<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Sandel+singh</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Sandel+singh"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Sandel_singh"/>
	<updated>2026-05-18T11:44:21Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=36261</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=36261"/>
		<updated>2016-06-01T15:55:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: ingen &lt;br /&gt;
: hårdhet: väldigt mjuk &lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient: ingen  &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: har ingen &lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]: ingen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull är inte bara en ensam växt. Det är ett släkte av ungefär 50 stycken bomullsväxter. Bomullsbuskar växer vilt, inte i Sverige, men i områden som Indien, Kina och liknande trakter. För att det ska fungera för en bomullsodling krävs det att det är ett tropiskt tempererat klimat.Bomullsodling sker i ett klimat som helst ska vara torrt och ingen frost. Sol är också viktigt. Bomull är en blomma och det krävs att den får leva i det klimat som den måste om det ska vara möjligt för den att leva alls. I Sverige skulle det därför inte gå ha en sådan bomullsodling då vårt klimat inte kan erbjuda 200 dagar garanterat utan frost. Regn skulle också skada bomullen. Det kanske skulle gå att tillverka bomull i specialanpassade växthus men då är det bättre köpa bomull från länder där det kan ske på ett naturligt sätt.Efter bomullen har skördats har man en kvalitetskontroll vilket innebär att man kollar hur grov bomullen är. Det är inte bara i slutet av produktionen det gör kvalitetskontroller. Utan även under hela processen sker det stickprov och man kollar att bomullen har en bra kvalité som vår marknad tycker om. Det är framför allt Europa och Amerika som står för konsumtionen av bomull. Oss länder som köper bomull beräknas köpa varje år&lt;br /&gt;
25 000 000 ton bomull av ett land som Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull var känt i Mellanamerika redan 5.800 f. Kr. och i Kina och Indien 3000 f. Kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först från 800 e. Kr. kom bomullsprodukter till Europa genom arabiska köpmän. Inte förrän 600 år senare, under 1400-talet, började man förarbeta bomull i störrre mängder i södra Tyskland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först spann man bomull i Augsburg och Ulm företradesvis till lin. Redan 100 år tidigare gjorde araber kända bomullet i Sicilien och Spanien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In till 1600-talet ledde Augsburg den industriella massproduktionen, innan den flandriska och engelska bomullsindustrin tog över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vidare uppfinningar, som t. ex. 1764 spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen, bidrog till en avsevärd ökning av produktionsmängden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även i konkurrens med talrika kemiska fibrer täcker bomull än idag ca. 44 % av den sammanlagda textilfiberförbrukningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan 1969 har världsproduktionen nästan fördubblats, trots att bomullsfälten knappast har tilltagit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De stora inbrottet skedde i början av 70talet, då polyesterfibren snabbt tog över 30 % av fibermarknaden. Till dags datu har dock bomullen stabiliserat sin marknadsandel vid trygga 50 %.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom den allmänna trenden mot naturfiberprodukter kunde bomullen på hemtex- och klädsidan delvis bygga ut sina marknadsandelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad bomull kostar kan bero på om du vill ha det som tyg så kan du få det för 19kr per meter från Ikea men sedan kan det kosta 60 USD cent per pund, men priset ändrar ganska ofta på sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=35972</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=35972"/>
		<updated>2016-05-11T09:01:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: ingen &lt;br /&gt;
: hårdhet: väldigt mjuk &lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient: ingen  &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: har ingen &lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]: ingen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull är inte bara en ensam växt. Det är ett släkte av ungefär 50 stycken bomullsväxter. Bomullsbuskar växer vilt, inte i Sverige, men i områden som Indien, Kina och liknande trakter. För att det ska fungera för en bomullsodling krävs det att det är ett tropiskt tempererat klimat.Bomullsodling sker i ett klimat som helst ska vara torrt och ingen frost. Sol är också viktigt. Bomull är en blomma och det krävs att den får leva i det klimat som den måste om det ska vara möjligt för den att leva alls. I Sverige skulle det därför inte gå ha en sådan bomullsodling då vårt klimat inte kan erbjuda 200 dagar garanterat utan frost. Regn skulle också skada bomullen. Det kanske skulle gå att tillverka bomull i specialanpassade växthus men då är det bättre köpa bomull från länder där det kan ske på ett naturligt sätt.Efter bomullen har skördats har man en kvalitetskontroll vilket innebär att man kollar hur grov bomullen är. Det är inte bara i slutet av produktionen det gör kvalitetskontroller. Utan även under hela processen sker det stickprov och man kollar att bomullen har en bra kvalité som vår marknad tycker om. Det är framför allt Europa och Amerika som står för konsumtionen av bomull. Oss länder som köper bomull beräknas köpa varje år&lt;br /&gt;
