<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Simon+17D</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Simon+17D"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Simon_17D"/>
	<updated>2026-04-21T19:07:44Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50361</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50361"/>
		<updated>2019-02-22T13:55:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Allmänt=&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera att ni har giltiga &#039;&#039;&#039;pass&#039;&#039;&#039; och [https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/ europeiskt sjukförsäkringskort].&lt;br /&gt;
=Studiebesök=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. &lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]&lt;br /&gt;
]När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
*https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg&lt;br /&gt;
*[https://www.thewindpower.net/windfarm_map_en_5885_hamburg.php Wind Farm]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Studier===&lt;br /&gt;
[https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kan få en rundtur och presentation av forskning. &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kontaktar&lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**Fax:	+49.40.42878-2366&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Bil museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tågtider=&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Ditresa 24/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Stockholm C spår&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Centralen mellanvåningen vid &amp;quot;ringen&amp;quot; kl 7:40&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|08:05/08:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|5:27/5:07&lt;br /&gt;
|X2000 525&lt;br /&gt;
|Oklart när tåget går&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| colspan=&amp;quot;8&amp;quot; |Sightseeing Köpenhamn + Lunch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår 7&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;&amp;quot;Under uret&amp;quot;([https://hovedbanen.dk/index.php?eID=tx_cms_showpic&amp;amp;file=313&amp;amp;md5=a89ac1dd479599f8f1fc1e2240e4d46cd015a73f&amp;amp;parameters%5B0%5D=YTo0OntzOjU6IndpZHRoIjtzOjQ6IjgwMG0iO3M6NjoiaGVpZ2h0IjtzOjQ6IjYw&amp;amp;parameters%5B1%5D=MG0iO3M6NzoiYm9keVRhZyI7czo0MToiPGJvZHkgc3R5bGU9Im1hcmdpbjowOyBi&amp;amp;parameters%5B2%5D=YWNrZ3JvdW5kOiNmZmY7Ij4iO3M6NDoid3JhcCI7czozNzoiPGEgaHJlZj0iamF2&amp;amp;parameters%5B3%5D=YXNjcmlwdDpjbG9zZSgpOyI%2BIHwgPC9hPiI7fQ%3D%3D se karta]) kl 15:10&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|Hamburg C&lt;br /&gt;
|20:16&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|EuroCity 32&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Rødby och Puttgarden och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Hemresa 30/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Hamburg Hbf spår 8&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Hotellreceptionen kl&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|2:45&lt;br /&gt;
|EuroCity 33&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Puttgarden och Rødby och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|Buss 32&lt;br /&gt;
|Ersättningsbuss pga banarbete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H spår 7&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;-&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|0:39&lt;br /&gt;
|Öresundståg 1064&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|16:04&lt;br /&gt;
|Stockholm C&lt;br /&gt;
|20:34&lt;br /&gt;
|4:30&lt;br /&gt;
|X2000 544&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vägbeskrivning från station till vandrarhemmet:===&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m28!1m12!1m3!1d4740.650679600317!2d10.010176127127275!3d53.55195954403394!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!4m13!3e2!4m5!1s0x47b18ee1440cd7f3%3A0x495c80b97a016024!2sHamburg+Hbf%2C+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5529243!2d10.006604399999999!4m5!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City%2C+Spaldingstra%C3%9Fe+160%2C+20097+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5506987!2d10.0225026!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673781580&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hotell=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer bo på [https://www.aohostels.com/en/hamburg/hamburg-city-sued/ a&amp;amp;o hostel Hamburg City] [https://goo.gl/maps/GwLopV91C4G2 Spaldingstr. 160]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d2370.395787358537!2d10.020313915503177!3d53.5507018670861!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673358641&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer att få frukost och det ska finnas sängkläder och handduk. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50360</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50360"/>
		<updated>2019-02-22T13:54:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Allmänt=&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera att ni har giltiga &#039;&#039;&#039;pass&#039;&#039;&#039; och [http://europeiskt%20sjukförsäkringskort https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/].&lt;br /&gt;
=Studiebesök=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. &lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]&lt;br /&gt;
]När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
*https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg&lt;br /&gt;
*[https://www.thewindpower.net/windfarm_map_en_5885_hamburg.php Wind Farm]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Studier===&lt;br /&gt;
[https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kan få en rundtur och presentation av forskning. &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kontaktar&lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**Fax:	+49.40.42878-2366&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Bil museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tågtider=&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Ditresa 24/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Stockholm C spår&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Centralen mellanvåningen vid &amp;quot;ringen&amp;quot; kl 7:40&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|08:05/08:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|5:27/5:07&lt;br /&gt;
|X2000 525&lt;br /&gt;
|Oklart när tåget går&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| colspan=&amp;quot;8&amp;quot; |Sightseeing Köpenhamn + Lunch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår 7&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;&amp;quot;Under uret&amp;quot;([https://hovedbanen.dk/index.php?eID=tx_cms_showpic&amp;amp;file=313&amp;amp;md5=a89ac1dd479599f8f1fc1e2240e4d46cd015a73f&amp;amp;parameters%5B0%5D=YTo0OntzOjU6IndpZHRoIjtzOjQ6IjgwMG0iO3M6NjoiaGVpZ2h0IjtzOjQ6IjYw&amp;amp;parameters%5B1%5D=MG0iO3M6NzoiYm9keVRhZyI7czo0MToiPGJvZHkgc3R5bGU9Im1hcmdpbjowOyBi&amp;amp;parameters%5B2%5D=YWNrZ3JvdW5kOiNmZmY7Ij4iO3M6NDoid3JhcCI7czozNzoiPGEgaHJlZj0iamF2&amp;amp;parameters%5B3%5D=YXNjcmlwdDpjbG9zZSgpOyI%2BIHwgPC9hPiI7fQ%3D%3D se karta]) kl 15:10&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|Hamburg C&lt;br /&gt;
|20:16&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|EuroCity 32&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Rødby och Puttgarden och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Hemresa 30/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Hamburg Hbf spår 8&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Hotellreceptionen kl&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|2:45&lt;br /&gt;
|EuroCity 33&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Puttgarden och Rødby och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|Buss 32&lt;br /&gt;
|Ersättningsbuss pga banarbete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H spår 7&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;-&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|0:39&lt;br /&gt;
|Öresundståg 1064&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|16:04&lt;br /&gt;
|Stockholm C&lt;br /&gt;
|20:34&lt;br /&gt;
|4:30&lt;br /&gt;
|X2000 544&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vägbeskrivning från station till vandrarhemmet:===&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m28!1m12!1m3!1d4740.650679600317!2d10.010176127127275!3d53.55195954403394!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!4m13!3e2!4m5!1s0x47b18ee1440cd7f3%3A0x495c80b97a016024!2sHamburg+Hbf%2C+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5529243!2d10.006604399999999!4m5!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City%2C+Spaldingstra%C3%9Fe+160%2C+20097+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5506987!2d10.0225026!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673781580&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hotell=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer bo på [https://www.aohostels.com/en/hamburg/hamburg-city-sued/ a&amp;amp;o hostel Hamburg City] [https://goo.gl/maps/GwLopV91C4G2 Spaldingstr. 160]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d2370.395787358537!2d10.020313915503177!3d53.5507018670861!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673358641&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer att få frukost och det ska finnas sängkläder och handduk. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50359</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50359"/>
		<updated>2019-02-22T13:53:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Allmänt=&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera att ni har giltiga &#039;&#039;&#039;pass&#039;&#039;&#039; och europeiskt sjukförsäkringskort. https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Studiebesök=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. &lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]&lt;br /&gt;
]När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
*https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg&lt;br /&gt;
*[https://www.thewindpower.net/windfarm_map_en_5885_hamburg.php Wind Farm]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Studier===&lt;br /&gt;
[https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kan få en rundtur och presentation av forskning. &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kontaktar&lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**Fax:	+49.40.42878-2366&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Bil museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tågtider=&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Ditresa 24/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Stockholm C spår&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Centralen mellanvåningen vid &amp;quot;ringen&amp;quot; kl 7:40&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|08:05/08:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|5:27/5:07&lt;br /&gt;
|X2000 525&lt;br /&gt;
|Oklart när tåget går&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| colspan=&amp;quot;8&amp;quot; |Sightseeing Köpenhamn + Lunch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår 7&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;&amp;quot;Under uret&amp;quot;([https://hovedbanen.dk/index.php?eID=tx_cms_showpic&amp;amp;file=313&amp;amp;md5=a89ac1dd479599f8f1fc1e2240e4d46cd015a73f&amp;amp;parameters%5B0%5D=YTo0OntzOjU6IndpZHRoIjtzOjQ6IjgwMG0iO3M6NjoiaGVpZ2h0IjtzOjQ6IjYw&amp;amp;parameters%5B1%5D=MG0iO3M6NzoiYm9keVRhZyI7czo0MToiPGJvZHkgc3R5bGU9Im1hcmdpbjowOyBi&amp;amp;parameters%5B2%5D=YWNrZ3JvdW5kOiNmZmY7Ij4iO3M6NDoid3JhcCI7czozNzoiPGEgaHJlZj0iamF2&amp;amp;parameters%5B3%5D=YXNjcmlwdDpjbG9zZSgpOyI%2BIHwgPC9hPiI7fQ%3D%3D se karta]) kl 15:10&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|Hamburg C&lt;br /&gt;
|20:16&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|EuroCity 32&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Rødby och Puttgarden och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Hemresa 30/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Hamburg Hbf spår 8&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Hotellreceptionen kl&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|2:45&lt;br /&gt;
|EuroCity 33&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Puttgarden och Rødby och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|Buss 32&lt;br /&gt;
|Ersättningsbuss pga banarbete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H spår 7&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;-&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|0:39&lt;br /&gt;
|Öresundståg 1064&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|16:04&lt;br /&gt;
|Stockholm C&lt;br /&gt;
|20:34&lt;br /&gt;
|4:30&lt;br /&gt;
