21Z

Simon gran: /* Pris och inköpsställen */

== Funktion ==
Test

[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==
• Klockor |

• Timer |

• Robotar |

• Pumpar |

• Hastighetsstyrning |

• Industriella användningar |

• Tvättmaskiner |

• Torktumlare |

• Fläktar |

• Elektriska sågar |

• Elektriska tåg |

Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.

== Prestanda ==

== pros/cons ==
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i
=== Alla Växelströmsmotorer ===

==== Pros ====
* Behöver inte Inverterare för att köras
* lågt startmoment
* låg strömförbrukning

==== Cons ====
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen

=== Synkronmotor ===

==== Pros ====
* Enklare att köra i sync
==== Cons ====

=== Asynkronmotor ===

==== Pros ====

==== Cons ====

== Pris och inköpsställen ==
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.

2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&s=p]
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)

== Källor ==

Växelströmsmotorn

2018-12-07T14:25:37Z

Simon gran:

== Funktion ==
Test

[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==
• Klockor |

• Timer |

• Robotar |

• Pumpar |

• Hastighetsstyrning |

• Industriella användningar |

• Tvättmaskiner |

• Torktumlare |

• Fläktar |

• Elektriska sågar |

• Elektriska tåg |

Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.

== Prestanda ==

== pros/cons ==
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i
=== Alla Växelströmsmotorer ===

==== Pros ====
* Behöver inte Inverterare för att köras
* lågt startmoment
* låg strömförbrukning

==== Cons ====
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen

=== Synkronmotor ===

==== Pros ====
* Enklare att köra i sync
==== Cons ====

=== Asynkronmotor ===

==== Pros ====

==== Cons ====

== Pris och inköpsställen ==
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.
<gallery>
Växelströmsmotor.png|Växelströmsmotor

2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&s=p]
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)

</gallery>
<gallery>
Motorn_med.png|Annan Växelströmsmotor
</gallery>

== Källor ==

Växelströmsmotorn

2018-12-07T14:21:39Z

Simon gran: /* Källor */

== Funktion ==
Test

[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==
• Klockor |

• Timer |

• Robotar |

• Pumpar |

• Hastighetsstyrning |

• Industriella användningar |

• Tvättmaskiner |

• Torktumlare |

• Fläktar |

• Elektriska sågar |

• Elektriska tåg |

Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.

== Prestanda ==

== pros/cons ==

== Pris och inköpsställen ==
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.
<gallery>
Växelströmsmotor.png|Växelströmsmotor

2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR.<ref>[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&s=p]</ref>
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)

</gallery>
<gallery>
Motorn_med.png|Annan Växelströmsmotor
</gallery>

== Källor ==
2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&s=p]

Växelströmsmotorn

2018-12-07T14:12:59Z

Simon gran:

Växelströmsmotorn

2018-12-07T13:51:41Z

Simon gran:

Grafit

2017-11-20T08:35:07Z

Simon gran:

== Materialegenskaper: ==

[[File:Graphit gitter.png|thumb|Graphit gitter]]

Densitet: 2,3 - 2,7 [kg/m3]

Hårdhet: 1,5

Längdutvidgningskoefficient: 0,2 mm/meter/100 kelvin

Värmeledningsförmåga: 500 [W/(m K)]

Resistivitet: 1,3x10-5 Ωm

== Framställning ==

Grafit består bara av kol. Kol atomerna bildas plana skikt av hexagonstruktur, och den kan hittas i natur. Grafit kan också göras syntetiskt, av överhettning Kiselkarbid.

== Användning ==

Grafit används for att skriva, till tillverkning av smörjmedel, elektroder och smältdegel.
Kärnkraftverk använder också grafit som reflektor och moderator.
Grafit blandad med olja blir det ett smörjmedel, och pulveriserad grafit utan olja är bra för smörjning av lås. Grafit blandad med lera och värmbehandlar blir det blyerts, mest känd som grafitpenna, är vad vi använder för att skriva. Grafit används också för att konstruera anoder i batterier, som T. ex mobiler batterier.

== Historia ==

Grafit användes av den 4: e årtusendet f.Kr. för att skapa en keramisk färg för att dekorera keramik. År 1565 kol används för att markera fåren i Borrowdale parish, Cumbria, England.
Under regeringstiden av Elizabeth 1 (1533-1603), används kol som en eldfast material till line formar för kanonkulor.

== Pris ==

Grafit pris i 1980 var US$1,300/t, och gick ner i 1990 till US$600-750t. Den började går upp igen i 2005 och peakade 2012. priset föll sedan till backa till samma nivåer som inann. Priset är nu $3,000/t. [http://northerngraphite.com/wp-content/uploads/2016/02/Slide1.jpg Pris på grafit]

== Länkar ==

http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafit

http://en.wikipedia.org/wiki/Graphite

Grafit

2017-11-20T08:22:36Z

Simon gran:

== Materialegenskaper: ==

[[File:Graphit gitter.png|thumb|Graphit gitter]]

Densitet: 2,3 - 2,7 [kg/m3]

Hårdhet: 1,5

Längdutvidgningskoefficient: 0,2 mm/meter/100 kelvin

Värmeledningsförmåga: 500 [W/(m K)]

Resistivitet: 1,3x10-5 Ωm

== Framställning ==

Grafit består bara av kol. Kol atomerna bildas plana skikt av hexagonstruktur, och den kan hittas i natur. Grafit kan också göras syntetiskt, av överhettning Kiselkarbid.

== Användning ==

Grafit används for att skriva, till tillverkning av smörjmedel, elektroder och smältdegel.
Kärnkraftverk använder också grafit som reflektor och moderator.
Grafit blandad med olja blir det ett smörjmedel, och pulveriserad grafit utan olja är bra för smörjning av lås. Grafit blandad med lera och värmbehandlar blir det blyerts, mest känd som grafitpenna, är vad vi använder för att skriva. Grafit används också för att konstruera anoder i batterier, som T. ex mobiler batterier.

== Historia ==

Grafit användes av den 4: e årtusendet f.Kr. för att skapa en keramisk färg för att dekorera keramik. År 1565 kol används för att markera fåren i Borrowdale parish, Cumbria, England.
Under regeringstiden av Elizabeth 1 (1533-1603), används kol som en eldfast material till line formar för kanonkulor.

== Pris ==

Grafit pris i 1980 var US$1,300/t, och gick ner i 1990 till US$600-750t. Den började går upp igen i 2005 och nu kan har en pris av $3,000/t. [http://northerngraphite.com/wp-content/uploads/2016/02/Slide1.jpg Pris på grafit]

== Länkar ==

http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafit

http://en.wikipedia.org/wiki/Graphite

Materialdatabasen

2017-11-20T08:13:56Z

Simon gran:

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Tantal]]
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]]
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* wire,
* presenning,
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* läder

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]]
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* oljefärg
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]