25 000 000 ton bomull av ett land som Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad bomull kostar kan bero på om du vill ha det som tyg så kan du få det för 19kr per meter från Ikea men sedan kan det kosta 60 USD cent per pund, men priset ändrar ganska ofta på sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=35971</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=35971"/>
		<updated>2016-05-11T09:00:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: ingen [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] &lt;br /&gt;
: hårdhet: väldigt mjuk (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient: ingen  [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: har ingen  [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet  [ohmmeter]: ingen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull är inte bara en ensam växt. Det är ett släkte av ungefär 50 stycken bomullsväxter. Bomullsbuskar växer vilt, inte i Sverige, men i områden som Indien, Kina och liknande trakter. För att det ska fungera för en bomullsodling krävs det att det är ett tropiskt tempererat klimat.Bomullsodling sker i ett klimat som helst ska vara torrt och ingen frost. Sol är också viktigt. Bomull är en blomma och det krävs att den får leva i det klimat som den måste om det ska vara möjligt för den att leva alls. I Sverige skulle det därför inte gå ha en sådan bomullsodling då vårt klimat inte kan erbjuda 200 dagar garanterat utan frost. Regn skulle också skada bomullen. Det kanske skulle gå att tillverka bomull i specialanpassade växthus men då är det bättre köpa bomull från länder där det kan ske på ett naturligt sätt.Efter bomullen har skördats har man en kvalitetskontroll vilket innebär att man kollar hur grov bomullen är. Det är inte bara i slutet av produktionen det gör kvalitetskontroller. Utan även under hela processen sker det stickprov och man kollar att bomullen har en bra kvalité som vår marknad tycker om. Det är framför allt Europa och Amerika som står för konsumtionen av bomull. Oss länder som köper bomull beräknas köpa varje år&lt;br /&gt;
25 000 000 ton bomull av ett land som Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad bomull kostar kan bero på om du vill ha det som tyg så kan du få det för 19kr per meter från Ikea men sedan kan det kosta 60 USD cent per pund, men priset ändrar ganska ofta på sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34810</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34810"/>
		<updated>2016-02-17T13:44:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Chapter 8: Image adjustments */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin DWARF TOWER  Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color [O.Lilja]  261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors...........Artin.. 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  [Marcus Wranghult][TE15B]. 298 &lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34528</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34528"/>
		<updated>2016-02-07T23:26:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet ingen [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] &lt;br /&gt;
: hårdhet väldigt mjuk (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient  [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga har ingen  [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet  [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull är inte bara en ensam växt. Det är ett släkte av ungefär 50 stycken bomullsväxter. Bomullsbuskar växer vilt, inte i Sverige, men i områden som Indien, Kina och liknande trakter. För att det ska fungera för en bomullsodling krävs det att det är ett tropiskt tempererat klimat.Bomullsodling sker i ett klimat som helst ska vara torrt och ingen frost. Sol är också viktigt. Bomull är en blomma och det krävs att den får leva i det klimat som den måste om det ska vara möjligt för den att leva alls. I Sverige skulle det därför inte gå ha en sådan bomullsodling då vårt klimat inte kan erbjuda 200 dagar garanterat utan frost. Regn skulle också skada bomullen. Det kanske skulle gå att tillverka bomull i specialanpassade växthus men då är det bättre köpa bomull från länder där det kan ske på ett naturligt sätt.Efter bomullen har skördats har man en kvalitetskontroll vilket innebär att man kollar hur grov bomullen är. Det är inte bara i slutet av produktionen det gör kvalitetskontroller. Utan även under hela processen sker det stickprov och man kollar att bomullen har en bra kvalité som vår marknad tycker om. Det är framför allt Europa och Amerika som står för konsumtionen av bomull. Oss länder som köper bomull beräknas köpa varje år&lt;br /&gt;
25 000 000 ton bomull av ett land som Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad bomull kostar kan bero på om du vill ha det som tyg så kan du få det för 19kr per meter från Ikea men sedan kan det kosta 60 USD cent per pund, men priset ändrar ganska ofta på sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34527</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34527"/>
		<updated>2016-02-07T23:26:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet ingen [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] &lt;br /&gt;