|X2000 544&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vägbeskrivning från station till vandrarhemmet:===&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m28!1m12!1m3!1d4740.650679600317!2d10.010176127127275!3d53.55195954403394!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!4m13!3e2!4m5!1s0x47b18ee1440cd7f3%3A0x495c80b97a016024!2sHamburg+Hbf%2C+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5529243!2d10.006604399999999!4m5!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City%2C+Spaldingstra%C3%9Fe+160%2C+20097+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5506987!2d10.0225026!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673781580&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hotell=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer bo på [https://www.aohostels.com/en/hamburg/hamburg-city-sued/ a&amp;amp;o hostel Hamburg City] [https://goo.gl/maps/GwLopV91C4G2 Spaldingstr. 160]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d2370.395787358537!2d10.020313915503177!3d53.5507018670861!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673358641&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer att få frukost och det ska finnas sängkläder och handduk. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50293</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50293"/>
		<updated>2019-02-19T10:46:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Studiebesök===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. [[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]]När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
*https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Studier===&lt;br /&gt;
[https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kan få en rundtur och presentation av forskning. &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kontaktar&lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**Fax:	+49.40.42878-2366&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Bil museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50055</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50055"/>
		<updated>2019-02-01T14:46:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Studiebesök ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options]&lt;br /&gt;
* [https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks]&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
* https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Studier ===&lt;br /&gt;
[https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Turistmål ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official]&lt;br /&gt;
* [https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
* [https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
* [https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
* [https://prototyp-hamburg.de/en/, Bil museum]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49576</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49576"/>
		<updated>2018-12-07T14:21:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
En negativ aspekt är det underhålls- och kortlivsproblem som orsakas av kommutatorn, liksom problem med elektromagnetiska störningar på grund av gnistbildning. På grund av de relativt höga underhålls-kommutatorborstarna är universalmotorer bäst lämpade för enheter som matblandare och elverktyg som endast används stötvis och ofta har höga krav på startmoment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan negativ aspekt är att dessa motorer endast får användas där mestadels ren luft alltid är närvarande. På grund av den dramatiskt ökade risken för överhettning skulle helt slutna fläktkylda universalmotorer vara opraktiska, även om vissa har gjorts. En sådan motor skulle behöva en stor fläkt för att cirkulera tillräckligt med luft, vilket minskar effektiviteten eftersom motorn måste använda mer energi för att kyla sig. Det opraktiska materialet kommer från de resulterande storlekarna, vikt- och värmebestämmelserna som öppna motorer har ingen av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Dammsugare, mixer, bärbara elverktyg och tvättmaskin. &lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.ebay.com/bhp/universal-electric-motor Allströmsmotorer på Ebay] &#039;&#039;17-100$&#039;&#039;&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nahoj&amp;diff=49562</id>
		<title>Användare:Nahoj</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nahoj&amp;diff=49562"/>
		<updated>2018-12-07T14:15:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;YEEET dab&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;br /&gt;
fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;br /&gt;
fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;br /&gt;
fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;br /&gt;
fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;br /&gt;
fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nahoj&amp;diff=49556</id>
		<title>Användare:Nahoj</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nahoj&amp;diff=49556"/>
		<updated>2018-12-07T14:13:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: Skapade sidan med &amp;#039;fattar inte hur man redigerar en wiki sida&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;fattar inte hur man redigerar en wiki sida&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49552</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49552"/>
		<updated>2018-12-07T14:12:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: /* Nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
En negativ aspekt är det underhålls- och kortlivsproblem som orsakas av kommutatorn, liksom problem med elektromagnetiska störningar på grund av gnistbildning. På grund av de relativt höga underhålls-kommutatorborstarna är universalmotorer bäst lämpade för enheter som matblandare och elverktyg som endast används stötvis och ofta har höga krav på startmoment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan negativ aspekt är att dessa motorer endast får användas där mestadels ren luft alltid är närvarande. På grund av den dramatiskt ökade risken för överhettning skulle helt slutna fläktkylda universalmotorer vara opraktiska, även om vissa har gjorts. En sådan motor skulle behöva en stor fläkt för att cirkulera tillräckligt med luft, vilket minskar effektiviteten eftersom motorn måste använda mer energi för att kyla sig. Det opraktiska materialet kommer från de resulterande storlekarna, vikt- och värmebestämmelserna som öppna motorer har ingen av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49544</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49544"/>
		<updated>2018-12-07T14:03:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49528</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49528"/>
		<updated>2018-12-07T13:53:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49526</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49526"/>
		<updated>2018-12-07T13:52:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45450</id>
		<title>Länkar till projektdagböcker i WordPress</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45450"/>
		<updated>2018-03-05T08:44:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ladda om sidan innan du redigerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]&lt;br /&gt;
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]&lt;br /&gt;
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]&lt;br /&gt;
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]&lt;br /&gt;
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45265</id>
		<title>Andragradsekvationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45265"/>
		<updated>2018-02-20T19:14:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{malruta | &#039;&#039;&#039;Andragradsekvationer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kommer att lära dig lösa andragradsekvationer med hjälp av den mytomspunna pq-formeln. }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teori ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Enkla andragradsekvationer === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| Aa7M6Vzs71U|400|right}}&lt;br /&gt;
Av Daniel Barker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även nu har vi att göra med andragradsekvationer som är enkla fall av den fullständiga ekvationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antingen förkortas x-termerna bort så att man får &#039;&#039;&#039;kvadrattermer&#039;&#039;&#039; kvar att ta roten ur&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
så har man ett kvadraten på ett &#039;&#039;&#039;binom&#039;&#039;&#039; (ett parentesuttryck upphöjt till två) som man tar roten ur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det blir inga imaginära tal eller komplexa rötter i detta avsnitt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Kvadratterm och binom&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kvadratterm:&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;2x^2=50&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=25&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm 5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Binom&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=64&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)=\pm 8&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= +8&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= -8&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x= 15&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x= -1&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dubbelrot ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=0&amp;lt;/math&amp;gt; ger dubbelroten&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=7&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nollproduktsmetoden ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om andragradsekvationen innehåller både kvadratterm och x-term men saknar konstantterm kan man bryta ut x och faktorisera. Om en produkt är lika med noll betyder det att någon av faktorerna är lika med noll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Nollproduktsmetoden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-4x=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x(x-4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nollproduktsmetoden ger rötter som är olika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ekvationen saknar reella rötter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa andragradsekvationen saknar reella rötter (men det finns rötter som består av komplexa tal).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Ickereella rötter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=-4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm \sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det komplexa talet &amp;lt;math&amp;gt;\sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt; skrivs &amp;lt;math&amp;gt;2 i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fullständiga andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Förklaring====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|goYnB61nrjg|400|right|Mario om nyttan med andragradsekvationer.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En generell beskrivning av en andragradsekvation ser ut så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x^2 + px + q = 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &#039;&#039;p&#039;&#039; och &#039;&#039;q&#039;&#039; är tal (siffror) i den speciella ekvationen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den allmänna ekvationen har lösningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x=-\frac{p}{2} \pm \sqrt{(\frac{p}{2})^2-q} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill lösa en ekvation behöver du bara ta reda på vad p och q motsvaras av i din ekvation och sedan sätter du in dessa siffror i formeln ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det inte ska stå någor framför &amp;lt;math&amp;gt;x^2 &amp;lt;/math&amp;gt;-termen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Exempel ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på standardandragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+4x-5=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-\frac{4}{2} \pm \sqrt{(\frac{4}{2})^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{(2)^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{4+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm 3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-2 + 3=1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=-2 - 3=-5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på knepigare ragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x=12&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x-12=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-3x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{(\frac{3}{2})^2+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+\frac{16}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{25}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \frac{5}{2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=\frac{3}{2} - \frac{5}{2}=-\frac{2}{2}= -1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=\frac{3}{2} + \frac{5}{2}=\frac{8}{2}=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Härledning av pq-formeln genom kvadratkomplettering ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|VacSvx3dRhs|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man kan börja med kvadratkomplettering som en inledande förklaring till pq-formeln men det är lika bra att ge sig på pq-formeln direkt. Sedan kan man gå tillbaks till kvadratkompletteringen för att få ett bevis för att pq-formeln fungerar. &lt;br /&gt;
: {{svwp|Kvadratkomplettering}}&lt;br /&gt;
: {{svwp|Andragradsekvation}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;pdf&amp;gt;Peequu-01022012090823.pdf&amp;lt;/pdf&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Faktorisering för att lösa andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| Lös ekvationen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+7x+12=0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hitta faktorerna&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x+3)(x+4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Rötterna ges av nollproduktmetoden&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-4, \qquad x_2=-3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Aktivitet ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
=== Hur det började ===&lt;br /&gt;
Den här behöver man fundera på en stund. &lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/PVUFVf3W  How AlKhawarizmi Solved Quadratic Equation]&lt;br /&gt;
: eller [http://www.geogebratube.org/student/m358 Quadratic equations in early Baghdad]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GGB-bok===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bläddra igenom den här GeoGebraboken och få en överblick över hur andragradsekvationer fungerar&lt;br /&gt;
: https://ggbm.at/drMyunCX&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kan du kvadratkomplettera? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Lös följande andragradsekvation genom kvadratkomplettering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-6x =16&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;&#039;Lös andragradsekvationer på Khan academy:&#039;&#039;&#039;  ====&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{khanruta|&#039;&#039;&#039;Solving Quadratics by facoring&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Lös dessa [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_quadratics_by_factoring Khan, relativt enkla andragradsekvationer]. De kan lösas genom att gissa eller faktorisera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjligen kan det vara svårt att veta hur de menar att man ska göra på vissa uppgifter. Ta reda på rötterna och faktorisera så går et bra.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Matematikdueller ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Matematikduellernas uppgifter är hemliga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Pq-spelen.png|200px|höger|Så går duellerna till]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så här går de till:&lt;br /&gt;
: Kval&lt;br /&gt;
: Grundomgång&lt;br /&gt;
: Finaler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sorteringsövningar och val av metod ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: En [https://www.geogebra.org/m/fUjg9FG5  Sorteringsövning] Klicka och dra!&lt;br /&gt;
: Och en fin övning med facit: [https://www.geogebra.org/m/CCtqSQU5 andragradsekvationer alla metoder] av Svetlana och Anders.&lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/y3HzVGv9 Faktorisera andragradsekvationer (nollpunktsmetoden)]. Här är det givet att du ska faktorisera men du får öva dig på hur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förstå rötterna grafiskt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Andragradsekvationer med pq-formeln&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/B4vtTgKP/width/782/height/450/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;782px&amp;quot; height=&amp;quot;450px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.geogebra.org/m/M7qzyh9M Hela konnstruktionen finns här] (med frågor och diskussioner).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lär mer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot; align=right&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https://sway.com/FTDCByRbfHyodx4y?ref{{=}}Link Andragradskvationer]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-2c/article/9981b409-ebba-40a5-9550-39005f0006a9 Enkla andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/andragradsekvationer Andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Problemlösning med ekvationer]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Repetition inför prov Algebra Ma2C]] &lt;br /&gt;
* Facit och bedömning: Christers bedömningsmall från mellandagen bör finnas [[media:Prov_1_-_Lösnförslag.ppsx| här]]. Lösningen är till Prov 1 ver 4 (2013). Lägg på SlideShare.&lt;br /&gt;
* Diagnos 2 med pq-formeln &lt;br /&gt;
{{print|[http://wikiskola.se/images/Snabbdiagnos2_kvadrerings_och_pq.pdf Snabbdiagnos 2]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== rs-formeln ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
rs-formeln är en variant av pq-formeln:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2 = rx + s&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
ger&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \frac{r}{2} \pm \sqrt{(\frac{r}{2})^2+s}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Färre minustecken.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kan du förklara hur rs-formeln funkar?&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dataövning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Dataövning - konsekutiva tal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lär dig begreppen på engelska ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/1DznnbwHsnbfVb&amp;quot; width=&amp;quot;425&amp;quot; height=&amp;quot;355&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC; border-width:1px; margin-bottom:5px; max-width: 100%;&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att se PowerPointen till höger blir du bättre på att lösa andragradsekvationer genom faktorisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.slideshare.net/yvettelee3956/rs-solving-graphingquadraticequation Rs solving graphingquadraticequation]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Se två filmer med Michael Bondestam ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|eQZEtWY_4kE|340|left}}{{#ev:youtube|FVMWj3PTn7U|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45264</id>
		<title>Andragradsekvationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45264"/>
		<updated>2018-02-20T19:13:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{malruta | &#039;&#039;&#039;Andragradsekvationer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kommer att lära dig lösa andragradsekvationer med hjälp av den mytomspunna pq-formeln. }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teori ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Enkla andragradsekvationer === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| Aa7M6Vzs71U|400|right}}&lt;br /&gt;
Av Daniel Barker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även nu har vi att göra med andragradsekvationer som är enkla fall av den fullständiga ekvationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antingen förkortas x-termerna bort så att man får &#039;&#039;&#039;kvadrattermer&#039;&#039;&#039; kvar att ta roten ur&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
så har man ett kvadraten på ett &#039;&#039;&#039;binom&#039;&#039;&#039; (ett parentesuttryck upphöjt till två) som man tar roten ur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det blir inga imaginära tal eller komplexa rötter i detta avsnitt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Kvadratterm och binom&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kvadratterm:&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;2x^2=50&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=25&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm 5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Binom&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=64&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)=\pm 8&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= +8&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= -8&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x= 15&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x= -1&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dubbelrot ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=0&amp;lt;/math&amp;gt; ger dubbelroten&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=7&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nollproduktsmetoden ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om andragradsekvationen innehåller både kvadratterm och x-term men saknar konstantterm kan man bryta ut x och faktorisera. Om en produkt är lika med noll betyder det att någon av faktorerna är lika med noll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Nollproduktsmetoden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-4x=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x(x-4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nollproduktsmetoden ger rötter som är olika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ekvationen saknar reella rötter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa andragradsekvationen saknar reella rötter (men det finns rötter som består av komplexa tal).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Ickereella rötter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=-4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm \sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det komplexa talet &amp;lt;math&amp;gt;\sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt; skrivs &amp;lt;math&amp;gt;2 i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fullständiga andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Förklaring====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|goYnB61nrjg|400|right|Mario om nyttan med andragradsekvationer.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En generell beskrivning av en andragradsekvation ser ut så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x^2 + px + q = 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &#039;&#039;p&#039;&#039; och &#039;&#039;q&#039;&#039; är tal (siffror) i den speciella ekvationen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den allmänna ekvationen har lösningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x=-\frac{p}{2} \pm \sqrt{(\frac{3}{2})^2-q} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill lösa en ekvation behöver du bara ta reda på vad p och q motsvaras av i din ekvation och sedan sätter du in dessa siffror i formeln ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det inte ska stå någor framför &amp;lt;math&amp;gt;x^2 &amp;lt;/math&amp;gt;-termen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Exempel ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på standardandragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+4x-5=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-\frac{4}{2} \pm \sqrt{(\frac{4}{2})^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{(2)^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{4+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm 3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-2 + 3=1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=-2 - 3=-5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på knepigare ragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x=12&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x-12=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-3x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{(\frac{3}{2})^2+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+\frac{16}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{25}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \frac{5}{2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=\frac{3}{2} - \frac{5}{2}=-\frac{2}{2}= -1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=\frac{3}{2} + \frac{5}{2}=\frac{8}{2}=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Härledning av pq-formeln genom kvadratkomplettering ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|VacSvx3dRhs|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man kan börja med kvadratkomplettering som en inledande förklaring till pq-formeln men det är lika bra att ge sig på pq-formeln direkt. Sedan kan man gå tillbaks till kvadratkompletteringen för att få ett bevis för att pq-formeln fungerar. &lt;br /&gt;
: {{svwp|Kvadratkomplettering}}&lt;br /&gt;
: {{svwp|Andragradsekvation}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;pdf&amp;gt;Peequu-01022012090823.pdf&amp;lt;/pdf&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Faktorisering för att lösa andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| Lös ekvationen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+7x+12=0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hitta faktorerna&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x+3)(x+4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Rötterna ges av nollproduktmetoden&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-4, \qquad x_2=-3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Aktivitet ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
=== Hur det började ===&lt;br /&gt;
Den här behöver man fundera på en stund. &lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/PVUFVf3W  How AlKhawarizmi Solved Quadratic Equation]&lt;br /&gt;
: eller [http://www.geogebratube.org/student/m358 Quadratic equations in early Baghdad]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GGB-bok===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bläddra igenom den här GeoGebraboken och få en överblick över hur andragradsekvationer fungerar&lt;br /&gt;