: hårdhet väldigt mjuk (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient  [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga har ingen  [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet  [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull är inte bara en ensam växt. Det är ett släkte av ungefär 50 stycken bomullsväxter. Bomullsbuskar växer vilt, inte i Sverige, men i områden som Indien, Kina och liknande trakter. För att det ska fungera för en bomullsodling krävs det att det är ett tropiskt tempererat klimat.Bomullsodling sker i ett klimat som helst ska vara torrt och ingen frost. Sol är också viktigt. Bomull är en blomma och det krävs att den får leva i det klimat som den måste om det ska vara möjligt för den att leva alls. I Sverige skulle det därför inte gå ha en sådan bomullsodling då vårt klimat inte kan erbjuda 200 dagar garanterat utan frost. Regn skulle också skada bomullen. Det kanske skulle gå att tillverka bomull i specialanpassade växthus men då är det bättre köpa bomull från länder där det kan ske på ett naturligt sätt.Efter bomullen har skördats har man en kvalitetskontroll vilket innebär att man kollar hur grov bomullen är. Det är inte bara i slutet av produktionen det gör kvalitetskontroller. Utan även under hela processen sker det stickprov och man kollar att bomullen har en bra kvalité som vår marknad tycker om. Det är framför allt Europa och Amerika som står för konsumtionen av bomull. Oss länder som köper bomull beräknas köpa varje år&lt;br /&gt;
25 000 000 ton bomull av ett land som Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad bomull kostar kan bero på om du vill ha det som tyg kan du få det för 19kr per meter från Ikea men sedan kan det kosta 60 USD cent per pund, men priset ändrar ganska ofta på sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34526</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34526"/>
		<updated>2016-02-07T23:20:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet ingen [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] &lt;br /&gt;
: hårdhet väldigt mjuk (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient  [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga har ingen  [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet  [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull är inte bara en ensam växt. Det är ett släkte av ungefär 50 stycken bomullsväxter. Bomullsbuskar växer vilt, inte i Sverige, men i områden som Indien, Kina och liknande trakter. För att det ska fungera för en bomullsodling krävs det att det är ett tropiskt tempererat klimat.Bomullsodling sker i ett klimat som helst ska vara torrt och ingen frost. Sol är också viktigt. Bomull är en blomma och det krävs att den får leva i det klimat som den måste om det ska vara möjligt för den att leva alls. I Sverige skulle det därför inte gå ha en sådan bomullsodling då vårt klimat inte kan erbjuda 200 dagar garanterat utan frost. Regn skulle också skada bomullen. Det kanske skulle gå att tillverka bomull i specialanpassade växthus men då är det bättre köpa bomull från länder där det kan ske på ett naturligt sätt.Efter bomullen har skördats har man en kvalitetskontroll vilket innebär att man kollar hur grov bomullen är. Det är inte bara i slutet av produktionen det gör kvalitetskontroller. Utan även under hela processen sker det stickprov och man kollar att bomullen har en bra kvalité som vår marknad tycker om. Det är framför allt Europa och Amerika som står för konsumtionen av bomull. Oss länder som köper bomull beräknas köpa varje år&lt;br /&gt;
25 000 000 ton bomull av ett land som Kina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34214</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=34214"/>
		<updated>2016-02-01T12:20:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet ingen [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] &lt;br /&gt;
: hårdhet väldigt mjuk (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient  [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga har ingen  [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet  [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bomull används för det mesta till kläder, hemtextilier, förbandsartiklaroch vävda produkter för industriellt bruk.Dess egenskaper kombinerat med lågt pris är grunden för det omfattande bruket. De elektriskt isolerande egenskaperna är goda, varför bomull, särskilt förr, har använts som isolerande omspinning på koppartråd för allsköns användning inom den elektriska industrin. Den goda värmetåligheten är därvid en värdefull egenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=33915</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=33915"/>
		<updated>2016-01-29T08:41:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet ingen [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] &lt;br /&gt;
: hårdhet väldigt mjuk (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient  [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga har ingen  [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet  [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=33889</id>
		<title>Bomull</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bomull&amp;diff=33889"/>
		<updated>2016-01-29T08:28:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==  : densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33887</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33887"/>
		<updated>2016-01-29T08:26:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Sandel singh: /* Fiber */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Tor&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Lantan]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[ Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Sandel singh</name></author>
	</entry>
</feed>