: https://ggbm.at/drMyunCX&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kan du kvadratkomplettera? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Lös följande andragradsekvation genom kvadratkomplettering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-6x =16&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;&#039;Lös andragradsekvationer på Khan academy:&#039;&#039;&#039;  ====&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{khanruta|&#039;&#039;&#039;Solving Quadratics by facoring&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Lös dessa [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_quadratics_by_factoring Khan, relativt enkla andragradsekvationer]. De kan lösas genom att gissa eller faktorisera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjligen kan det vara svårt att veta hur de menar att man ska göra på vissa uppgifter. Ta reda på rötterna och faktorisera så går et bra.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Matematikdueller ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Matematikduellernas uppgifter är hemliga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Pq-spelen.png|200px|höger|Så går duellerna till]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så här går de till:&lt;br /&gt;
: Kval&lt;br /&gt;
: Grundomgång&lt;br /&gt;
: Finaler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sorteringsövningar och val av metod ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: En [https://www.geogebra.org/m/fUjg9FG5  Sorteringsövning] Klicka och dra!&lt;br /&gt;
: Och en fin övning med facit: [https://www.geogebra.org/m/CCtqSQU5 andragradsekvationer alla metoder] av Svetlana och Anders.&lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/y3HzVGv9 Faktorisera andragradsekvationer (nollpunktsmetoden)]. Här är det givet att du ska faktorisera men du får öva dig på hur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förstå rötterna grafiskt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Andragradsekvationer med pq-formeln&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/B4vtTgKP/width/782/height/450/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;782px&amp;quot; height=&amp;quot;450px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.geogebra.org/m/M7qzyh9M Hela konnstruktionen finns här] (med frågor och diskussioner).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lär mer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot; align=right&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https://sway.com/FTDCByRbfHyodx4y?ref{{=}}Link Andragradskvationer]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-2c/article/9981b409-ebba-40a5-9550-39005f0006a9 Enkla andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/andragradsekvationer Andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Problemlösning med ekvationer]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Repetition inför prov Algebra Ma2C]] &lt;br /&gt;
* Facit och bedömning: Christers bedömningsmall från mellandagen bör finnas [[media:Prov_1_-_Lösnförslag.ppsx| här]]. Lösningen är till Prov 1 ver 4 (2013). Lägg på SlideShare.&lt;br /&gt;
* Diagnos 2 med pq-formeln &lt;br /&gt;
{{print|[http://wikiskola.se/images/Snabbdiagnos2_kvadrerings_och_pq.pdf Snabbdiagnos 2]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== rs-formeln ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
rs-formeln är en variant av pq-formeln:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2 = rx + s&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
ger&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \frac{r}{2} \pm \sqrt{(\frac{r}{2})^2+s}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Färre minustecken.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kan du förklara hur rs-formeln funkar?&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dataövning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Dataövning - konsekutiva tal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lär dig begreppen på engelska ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/1DznnbwHsnbfVb&amp;quot; width=&amp;quot;425&amp;quot; height=&amp;quot;355&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC; border-width:1px; margin-bottom:5px; max-width: 100%;&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att se PowerPointen till höger blir du bättre på att lösa andragradsekvationer genom faktorisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.slideshare.net/yvettelee3956/rs-solving-graphingquadraticequation Rs solving graphingquadraticequation]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Se två filmer med Michael Bondestam ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|eQZEtWY_4kE|340|left}}{{#ev:youtube|FVMWj3PTn7U|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45263</id>
		<title>Andragradsekvationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45263"/>
		<updated>2018-02-20T19:12:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{malruta | &#039;&#039;&#039;Andragradsekvationer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kommer att lära dig lösa andragradsekvationer med hjälp av den mytomspunna pq-formeln. }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teori ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Enkla andragradsekvationer === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| Aa7M6Vzs71U|400|right}}&lt;br /&gt;
Av Daniel Barker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även nu har vi att göra med andragradsekvationer som är enkla fall av den fullständiga ekvationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antingen förkortas x-termerna bort så att man får &#039;&#039;&#039;kvadrattermer&#039;&#039;&#039; kvar att ta roten ur&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
så har man ett kvadraten på ett &#039;&#039;&#039;binom&#039;&#039;&#039; (ett parentesuttryck upphöjt till två) som man tar roten ur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det blir inga imaginära tal eller komplexa rötter i detta avsnitt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Kvadratterm och binom&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kvadratterm:&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;2x^2=50&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=25&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm 5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Binom&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=64&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)=\pm 8&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= +8&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= -8&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x= 15&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x= -1&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dubbelrot ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=0&amp;lt;/math&amp;gt; ger dubbelroten&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=7&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nollproduktsmetoden ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om andragradsekvationen innehåller både kvadratterm och x-term men saknar konstantterm kan man bryta ut x och faktorisera. Om en produkt är lika med noll betyder det att någon av faktorerna är lika med noll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Nollproduktsmetoden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-4x=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x(x-4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nollproduktsmetoden ger rötter som är olika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ekvationen saknar reella rötter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa andragradsekvationen saknar reella rötter (men det finns rötter som består av komplexa tal).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Ickereella rötter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=-4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm \sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det komplexa talet &amp;lt;math&amp;gt;\sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt; skrivs &amp;lt;math&amp;gt;2 i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fullständiga andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Förklaring====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|goYnB61nrjg|400|right|Mario om nyttan med andragradsekvationer.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En generell beskrivning av en andragradsekvation ser ut så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x^2 + px + q = 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &#039;&#039;p&#039;&#039; och &#039;&#039;q&#039;&#039; är tal (siffror) i den speciella ekvationen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den allmänna ekvationen har lösningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x=-\frac{p}{2} \pm \sqrt{\frac{p}{2}^2-q} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill lösa en ekvation behöver du bara ta reda på vad p och q motsvaras av i din ekvation och sedan sätter du in dessa siffror i formeln ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det inte ska stå någor framför &amp;lt;math&amp;gt;x^2 &amp;lt;/math&amp;gt;-termen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Exempel ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på standardandragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+4x-5=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-\frac{4}{2} \pm \sqrt{(\frac{4}{2})^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{(2)^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{4+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm 3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-2 + 3=1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=-2 - 3=-5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på knepigare ragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x=12&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x-12=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-3x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{(\frac{3}{2})^2+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+\frac{16}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{25}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \frac{5}{2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=\frac{3}{2} - \frac{5}{2}=-\frac{2}{2}= -1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=\frac{3}{2} + \frac{5}{2}=\frac{8}{2}=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Härledning av pq-formeln genom kvadratkomplettering ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|VacSvx3dRhs|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man kan börja med kvadratkomplettering som en inledande förklaring till pq-formeln men det är lika bra att ge sig på pq-formeln direkt. Sedan kan man gå tillbaks till kvadratkompletteringen för att få ett bevis för att pq-formeln fungerar. &lt;br /&gt;
: {{svwp|Kvadratkomplettering}}&lt;br /&gt;
: {{svwp|Andragradsekvation}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;pdf&amp;gt;Peequu-01022012090823.pdf&amp;lt;/pdf&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Faktorisering för att lösa andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| Lös ekvationen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+7x+12=0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hitta faktorerna&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x+3)(x+4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Rötterna ges av nollproduktmetoden&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-4, \qquad x_2=-3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Aktivitet ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
=== Hur det började ===&lt;br /&gt;
Den här behöver man fundera på en stund. &lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/PVUFVf3W  How AlKhawarizmi Solved Quadratic Equation]&lt;br /&gt;
: eller [http://www.geogebratube.org/student/m358 Quadratic equations in early Baghdad]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GGB-bok===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bläddra igenom den här GeoGebraboken och få en överblick över hur andragradsekvationer fungerar&lt;br /&gt;
: https://ggbm.at/drMyunCX&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kan du kvadratkomplettera? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Lös följande andragradsekvation genom kvadratkomplettering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-6x =16&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;&#039;Lös andragradsekvationer på Khan academy:&#039;&#039;&#039;  ====&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{khanruta|&#039;&#039;&#039;Solving Quadratics by facoring&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Lös dessa [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_quadratics_by_factoring Khan, relativt enkla andragradsekvationer]. De kan lösas genom att gissa eller faktorisera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjligen kan det vara svårt att veta hur de menar att man ska göra på vissa uppgifter. Ta reda på rötterna och faktorisera så går et bra.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Matematikdueller ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Matematikduellernas uppgifter är hemliga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Pq-spelen.png|200px|höger|Så går duellerna till]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så här går de till:&lt;br /&gt;
: Kval&lt;br /&gt;
: Grundomgång&lt;br /&gt;
: Finaler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sorteringsövningar och val av metod ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: En [https://www.geogebra.org/m/fUjg9FG5  Sorteringsövning] Klicka och dra!&lt;br /&gt;
: Och en fin övning med facit: [https://www.geogebra.org/m/CCtqSQU5 andragradsekvationer alla metoder] av Svetlana och Anders.&lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/y3HzVGv9 Faktorisera andragradsekvationer (nollpunktsmetoden)]. Här är det givet att du ska faktorisera men du får öva dig på hur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förstå rötterna grafiskt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Andragradsekvationer med pq-formeln&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/B4vtTgKP/width/782/height/450/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;782px&amp;quot; height=&amp;quot;450px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.geogebra.org/m/M7qzyh9M Hela konnstruktionen finns här] (med frågor och diskussioner).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lär mer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot; align=right&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https://sway.com/FTDCByRbfHyodx4y?ref{{=}}Link Andragradskvationer]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-2c/article/9981b409-ebba-40a5-9550-39005f0006a9 Enkla andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/andragradsekvationer Andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Problemlösning med ekvationer]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Repetition inför prov Algebra Ma2C]] &lt;br /&gt;
* Facit och bedömning: Christers bedömningsmall från mellandagen bör finnas [[media:Prov_1_-_Lösnförslag.ppsx| här]]. Lösningen är till Prov 1 ver 4 (2013). Lägg på SlideShare.&lt;br /&gt;
* Diagnos 2 med pq-formeln &lt;br /&gt;
{{print|[http://wikiskola.se/images/Snabbdiagnos2_kvadrerings_och_pq.pdf Snabbdiagnos 2]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== rs-formeln ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
rs-formeln är en variant av pq-formeln:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2 = rx + s&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
ger&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \frac{r}{2} \pm \sqrt{(\frac{r}{2})^2+s}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Färre minustecken.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kan du förklara hur rs-formeln funkar?&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dataövning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Dataövning - konsekutiva tal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lär dig begreppen på engelska ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/1DznnbwHsnbfVb&amp;quot; width=&amp;quot;425&amp;quot; height=&amp;quot;355&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC; border-width:1px; margin-bottom:5px; max-width: 100%;&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att se PowerPointen till höger blir du bättre på att lösa andragradsekvationer genom faktorisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.slideshare.net/yvettelee3956/rs-solving-graphingquadraticequation Rs solving graphingquadraticequation]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Se två filmer med Michael Bondestam ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|eQZEtWY_4kE|340|left}}{{#ev:youtube|FVMWj3PTn7U|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45262</id>
		<title>Andragradsekvationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Andragradsekvationer&amp;diff=45262"/>
		<updated>2018-02-20T19:10:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{malruta | &#039;&#039;&#039;Andragradsekvationer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du kommer att lära dig lösa andragradsekvationer med hjälp av den mytomspunna pq-formeln. }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teori ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Enkla andragradsekvationer === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| Aa7M6Vzs71U|400|right}}&lt;br /&gt;
Av Daniel Barker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även nu har vi att göra med andragradsekvationer som är enkla fall av den fullständiga ekvationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antingen förkortas x-termerna bort så att man får &#039;&#039;&#039;kvadrattermer&#039;&#039;&#039; kvar att ta roten ur&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
så har man ett kvadraten på ett &#039;&#039;&#039;binom&#039;&#039;&#039; (ett parentesuttryck upphöjt till två) som man tar roten ur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det blir inga imaginära tal eller komplexa rötter i detta avsnitt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Kvadratterm och binom&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kvadratterm:&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;2x^2=50&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=25&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm 5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Binom&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=64&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)=\pm 8&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= +8&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)= -8&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x= 15&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x= -1&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dubbelrot ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x-7)^2=0&amp;lt;/math&amp;gt; ger dubbelroten&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=7&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nollproduktsmetoden ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om andragradsekvationen innehåller både kvadratterm och x-term men saknar konstantterm kan man bryta ut x och faktorisera. Om en produkt är lika med noll betyder det att någon av faktorerna är lika med noll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Nollproduktsmetoden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-4x=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x(x-4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=0&amp;lt;/math&amp;gt; eller &amp;lt;math&amp;gt;x=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nollproduktsmetoden ger rötter som är olika.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ekvationen saknar reella rötter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa andragradsekvationen saknar reella rötter (men det finns rötter som består av komplexa tal).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Ickereella rötter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2=-4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\pm \sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det komplexa talet &amp;lt;math&amp;gt;\sqrt{-4}&amp;lt;/math&amp;gt; skrivs &amp;lt;math&amp;gt;2 i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fullständiga andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Förklaring====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|goYnB61nrjg|400|right|Mario om nyttan med andragradsekvationer.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En generell beskrivning av en andragradsekvation ser ut så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x^2 + px + q = 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &#039;&#039;p&#039;&#039; och &#039;&#039;q&#039;&#039; är tal (siffror) i den speciella ekvationen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den allmänna ekvationen har lösningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x=-\frac{p}{2} \pm \sqrt{(p/2)^2-q} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du vill lösa en ekvation behöver du bara ta reda på vad p och q motsvaras av i din ekvation och sedan sätter du in dessa siffror i formeln ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det inte ska stå någor framför &amp;lt;math&amp;gt;x^2 &amp;lt;/math&amp;gt;-termen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== pq-formeln - Exempel ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på standardandragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+4x-5=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-\frac{4}{2} \pm \sqrt{(\frac{4}{2})^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{(2)^2+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm \sqrt{4+5}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=-2 \pm 3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-2 + 3=1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=-2 - 3=-5&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{exruta|pq-formeln på knepigare ragradsekvation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x=12&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;3x^2-9x-12=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-3x-4=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{(\frac{3}{2})^2+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+4}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+\frac{16}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{25}{4}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x=\frac{3}{2} \pm \frac{5}{2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=\frac{3}{2} - \frac{5}{2}=-\frac{2}{2}= -1&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2=\frac{3}{2} + \frac{5}{2}=\frac{8}{2}=4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Härledning av pq-formeln genom kvadratkomplettering ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|VacSvx3dRhs|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man kan börja med kvadratkomplettering som en inledande förklaring till pq-formeln men det är lika bra att ge sig på pq-formeln direkt. Sedan kan man gå tillbaks till kvadratkompletteringen för att få ett bevis för att pq-formeln fungerar. &lt;br /&gt;
: {{svwp|Kvadratkomplettering}}&lt;br /&gt;
: {{svwp|Andragradsekvation}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;pdf&amp;gt;Peequu-01022012090823.pdf&amp;lt;/pdf&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Faktorisering för att lösa andragradsekvationer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| Lös ekvationen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2+7x+12=0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hitta faktorerna&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;(x+3)(x+4)=0&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Rötterna ges av nollproduktmetoden&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1=-4, \qquad x_2=-3&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Aktivitet ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
=== Hur det började ===&lt;br /&gt;
Den här behöver man fundera på en stund. &lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/PVUFVf3W  How AlKhawarizmi Solved Quadratic Equation]&lt;br /&gt;
: eller [http://www.geogebratube.org/student/m358 Quadratic equations in early Baghdad]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GGB-bok===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bläddra igenom den här GeoGebraboken och få en överblick över hur andragradsekvationer fungerar&lt;br /&gt;
: https://ggbm.at/drMyunCX&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kan du kvadratkomplettera? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Lös följande andragradsekvation genom kvadratkomplettering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2-6x =16&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;&#039;Lös andragradsekvationer på Khan academy:&#039;&#039;&#039;  ====&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{khanruta|&#039;&#039;&#039;Solving Quadratics by facoring&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Lös dessa [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_quadratics_by_factoring Khan, relativt enkla andragradsekvationer]. De kan lösas genom att gissa eller faktorisera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Möjligen kan det vara svårt att veta hur de menar att man ska göra på vissa uppgifter. Ta reda på rötterna och faktorisera så går et bra.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Matematikdueller ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Matematikduellernas uppgifter är hemliga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Pq-spelen.png|200px|höger|Så går duellerna till]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så här går de till:&lt;br /&gt;
: Kval&lt;br /&gt;
: Grundomgång&lt;br /&gt;
: Finaler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sorteringsövningar och val av metod ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: En [https://www.geogebra.org/m/fUjg9FG5  Sorteringsövning] Klicka och dra!&lt;br /&gt;
: Och en fin övning med facit: [https://www.geogebra.org/m/CCtqSQU5 andragradsekvationer alla metoder] av Svetlana och Anders.&lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/y3HzVGv9 Faktorisera andragradsekvationer (nollpunktsmetoden)]. Här är det givet att du ska faktorisera men du får öva dig på hur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förstå rötterna grafiskt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Andragradsekvationer med pq-formeln&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/B4vtTgKP/width/782/height/450/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;782px&amp;quot; height=&amp;quot;450px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.geogebra.org/m/M7qzyh9M Hela konnstruktionen finns här] (med frågor och diskussioner).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lär mer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot; align=right&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https://sway.com/FTDCByRbfHyodx4y?ref{{=}}Link Andragradskvationer]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-2c/article/9981b409-ebba-40a5-9550-39005f0006a9 Enkla andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/andragradsekvationer Andragradsekvationer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Problemlösning med ekvationer]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Repetition inför prov Algebra Ma2C]] &lt;br /&gt;
* Facit och bedömning: Christers bedömningsmall från mellandagen bör finnas [[media:Prov_1_-_Lösnförslag.ppsx| här]]. Lösningen är till Prov 1 ver 4 (2013). Lägg på SlideShare.&lt;br /&gt;
* Diagnos 2 med pq-formeln &lt;br /&gt;
{{print|[http://wikiskola.se/images/Snabbdiagnos2_kvadrerings_och_pq.pdf Snabbdiagnos 2]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== rs-formeln ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
rs-formeln är en variant av pq-formeln:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2 = rx + s&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
ger&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \frac{r}{2} \pm \sqrt{(\frac{r}{2})^2+s}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Färre minustecken.) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kan du förklara hur rs-formeln funkar?&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dataövning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Dataövning - konsekutiva tal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lär dig begreppen på engelska ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/1DznnbwHsnbfVb&amp;quot; width=&amp;quot;425&amp;quot; height=&amp;quot;355&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC; border-width:1px; margin-bottom:5px; max-width: 100%;&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att se PowerPointen till höger blir du bättre på att lösa andragradsekvationer genom faktorisering. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.slideshare.net/yvettelee3956/rs-solving-graphingquadraticequation Rs solving graphingquadraticequation]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Se två filmer med Michael Bondestam ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|eQZEtWY_4kE|340|left}}{{#ev:youtube|FVMWj3PTn7U|340|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Komplexa_tal_Ma2c&amp;diff=45261</id>
		<title>Komplexa tal Ma2c</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Komplexa_tal_Ma2c&amp;diff=45261"/>
		<updated>2018-02-20T19:04:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{malruta | Komplxa tal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu lär vi oss att använda komplxa tal för att lösa andragradsekvationer med ickereella rötter. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teori ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad ska man ha komplexa tal till? ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|T647CGsuOVU|320|right|Imaginary Numbers Are Real, Part 1: Introduction}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Komplexa tal &#039;&#039;&#039;används&#039;&#039;&#039; när man räknar på växelström. &lt;br /&gt;
** [http://sv.wikipedia.org/wiki/J%CF%89-metoden j-omegametoden]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Komplexa rötter ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|DHoRnxqnWrw|320|right|komplexa tal}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andragradsekvationer med ickereella röter uppstår när vi behöver ta roten ur ett negativt tal. Då använder vi komplexa tal. Repetera gärna genom att titta på sidan [https://wikiskola.se/index.php?title=Tal_och_talm%C3%A4ngder Tal och talmängder]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta|&#039;&#039;&#039;Komplexa tal&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\sqrt{-1} = i &amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; i^2 = -1 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett komplext tal består av en realdel &amp;lt;math&amp;gt;a&amp;lt;/math&amp;gt; och en imaginärdel &amp;lt;math&amp;gt;b&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; z = a + bi &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;Re z = a&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;Im z = b&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
[http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x^2%3D-16 x&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; {{=}} -16] har ingen reell rot men däremot två komplexa.&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2 = -16&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm \sqrt{-16}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm \sqrt{i^2 * 16}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm \sqrt{i^2} * \sqrt{16}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm i * 4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1 = 4i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2 = -4i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x%5E2+-4x+%2B13 x&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-4x+13{{=}}0] har också två komplexa rötter fast här består varje rot av både en realdel och en imaginärdel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x^2 - 4x + 13 = 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;{{pq-formeln}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = -\frac{-4}{2} \pm \sqrt{ (\frac{4}{2})^2 - 13 }&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm \sqrt{4 - 13} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm \sqrt{-9} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm \sqrt{9*i^2} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm 3i &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x_1 = 2 +3i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x_2 = 2 - 3i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Läs mer:&#039;&#039;&#039; [http://sv.wikipedia.org/wiki/Komplexa_tal Komplexa tal på wikipedia]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Aktivitet ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Öva online ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{khanruta |  [https://www.khanacademy.org/math/precalculus/imaginary-and-complex-numbers/adding-and-subtracting-complex-numbers/e/complex_plane_operations Graphically add &amp;amp; subtract complex numbers]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppgift ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;CAS i Geogebra&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
[[Fil:CSolve.PNG|280px|höger]]&lt;br /&gt;
Lär dig lösa andragradsekvationer med [https://www.geogebra.org/m/yz2ynJMR CAS-modulen i GeoGebra].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CAS står för [https://en.wikipedia.org/wiki/Computer_algebra_system Computer Algebra System].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.geogebra.org/m/ogeMbIiF GeoGebra Quickstart Tutorial].&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Visualisera komplexa rötter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/jRfwmrVf Visualisera komplexa rötter]&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Andragradsekvation, Visualisera komplexa rötter.&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/x2kvXvpb/width/839/height/448/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;839px&amp;quot; height=&amp;quot;448px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lär mer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| align=&amp;quot;right&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https xxx]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-2c/article/3c633f9b-5112-44c0-aa59-219c3816c74a Andragradsekvationer med komplexa rötter] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/komplexa-tal Komplexatal] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Texter från högskolan ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.eit.lth.se/fileadmin/eit/courses/etia01/1112/Frekvensplanet.pdf Komplexa tal i elläran]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== En wiki med mycket teknik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://wiki.sikvall.se/index.php/J%CF%89-metoden j-omegametoden]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fördjupning som hör till Ma4 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | eAr3YbPgrIY | 340 | right |Magnus Rönnholm, CC}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Konjugatet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett komplext tals konjugat kan bildas genom att spegla dess imaginärdel i &#039;&#039;x&#039;&#039;-axeln:&lt;br /&gt;
:[[Fil:ComplexaTalplanet.svg|left|140px]]&lt;br /&gt;
{{clear|left}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konjugatet till ett komplext tal z = a + b i definieras som&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; \bar{z} = a - b\,\mathrm i &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För konjugatet gäller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\overline{z + w} = \overline{z} + \overline{w} \!\  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\overline{zw} = \overline{z}\; \overline{w} \!\  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\left| \overline{z} \right| = \left| z \right| &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Absolutbeloppet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Absolutbeloppet av ett komplext tal z = a + b i kan i det komplexa talplanet tolkas som avståndet från origo till punkten (a, b) och beräknas som&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;r= \sqrt{a^2 + b^2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;r= \sqrt{\mathrm{Re}(z)^2 + \mathrm{Im}(z)^2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
För absolutbeloppet gäller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;|z_1 \cdot z_2| = |z_1|\cdot |z_2|&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\left|{z_1 \over z_2} \right | = {|z_1|\over |z_2|}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Komplexa_tal_Ma2c&amp;diff=45260</id>
		<title>Komplexa tal Ma2c</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Komplexa_tal_Ma2c&amp;diff=45260"/>
		<updated>2018-02-20T19:01:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{malruta | Komplxa tal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu lär vi oss att använda komplxa tal för att lösa andragradsekvationer med ickereella rötter. &lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teori ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad ska man ha komplexa tal till? ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|T647CGsuOVU|320|right|Imaginary Numbers Are Real, Part 1: Introduction}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Komplexa tal &#039;&#039;&#039;används&#039;&#039;&#039; när man räknar på växelström. &lt;br /&gt;
** [http://sv.wikipedia.org/wiki/J%CF%89-metoden j-omegametoden]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Komplexa rötter ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|DHoRnxqnWrw|320|right|komplexa tal}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andragradsekvationer med ickereella röter uppstår när vi behöver ta roten ur ett negativt tal. Då använder vi komplexa tal. Repetera gärna genom att titta på sidan [[Tal_och_talmängder]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta|&#039;&#039;&#039;Komplexa tal&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\sqrt{-1} = i &amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; i^2 = -1 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett komplext tal består av en realdel &amp;lt;math&amp;gt;a&amp;lt;/math&amp;gt; och en imaginärdel &amp;lt;math&amp;gt;b&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; z = a + bi &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;Re z = a&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;Im z = b&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
[http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x^2%3D-16 x&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; {{=}} -16] har ingen reell rot men däremot två komplexa.&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x^2 = -16&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm \sqrt{-16}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm \sqrt{i^2 * 16}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm \sqrt{i^2} * \sqrt{16}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x = \pm i * 4&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_1 = 4i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;x_2 = -4i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x%5E2+-4x+%2B13 x&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-4x+13{{=}}0] har också två komplexa rötter fast här består varje rot av både en realdel och en imaginärdel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x^2 - 4x + 13 = 0 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;{{pq-formeln}}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = -\frac{-4}{2} \pm \sqrt{ (\frac{4}{2})^2 - 13 }&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm \sqrt{4 - 13} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm \sqrt{-9} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm \sqrt{9*i^2} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x = 2 \pm 3i &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x_1 = 2 +3i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; x_2 = 2 - 3i&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Läs mer:&#039;&#039;&#039; [http://sv.wikipedia.org/wiki/Komplexa_tal Komplexa tal på wikipedia]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Aktivitet ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Öva online ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{khanruta |  [https://www.khanacademy.org/math/precalculus/imaginary-and-complex-numbers/adding-and-subtracting-complex-numbers/e/complex_plane_operations Graphically add &amp;amp; subtract complex numbers]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppgift ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;CAS i Geogebra&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
[[Fil:CSolve.PNG|280px|höger]]&lt;br /&gt;
Lär dig lösa andragradsekvationer med [https://www.geogebra.org/m/yz2ynJMR CAS-modulen i GeoGebra].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CAS står för [https://en.wikipedia.org/wiki/Computer_algebra_system Computer Algebra System].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.geogebra.org/m/ogeMbIiF GeoGebra Quickstart Tutorial].&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Visualisera komplexa rötter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [https://www.geogebra.org/m/jRfwmrVf Visualisera komplexa rötter]&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Andragradsekvation, Visualisera komplexa rötter.&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/x2kvXvpb/width/839/height/448/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;839px&amp;quot; height=&amp;quot;448px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lär mer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| align=&amp;quot;right&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https xxx]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-2c/article/3c633f9b-5112-44c0-aa59-219c3816c74a Andragradsekvationer med komplexa rötter] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/komplexa-tal Komplexatal] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Texter från högskolan ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.eit.lth.se/fileadmin/eit/courses/etia01/1112/Frekvensplanet.pdf Komplexa tal i elläran]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== En wiki med mycket teknik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://wiki.sikvall.se/index.php/J%CF%89-metoden j-omegametoden]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fördjupning som hör till Ma4 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | eAr3YbPgrIY | 340 | right |Magnus Rönnholm, CC}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Konjugatet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett komplext tals konjugat kan bildas genom att spegla dess imaginärdel i &#039;&#039;x&#039;&#039;-axeln:&lt;br /&gt;
:[[Fil:ComplexaTalplanet.svg|left|140px]]&lt;br /&gt;
{{clear|left}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konjugatet till ett komplext tal z = a + b i definieras som&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; \bar{z} = a - b\,\mathrm i &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För konjugatet gäller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\overline{z + w} = \overline{z} + \overline{w} \!\  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\overline{zw} = \overline{z}\; \overline{w} \!\  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\left| \overline{z} \right| = \left| z \right| &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Absolutbeloppet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Absolutbeloppet av ett komplext tal z = a + b i kan i det komplexa talplanet tolkas som avståndet från origo till punkten (a, b) och beräknas som&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;r= \sqrt{a^2 + b^2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;r= \sqrt{\mathrm{Re}(z)^2 + \mathrm{Im}(z)^2}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
För absolutbeloppet gäller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;|z_1 \cdot z_2| = |z_1|\cdot |z_2|&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt;\left|{z_1 \over z_2} \right | = {|z_1|\over |z_2|}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=43343</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=43343"/>
		<updated>2017-11-27T08:23:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
[[File:Chromium zone refined and 1cm3 cube.jpg|thumb|Chromium zone refined and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Verchromte Felge.jpg|miniatyr|En bilfälg med förkromning.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Process&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning.&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter.&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på [https://www.youtube.com/watch?v=v5hej6bd9v4 Underlaget].&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur.&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken.&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Olika typer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Användningsområde&amp;lt;/big&amp;gt; :&lt;br /&gt;
Kromning brukar ofta användas till T.ex avgasrör, motorcykelstyre, fälgar, grill, till hela karosser på bilar men man kan också kroma båtar och då brukar det vara lister på båten som blir kromade.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=43341</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=43341"/>
		<updated>2017-11-27T08:22:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
[[File:Chromium zone refined and 1cm3 cube.jpg|thumb|Chromium zone refined and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Verchromte Felge.jpg|miniatyr|En bilfälg med förkromning.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Process&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning.&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter.&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på [https://www.youtube.com/watch?v=v5hej6bd9v4 Underlaget]&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur.&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken.&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Olika typer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Användningsområde&amp;lt;/big&amp;gt; :&lt;br /&gt;
Kromning brukar ofta användas till T.ex avgasrör, motorcykelstyre, fälgar, grill, till hela karosser på bilar men man kan också kroma båtar och då brukar det vara lister på båten som blir kromade.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43303</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43303"/>
		<updated>2017-11-26T16:15:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|200px|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat och legeringar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man räknar på hur mycket guld som finns i en legering. 1 karat innebär att guldmängdens vikt i legeringen är 1/24 av den totala vikten. När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld men man brukar räkna guld som är 999 tusendelar som 24 karat. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka som väger 240 gram är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är andra metaller och legeringar. Oftast så innehåller guldlegeringar bland annat silver och koppar. Om vi tar ett exemple så kan vi ta rödguld som är 75% guld (18K), 8-9% silver och 16-17% koppar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram. Man brukar köpa guld som smycken eller som investeringsobjekt, som till exempel guldtackor. Du köper guld smycken i smyckes butiker och du kan köpa guld som investeringsobjekt på olika hemsidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Gold&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43301</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43301"/>
		<updated>2017-11-26T16:01:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|200px|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat och legeringar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man räknar på hur mycket guld som finns i en legering. 1 karat innebär att guldmängdens vikt i legeringen är 1/24 av den totala vikten. När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld men man brukar räkna guld som är 999 tusendelar som 24 karat. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka som väger 240 gram är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är andra metaller och legeringar. Oftast så innehåller guldlegeringar bland annat silver och koppar. Om vi tar ett exemple så kan vi ta rödguld som är 75% guld (18K), 8-9% silver och 16-17% koppar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Gold&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43296</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43296"/>
		<updated>2017-11-26T15:49:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|200px|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat och legeringar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man räknar på hur mycket guld som finns i en legering. 1 karat innebär att guldmängdens vikt i legeringen är 1/24 av den totala vikten. När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld men man brukar räkna guld som är 999 tusendelar som 24 karat. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka som väger 240 gram är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är andra metaller och legeringar. Oftast så innehåller guldlegeringar bland annat silver och koppar. Om vi tar ett exemple så kan vi ta rödguld som är 75% guld (18K), 8-9% silver och 16-17% koppar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43285</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43285"/>
		<updated>2017-11-26T12:35:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|200px|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43284</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43284"/>
		<updated>2017-11-26T12:34:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43283</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43283"/>
		<updated>2017-11-26T12:32:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|50px|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43282</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43282"/>
		<updated>2017-11-26T12:32:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|250px|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43281</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=43281"/>
		<updated>2017-11-26T12:19:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mohs Hårdhet : 2,5&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42916</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42916"/>
		<updated>2017-11-21T12:42:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna. I september 2017 låg priset på 24 karats guld 42$ per gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42898</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42898"/>
		<updated>2017-11-21T12:25:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 50% till smycken, 10% används till det industriella området och samt så används 40% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42796</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42796"/>
		<updated>2017-11-21T11:26:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. 1980 så lyckades Glenn T. Seaborg transmutera vismut till guld men det krävdes för mycket energi så det var inte värt att tillverka guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 70% till smycken, 11% används till det industriella området och samt så används 13% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42738</id>
		<title>Guld</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Guld&amp;diff=42738"/>
		<updated>2017-11-20T12:16:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Max Lundgren TE13B och Simon Neüman 17D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Egenskaper === &lt;br /&gt;
[[File:Or Venezuela.jpg|thumb|Guld]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet: 19 300 kg/m3 (273 K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: 2,5 (MOH)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längdutvidgningskoefficient: 1,4 mm/meter/100 kelvin K-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: 315  W/(m K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Resistivitet :  2,35x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt;/sup&amp;gt; Ω&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk ledningsförmåga: 45,5x10&amp;lt;sup&amp;gt;6&amp;lt;/sup&amp;gt; S/m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enligt forskarna så tror man att guld har varit en av de första metallerna som har kommit i bruk utav människan. Det äldsta guldföremålet i Sverige påträffades 2003 i en grav och den är estimerad till 1.880- 1.630 f. Kr. Dock de äldsta guldföremålen vi någonsin har hittat var över 6.000 f. Kr och hittades i Bulgarien, Varna. De upptäcktes en en slump av en grävmaskinsförare som grävde upp marken för att lägga kablar till en begravnings plats. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På medeltiden så var Afrika mest känt över hela världen för deras stora mängder guld. Mansa Moussa, härskaren över riket. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1800-taletsbörjan gick guldproduktionen ned till i stort sätt ingenting. Sedan så återupptäckte man guld fyndigheter i Uralbergen vilket gjorde en ny ökning. 1845 så var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas. Comstocksgången vilket fortsatt är berömd idag lämnade ett värde på 300 miljoner från 1860-1075, redan efter första året så fick man in 38 miljoner kronor guld.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Alkemistisk framställning av guld  ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Au-TableImage.png | 400px | right ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld tillverkades för första gången 1941 genom att beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner. Kemister försökte att framställa Guld genom Platina vilket förvisso gick men däremot så gick man med förlust då det krävdes mängder energi och kraft för att tillverka. Därmed så slutade man tillverka det. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanlig framställningen av guld ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld finns oftast i berggrunden och det är även där metaller eller mineraler brukar förekomma i större mängder. Det finns dock olika metoder för hur man ska utvinna guldet ur berggrunden. En av metoderna är genom att vaska guldet. Detta är det äldsta metoden och man vaskar guldet med hjälp av ett vaskfat vilket gör det enkelt att separera guldkornen från sand och småsten. För att vaska guldet så brukar det vara en flod som är lokaliserad i närheten av ett berg. Om man nu skulle hitta intressanta fynd så brukar maskiner ta över för att påskynda utvinningen av guldet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man nu har hittat en fyndighet så öppnas oftast gruvor såvida företaget som har &amp;quot;äger&amp;quot; området har tillstånd. Man bryter då stenmalm som man tror kan innehålla guld som mals sönder och blandas med en lösning innehållandes natriumcyanid vilket i sin tur kommer att separera guldet som guldcyanid. Zink kommer senare att blandas in i lösningen vilket även i sin tur separerar guld och silver genom kondensation. Zinken separeras sedan med hjälp av en svavelsyra och kvar så har man slutligen något som liknar en ihop smält boll. Efter allting är smält så skickas allting vidare för rening till ett smältverk där man kommer att skaffa åtminstone 99,99% ren ädelmetall innan den godkänns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Användning av guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Cave.JPG|thumb|Grotta där guld befinner sig]]&lt;br /&gt;
I dagsläget så allt guld som utvinns så används 70% till smycken, 11% används till det industriella området och samt så används 13% till investeringsobjekt såsom mynt och guldtackor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Guld har använts till smycket sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4000 år. På det historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden 350-500 e.Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom det industriella området så används guld bland annat av juvelerare, guldsmeder, urmakare, etc. Inom livsmedel dvs. mat och drycker så har guld blivit godkänt som ett livsmedelstillsats med E-nummer E 175. Guldet har blivit använt bland annat i drycker och en av dryckerna är den Polska alkoholdrycken Danziger goldwasser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Falskt guld ===&lt;br /&gt;
[[File:Pyrite Fools Gold Macro 1.JPG|thumb|Kattguld]]&lt;br /&gt;
Falskt guld är oftast refererat till kattguld. Kattguld är en folklig benämning på denna metallglänsande mineral funnen i naturen. Vid vittring av berg så urlakas olika kemiska komponenter och på så sätt så det så kallade kattguldet en metallglänsande gul färg. Kattguld är egentligen ett nedsättande uttryck som betyder att något som ser väldigt värdefullt och äkta ut men i själva verket är det rena motsatsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jacques Cartier kom till Kanada och när han väl var framme så fann han ett &amp;quot;berg av guld&amp;quot; och samt ett &amp;quot;berg av diamanter&amp;quot;. När han väl hade fyllt hella skeppet med dessa dyrbarheter så återvände han stolt till Frankrike för troligtvis värdering samt försäljning. Dock när han var där så konstaterades det att guldet egentligen bara var kattguld och att diamanterna egentligen bara var utav kvarts. Denna historia framförde uttrycket &amp;quot;Guld från Kanada&amp;quot; vilket är liktydigt med något värdelöst, med andra ord skräp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Karat ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller smycken så är det kvalitén och karaten som endast spelar roll. Den maximala karaten guld kan ha är 24 karat. Däremot så kan inte guld vara 24 karat dvs. rent guld. Om ett smycke skulle vara 24 karat så skulle det vara för mjukt. Det är därför man använder sig av legering. Det är ofta att ett smycke är 14 eller 18 karat och detta betyder att 10 eller 6 karat är annat material. Om vi säger att en guldtacka är 18 karat så betyder det att 180 gram är rent guld medan 6 karat är legeringar. Koppar är oftast basmetallen i olika sorters legeringar. De vanligaste legeringarna är t.ex. mässing, brons och nysilver. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Priser och kvalitéer  ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allting beror på vilken karat och kvalité smycket har. Eftersom guldpriset ändras hela tiden så ska är det svårt att sätta ett exakt värde på det. Däremot så kan säkert din lokala bank hjälpa dig med guldpriserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/lang/guld&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42737</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42737"/>
		<updated>2017-11-20T12:15:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium]  av Håkan&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max och Simon N&lt;br /&gt;
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg&lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Tallium]] av Alexander W&lt;br /&gt;
* [[Tantal]]&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer &lt;br /&gt;
* [[Antimon]] av Julius Demissie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Galliumarsenid]]&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* [[Indiumfosfid]]&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan och simon gran&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
* [[Xenon]]&lt;br /&gt;
* [[Neon]] &#039;&#039;&#039;Emil Hamrin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Argon]] DmytroU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
* [[Bok]] Serkan T&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber och duk ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
* [[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
* [[Rep]] av Sebastian A &lt;br /&gt;
* wire, &lt;br /&gt;
* presenning, &lt;br /&gt;
* segelduk, &lt;br /&gt;
* kapellduk &lt;br /&gt;
* möbeltyg, &lt;br /&gt;
* säckväv&lt;br /&gt;
* damast?&lt;br /&gt;
* [[läder]] av Albin R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olja ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hydrualolja&lt;br /&gt;
* Mineralolja&lt;br /&gt;
* [[Råolja]] Av Philip Paraian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Färg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[oljefärg]] Abbas &lt;br /&gt;
* vattenbaserad färg&lt;br /&gt;
* tvåkomponentsfärg&lt;br /&gt;
* [[akrylatfärg]]  Sam A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;br /&gt;
* [[Is]] - Sam Shahriari&lt;br /&gt;
* [[Granit]] - Felix Herber&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41356</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41356"/>
		<updated>2017-10-02T09:22:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Pythagorean proof.svg|thumb|Här visas två kvadrater med samma area och båda har lika stora trianglar i vilket gör så a^2+b^2 är lika med c^2]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
[[File:Pythagoras-theorem.png|150px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;1000px&amp;quot; height=&amp;quot;600px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats. [[File:Pythagoras-theorem.png|200px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41353</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41353"/>
		<updated>2017-10-02T09:20:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Pythagorean proof.svg|thumb|Pythagorean proof]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
[[File:Pythagoras-theorem.png|150px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;1000px&amp;quot; height=&amp;quot;600px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats. [[File:Pythagoras-theorem.png|200px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41340</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41340"/>
		<updated>2017-10-02T08:55:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
[[File:Pythagoras-theorem.png|150px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;1000px&amp;quot; height=&amp;quot;600px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats. [[File:Pythagoras-theorem.png|200px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41327</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41327"/>
		<updated>2017-09-29T10:43:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;1000px&amp;quot; height=&amp;quot;600px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats. [[File:Pythagoras-theorem.png|200px|Pythagoras-theorem]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41321</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41321"/>
		<updated>2017-09-29T10:28:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;1000px&amp;quot; height=&amp;quot;600px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41320</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41320"/>
		<updated>2017-09-29T10:27:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;1000px&amp;quot; height=&amp;quot;600px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41319</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41319"/>
		<updated>2017-09-29T10:26:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;750px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Alltså blir det a2+b2=c2 vilket är formeln för pytagoras sats&lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41318</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41318"/>
		<updated>2017-09-29T10:23:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;a2+b2=c2   Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;579px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. &lt;br /&gt;
Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41316</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41316"/>
		<updated>2017-09-29T10:20:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;a2+b2=c2   Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;579px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt. Pytagoras sats kan bara användas i rätvinkliga trianglar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41225</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41225"/>
		<updated>2017-09-26T08:34:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;a2+b2=c2   Detta är pytagoras sats och den kommer vi att bevisa&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;579px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kan bevis pythagoras sats med denna bild vi ser en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b och dessa kvadrater är omvandlade till andra former vilket gör så att om vi flyttar alla in i en kvadrat med sidan C så passar allt in perfekt.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41222</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41222"/>
		<updated>2017-09-26T08:11:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;579px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 a2+b2=c2&lt;br /&gt;
detta ser vi genom att en kvadrat med sidan a och en kvadrat med sidan b får om vi omvandlar den till andra former så får den plats&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41221</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41221"/>
		<updated>2017-09-26T07:52:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;579px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41219</id>
		<title>Pythagoras grupp 666</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_grupp_666&amp;diff=41219"/>
		<updated>2017-09-26T07:47:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/ZuQYwGhT/width/579/height/587/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;579px&amp;quot; height=&amp;quot;587px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Simon_17D&amp;diff=41218</id>
		<title>Användare:Simon 17D</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Simon_17D&amp;diff=41218"/>
		<updated>2017-09-26T07:42:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Simon 17D: Skapade sidan med &amp;#039;Den enda riktiga Simon i 17D&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Den enda riktiga Simon i 17D&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Simon 17D</name></author>
	</entry>
</feed>